Åren 1982–2001 var han redaktör för The Salisbury Review, en konservativ tidskrift, och han skrev över 50 böcker inom ämnesområdena filosofi, konst, musik, politik, litteratur, sexualitet och religion; dessutom författade han romaner och två operor. Hans mest betydande verk är The Meaning of Conservatism (1980), Sexual Desire (1986), The Aesthetics of Music (1997) och How to Be a Conservative (2014). Han bidrog regelbundet i populära medier, inklusive The Times, The Spectator och New Statesman.
Scruton omhuldade konservatismen efter att ha bevittnat studentprotesterna 1968 i Frankrike. Från 1971 till 1992 var han lektor och professor i estetik vid Birkbeck College i London, varefter han hade flera akademiska positioner på deltid, bland annat i USA.[7] På 1980-talet hjälpte han till att etablera underjordiska akademiska nätverk i det sovjetstyrda Östeuropa, för vilket han tilldelades Tjeckiens förtjänstmedalj (första klass) av president Václav Havel år 1998.[8] Scruton erhöll en Sir-titel av brittiska kungahuset år 2016 för sina insatser inom filosofi, undervisning och offentlig utbildning.[9]
Begreppet oikofobi
År 2004 skapade Scruton sin egen definition av begreppet oikophobia (från forngrekiskans οἶκος 'hem; hushåll). I skriftliga källor anses poeten Robert Southey år 1808 ha använt ordet för första gången, och då i meningen människors lust att lämna sina hem och resa. Scrutons definition kom av vad han såg som en konsekvent nedvärdering av den egna hembygden, nationen och dess kultur genom en individs identifikation mot vad Scruton menade var dennes "egentliga" nation och/eller kultur.[10] Scrutons analys riktar sig mot politiker, den politiska korrekthet som finns vid amerikanska universitet samt ett flertal intellektuella, vilka enligt Scruton har en tendens att fastna i ett tidigt stadium av personlighetsutvecklingen.
För sitt arbete med Jan Hus Educational Foundation i det kommunistiska Tjeckoslovakien tilldelades Scruton "första junipriset" 1993 av den tjeckiska staden Plzeň. 1998 gav Tjeckiens dåvarande president Václav Havel honom förtjänstmedaljen (första klass). I Storbritannien adlades han i 2016 års Birthday Honours för "tjänster till filosofi, undervisning och offentlig utbildning". Den polske presidenten Andrzej Duda tilldelade Scruton Storkorset av Republiken Polens förtjänstorden i juni 2019 "för att stödja den demokratiska omvandlingen i Polen". I november samma år tilldelade senaten i det tjeckiska parlamentet honom en silvermedalj för hans arbete till stöd för tjeckiska dissidenter. Följande månad, under en ceremoni i London, överlämnade Ungerns premiärminister Viktor Orbán honom den ungerska förtjänstorden, Commander's Cross with Star.
1998: Första klass av Tjeckiens förtjänstmedalj
2015: Knight Bachelor
2019: Första klass av Storkorset av Republiken Polens förtjänstorden
2019: Kommendörskorset med stjärna av den ungerska republikens förtjänstorden
Publicerade verk
Filosofi och konst
Art And Imagination (1974)
The Aesthetics Of Architecture (1979)
A Short History of Modern Philosophy (1982)
The Aesthetic Understanding (1983)
Kant (1983)
Sexual Desire: A Moral Philosophy of the Erotic (1986)
Spinoza (1987)
The Philosopher On Dover Beach and Other Essays (1990)
Modern Philosophy (1994)
The Classical Vernacular: architectural principles in an age of nihilism (1995)
Animal Rights and Wrongs (1996)
An Intelligent Person's Guide To Philosophy (1996) Åter publicerad 2005 som Philosophy: Principles and Problems
The Aesthetics Of Music (1997)
Spinoza (1998)
Death-Devoted Heart: Sex and the Sacred in Wagner's Tristan und Isolde (2004)
^Cowling, Maurice (1990). Mill and Liberalism. Cambridge: Cambridge University Press. sid. xxix
^Garnett, Mark; Hickson, Kevin (2013). Conservative thinkers: The key contributors to the political thought of the modern Conservative Party. Manchester and New York: Manchester University Press. sid. 113–115