Maritain föddes i Paris och var son till advokaten Paul Maritain och hans fru Geneviève Favre. Han gick på skolan Lycée Henri IV och senare på Sorbonne-universitetet där han studerade naturvetenskap.
Vid Sorbonne mötte han Raissa Oumansoff, en utvandrad rysk judinna. De gifte sig år 1904. Hon blev hans intellektuella partner som deltog i hans sökande efter sanningen.
Ganska snart blev han desillusionerad över scientismen vid Sorbonne. Den kunde inte, enligt Maritain, besvara de djupare existentiella frågorna i livet. Efter påtryckningar från Charles Peguy började Maritain och Oumansoff gå på Henri Bergsons föreläsningar vid Collège de France. Vid sidan av hans dekonstruktion av scientismen inympade Bergson i dem känslan av det absoluta. 1906 konverterade de till den romersk-katolskatron under inflytande av Léon Bloy.
Paret Maritain flyttade till Heidelberg 1907. Maritain studerade där biologi under Hans Driesch. Dennes teorier kring neovitalism appellerade till Maritain på grund av sin närhet till Bergson. Under denna tid blev Raissa sjuk, och under hennes tillfrisknande introducerade deras andliga rådgivare, en dominikanmunk vid namn Humbert Clérissac, henne till Thomas av Aquinos skrifter. Hon blev så intresserad att hon i sin tur övertygade sin man att undersöka helgonets skrifter. I Thomas fann de en mängd insikter och idéer som stämde överens med de egna.
Genom Thomas av Aquino leddes Maritain till "Filosofen", Aquinos benämning på Aristoteles. Senare, för att vidga sin intellektuella utveckling, fortsatte han med de neoskolastiska författarna.
Raissa Maritain dog 1960. Från 1961 levde Maritain med den katolska kongregationen Jesu små bröder i Toulouse i Frankrike. Han hade länge ett inflytande i orden, och blev så småningom medlem 1970.
Verk och inflytande
Grunden för Maritains tankar är Aristoteles och Thomas av Aquino. Maritains filosofi grundas, precis som hans förebilders, på bevis om varande främst från sinnena och i andra hand det som kan utrönas genom en förståelse av de första principerna (metafysiken av Aristoteles). I grunden var Maritain en metafysiker som försvarade filosofin som en vetenskap gentemot de som önskade degradera den, och lyfte upp filosofin som drottningen bland vetenskaper vilken hade till uppgift att rätta till fel i de materialistiska och därför sekundära naturvetenskaperna.
1910 färdigställde Maritain sitt första bidrag till den moderna filosofin, en artikel på 28 sidor kallad "Reason and Modern Science" publicerad i Revue de Philosophie. I den varnade han för att naturvetenskapen var på väg att bli en form av gudomlighet och att dess metodologi undergrävde logikens och filosofins roll.
1917 beställde en kommitté av franska biskopar en serie handböcker av Maritain som skulle användas vid katolska läroverk och seminarier. Han skrev och fullföljde endast ett av dessa projekt vilken kallades Elements de Philosophie (Introduktion till filosofi) under 1920. Denna har varit en standardtext sedan dess i många katolska seminarier.
Under andra världskriget protesterade Maritain mot den politik som fördes av Vichyregimen medan han undervisade vid the Pontifical Institute for Medieval Studies i Kanada. Efter kriget försökte han utan framgång att få påven att tala om ämnena antisemitism och ondskan i förintelsen.
Hans akademiska skrifter vårdas av University of Notre Dame som etablerade The Jacques Maritain Center1957. Syftet med centret är att uppmuntra studier och forskning kring Maritains tankar, samt utvecklandet av dem. De sysslar även med översättning och sammanställning av hans skrifter.
Maritain har haft betydelse för utvecklandet av Förenta Nationernas Deklaration över de mänskliga rättigheterna där hans mest konkreta bidrag var att lösa problemet med olika kulturers brytning mot varandra. Han hävdade att det var omöjligt att använda sig av filosofiska teorier som grund för deklarationen eftersom detta skulle leda till en ständig diskussion om dessas giltighet. Istället föreslog han att man började med att samla ihop minsta gemensamma praktiska värderingar från respektive land.
Bibliografi
The Degrees of Knowledge
Integral Humanism
A Preface to Metaphysics
Education at the Crossroads
The Range of Reason
The Person and the Common Good
Approaches to God
Creative Intuition in Art and Poetry
Moral Philosophy
Introduction to Philosophy, Christian Classics, Inc., Westminster, MD, 1st. 1930, 1991.
Existence and the Existent, An Essay on Christian Existentialism, i översättning av Lewis Galantiere och Gerald B. Phelan, Image Books division of Doubleday & Co., Inc., Garden City, NY, 1948, Image book, 1956.
Man and The State, University of Chicago Press, Chicago, ILL, 1951.
The Peasant of the Garonne, An Old Layman Questions Himself about the Present Time, i översättning av Michael Cuddihy och Elizabeth Hughes, Holt, Rinehart and Winston, NY, 1968.
God and the Permission of Evil, trans. Joseph W. Evans, The Bruce Publishing Company, Milwaukee, WI, 1966.
