Stanko Vraz

Stanko Vraz
Född	30 juni 1810[1][2] Cerovec Stanka Vraza, Slovenien
Död	20 maj 1851 (40 år) Zagreb[3]
Begravd	Mirogojkyrkogården
Andra namn	Jakob Cerovčan, I. R. iz Cerovca, Jakob Rešetar[4], Mihail Jurišić, Miško Jurišić, Radoslav, Radoslav Ilia K. Ilir iz Štajerja, Ilir iz Štajerja, Slovenec iz Štajerja och Slednin St. Fras-Cerovčan
Medborgare i	Kejsardömet Österrike
Sysselsättning	Språkvetare, översättare, poet, författare[5], litteraturkritiker
Redigera Wikidata

Stanko Vraz (egentligen Jacob Frass), född 30 juni 1810 i Cerovec, död 24 maj 1851 i Zagreb, var en slovensk-kroatisk poet.

Vraz var till yrket advokat, men greps tidigt av den illyriska rörelsen och flyttade 1838 till Zagreb, där han blev sekreterare i litteraturföreningen Matica ilirska. År 1840 utkom den patriotisk-idylliska sonettsamlingen Djulabije (Äpplen). Romans- och balladdiktningen efter tyska förebilder infördes i den kroatiska litteraturen genom hans diktsamling Glaz iz dubrave Zerovinske (1841). Av rent episkt innehåll är Gusle i tambure (1845). Stor litterär förtjänst inlade han genom sina uppteckningar och bearbetningar av slovenska folkvisor, Narodne pesni ilirske (1839). Hans essäer, som anses grundläggande för den kroatiska kritiken, publicerades i den av honom redigerade tidskriften "Kolo" (1842-43 och 1847-50). Han deltog i den slaviska kongressen i Prag 1848, men stod för övrigt främmande för det politiska livet. Hans samlade verk utgavs 1863-68 av Matica ilirska och 1880 av Matica hrvatska med inledning av Franjo Marković.

• 
  Stanko Vraz

Källor

• Vraz, Stanko i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)

Noter

1. Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: vraz-stanko.^{[källa från Wikidata]}
2. Vraz, Stanko, vol. 51, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 317.^{[källa från Wikidata]}
3. Aleksandr M. Prochorov (red.), Враз Станко, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
4. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2006349851, läst: 30 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
5. Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}