N2 (ånglok)

N2
UGJ I-lok nr 29 Järnvägsmuseet KDAJ03138
Tillverkningsår	1916
Byggt antal	3
Axelföljd	1'D1'
Effekt	1110 ihk
Största tillåtna hastighet	70 km/h
Startdragkraft	10550 kg

Littera N2 var tre stycken ånglok inom Statens Järnvägar (SJ), av typen tanklok med invändiga cylindrar. Loken levererades ursprungligen 1916 till Uppsala–Gävle Järnväg (UGJ) som littera I, och tillverkades av Motala Verkstad AB. N2-loken tillhörde Sveriges kraftigaste tanklok när de levererades, och gick under smeknamnet ”Stortankarna”. De användes i godståg, och efter 44 års tjänstgöring avställdes loken och blev beredskapslok under ytterligare 10 år. Ett lok finns bevarat vid Järnvägsmuseet i Gävle.

Historisk logg

Årtal	Händelse
1916	Levererans från Motala Verkstad till UGJ. Littereras I, med nr 27-29.
1933	Övertas av SJ och littereras OKe, med nr 1519-1521.
1934	Lok nr 1520 avyttras till Helsingborg-Hässleholm Järnväg (HHJ) som HHJ nr 32.
1940	Lok nr 1520 återgår till SJ.
1942	Littereras N2 med bibehållen nummerserie.
1960	Avställs och blir beredskapslok.
1970	Slopning.
1971	Nr 1521 ställs upp som monument i Motala (senare överförd till Gävle Järnvägsmuseum).
1973	Nr 1520 skrotas av Kalmar Verkstad.
1979	Nr 1519 skrotas i Vislanda.

Källa^[1]

Tabell, huvuddata

Huvuddata
Axelanordning och spårvidd	Axelanordning	1'D1'
	Spårvidd	1435 mm
Hjuldiametrar	Löphjul, främre	Okänd
	Drivhjul	1400 mm
	Löphjul, bakre	Okänd
Cylindrar	Antal	2
	Diameter	544 mm
	Slaglängd	640 mm
Panna	Rostyta	2,63 m^2
	Eldyta, total	130,0 m^2
	Överhettningsyta	38,6 m^2
	Ångtryck	12 kg/cm^2
Vikter ^(†)	Tjänstevikt	85300 kg ^(††)
	Adhesionsvikt	60000 kg
	Största axeltryck	Okänd
Förråd	Kol	4100 kg
	Vatten	10000 liter
Dimensioner	Längd över buffertar	13650 mm ^(‡‡)
	Hjulbas	Okänd
Prestanda	Startdragkraft	10550 kg
	Största tillåtna hastighet	70 km/h ^(‡‡)
	Indikerad effekt	1110 ihk ^(‡)

†) Gäller vid fyllda kol- och vattenförråd.
‡) Värdet är beräknat enligt Höijer (stycke 1251), och gäller vid den gynnsammaste hastigheten (65 km/h), och vid normal rostansträngning. Beräkningen antar att N2-loket saknade matarvattenförvärmare.
††) http://www.svenska-lok.se anger 88200 kg.
‡‡) Uppgift hämtad från http://www.svenska-lok.se

Källa^[2].

Källor

• Höijer, Elis (1921). Lokomotivlära. Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 98-99 

Noter

1. http://www.svenska-lok.se
2. Lokomotivlära