Kroatisk litteratur omfattar all litteratur som nedtecknats på det kroatiska språket.
Historia
Den tidiga kroatiska litteraturen förebådas av inskriptioner på sten och senare handskrifter och tryckta böcker. Till de äldsta fynden hör Baškatavlan, Valuntavlan och Plomintavlan från omkring 1100-talet.
I slutet av 1400-talet accepterades den nya tidens poetiska standard som omfattade former och teman som var kännetecknade för renässansens litteratur och i enlighet med den italienska litterära utvecklingen. Till de mer framstående poeterna från denna tid hör Ilija Crijević (Aelius Lampridius cervinus) och Jan Panonac (Janus Pannonius).[1]
Under 1500-talets andra hälft avtog renässansen successivt. Den protestantiskareformationen skulle få en liten påverkan på den kroatiska litteraturen även om en av lutheranernas mer framstående författare och ideologer Matija Vlačić Ilirik (Matthias Flacius Illyricus), vars verk Clavis scriptures sacres (Nyckeln till Heliga skriften) kom att bli en av de mest kända bibliska lexikonen vid tiden, var kroat.[1]
Romantiken, illyrismen och den kroatiska pånyttfödelsen
Under 1800-talets första hälft blomstrade den illyriska rörelsen ledd av Ljudevit Gaj som skapade det moderna kroatiska alfabetet.[3] Rörelsen kom att påverka det politiska och kulturella livet. Den viktigaste faktorn i det litterära arbetet blev att skapa ett enhetligt stadardiserat kroatisk språk och därmed lägga grunden för fortsatt kreativitet. De politiska omständigheterna gav det litterära skapandet en nationalistisk prägel. Till de mer framstående samtida författarna räknas Ivan Mažuranić, Stanko Vraz och Petar Preradović.[1]
Efter Kroatiens självständighet och utträde ur den sydslaviska federationen Jugoslavien1991 framträdde två utlandsboende kroatiska författare vars verk uppmärksammats internationellt. Dubravka Ugrešić har vunnit flera välrenommerade internationella utmärkelser för sitt arbete och Slavenka Drakulićs verk, karaktäriserade av feminism och politiskt engagemang, är översatta till flera språk. Andra samtida författare som uppmärksammats i hemlandet och internationellt är Slobodan Šnajder, Ivo Brešan och Miro Gavran.[1]