PROFILBARU.COM

	TGOJ Littera M3b
	TGOJ M3b-lok nr 61; Järnvägsmuseet KDAJ04439
Tillverkningsår	1929
Byggt antal	3
Axelföljd	D
Effekt	1300 ihk
Största tillåtna hastighet	60 km/h
Startdragkraft	15,5 ton

TGOJ Littera M3b var tre stycken ånglok inom Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar (TGOJ) som var av typen tenderlok.^[1] M3b-loken var trecylindriga, s.k trillingar, och arbetade med överhettad ånga och enkel expansion. De levererades ursprungligen till Oxelösund–Flen–Västmanlands Järnväg (OFWJ) år 1929 med individnummer 61-63.^[1] De användes för att dra malmtåg mellan Eskilstuna och Oxelösund.^[2] Tillverkare var Nydqvist och Holm AB (NOHAB).^[1] År 1931 uppgick OFWJ i TGOJ.^[1] TGOJ elektrifierades 1953 och ångloken blev överflödiga.^[2] M3b-loken avställdes under perioden 1954-56 och blev beredskapslok.^[2] Ett lok, individnummer 61, finns bevarad hos Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum (GBBJ).^[2] Övriga lok skrotades 1975.^[2]

Tabell för M3b-lokets huvuddata

Värdena i tabellen, utom den indikerade effekten, är hämtade från TGOJ-Ånglok, TGOJ lok och vagnar och Ångloklära.^[1]^[3]^[2] Den indikerade effekten är avrundad till tre siffrors noggrannhet och är beräknad enligt Lokomotivlära och gäller vid den gynnsammaste hastigheten (54,8 km/h) vid en normal rostansträngning.^[4] Dragkraften i tabellen är troligtvis beräknad med en förenklad formel i Lokomotivlära.^[5] Denna "nominella" dragkraft används för att jämföra olika ånglok med varann och speglar ånglokets dragkraft vid låga hastigheter.^[5]

HUVUDDATA
Allmänt	Axelanordning Lok	D
	Axelanordning Tender	3
	Spårvidd	1435 mm
Hjuldiametrar	Drivhjul	1350 mm
Hjuldiametrar	Tenderhjul	Okänd
Cylindrar	Antal	3
	Diameter	500 mm
	Slaglängd	660 mm
	Slidstyrning	Walschaert
Ångans arbetssätt	Typ av ånga	Överhettad
Ångans arbetssätt	Expansion	Enkel
Panna	Rostyta	3,00 m²
	Eldyta, total	148,2 m²
	Överhettningsyta	48,5 m²
	Ångtryck	13 kg/cm²
Vikter	Materialvikt Lok	65500 kg
	Materialvikt Tender	17500 kg
	Tjänstevikt Lok	72000 kg
	Tjänstevikt Tender	40500 kg
	Tjänstevikt Lok+Tender	112500 kg
	Adhesionsvikt	72000 kg
	Största axeltryck	Okänd
Dimensioner	Hjulbas Lok	4950 mm
	Hjulbas Tender	Okänd
	Längd ö buffert Lok+Tender	17400 mm
Förråd	Kol	5000 kg
Förråd	Vatten	18,0 m³
Bromssystem	Lok	Ångbroms
Bromssystem	Tender och vagnar	Tryckluft
Prestanda	Startdragkraft	15500 kg
	Största tillåtna hastighet	60 km/h
	Indikerad effekt	1300 ihk

M3b-lokets teoretiska prestanda vid olika hastigheter

Värdena i tabellen är beräknade enligt Lokomotivlära och gäller vid en normal rostansträngning och utan förvärmning av matarvattnet.^[4]^[6]^[7] Med normal rostansträngning menas en påeldning av 500 kg stenkol per kvadratmeter rostyta och timme, där stenkolets värmevärde är 7000 kcal/kg.^[8] Vid denna rostansträngning och full belastning förbrukar M3b-loket teoretiskt 1,5 ton stenkol och 8,9 m³ vatten per timme. Dragkrafterna gäller vid lokets drivhjulsperiferi. Blåmarkerade värden kan ej utvecklas fullt ut då pannans ångbildningsförmåga är begränsande vid hastigheter över 13 km/h. Rödmarkerade värden kan ej utvecklas fullt ut då maskinkraften är begränsande vid hastigheter under 13 km/h.

PRESTANDA VID OLIKA HASTIGHETER
Hastighet (km/h)	Hastighets- förhållande	Varv- tal (varv/s)	Indikerad effekt (ihk)	Verknings- grad	Drag- kraft (ton)
PGA MASKINKRAFTEN
7,6		0,50	523	0,900	16,6
15,3		1,00	995	0,900	15,8
22,9		1,50	1383	0,900	14,7
PGA PANNANS ÅNGBILDNINGSFÖRMÅGA
10,7	0,2	0,72	804	0,900	17,8
16,4	0,3	1,08	925	0,895	13,6
21,9	0,4	1,44	1032	0,888	11,3
27,4	0,5	1,79	1117	0,882	9,7
32,9	0,6	2,15	1182	0,874	8,5
38,4	0,7	2,51	1234	0,866	7,5
43,8	0,8	2,87	1270	0,857	6,7
49,3	0,9	3,23	1294	0,846	6,0
54,8	1,0	3,59	1303	0,836	5,4
60,3	1,1	3,95	1299	0,823	4,8

M3b-lokets teoretiska dragkraftskurva

Dragkraftskurvan är konstruerad med hjälp av data i ovanstående tabell, men med fler närmevärden. Vid hastigheter under 13 km/h begränsas dragkraften av maskinkraften vid 75% cylinderfyllning (triangelmarkerad kurva). Vid hastigheter över 13 km/h begränsas dragkraften av pannans ångbildningsförmåga (cirkelmarkerad kurva). Vid en maximal friktionskoefficient på 0,20 begränsas dragkraften av adhesionen upp till 15 km/h (bruten linje). Vid mycket gynnsamma adhesionsförhållanden kan ånglok som bäst uppnå en friktionskoefficient på 0,25 utan att börja slira.^[9]

Enligt dragkraftskurvan kan M3b-loket teoretiskt utveckla 17 tons dragkraft vid det absoluta startögonblicket. För detta krävs en friktionskoefficient på knappt 0,24.^[10] Vid M3b-lokets nominella dragkraft på 15,5 ton krävs en friktionskoefficient på knappt 0,22.^[10] Den nominella dragkraften kan utvecklas till drygt 13 km/h. I praktiken brukade järnvägsbolagen, som exempelvis Statens Järnvägar (SJ), sällan räkna med friktionskoefficienter högre än 0,20 när man planerade tidtabeller.^[11] På så sätt minskade man risken för slirning.^[11] För M3b-loket skulle en maximal friktionskoefficient på 0,20 innebära en maximal dragkraft på 14,4 ton, d.v.s. 20% av M3b-lokets adhesionsvikt.^[10]

Referenser

^ [a b c d e] Holmgren, Yngve (1968). TGOJ-Ånglok. Färlöv: Yngve Holmgrens Förlag. sid. 4-6. Libris 1235274
^ [a b c d e f] Sundström, Erik; Fredriksson, Christer (2016). ”OFWJ 61-63 = TGOJ 61-63 litt. M3b”. TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls Förlag. sid. 127-129 och 134. Libris 19509506. ISBN 978-91-7266-192-9
^ Höjer, Elis; Beijer, Malte; Granér, Gabriel (1949). ”Sammanställning VII”. Ångloklära. Bildnummer 87 (Fjärde upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 90-91. Libris 2719686
^ [a b] Höjer, Elis (1921). ”Gynnsammaste hastigheten och lokomotivets effekt”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 573-574. Libris 1485257
^ [a b] Höjer, Elis (1921). ”Dragkraft vid liten hastighet”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 569-570. Libris 1485257
^ Höjer, Elis (1921). ”Dragkraft på grund av maskinkraften”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 565-569. Libris 1485257
^ Höjer, Elis (1921). ”Effektkurva”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 578-579. Libris 1485257
^ Höjer, Elis (1921). ”Pannans ångbildningsförmåga”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 572-573. Libris 1485257
^ Höjer, Elis (1921). ”Adhesion”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 188. Libris 1485257
^ [a b c] Höjer, Elis (1921). ”Dragkraft på grund av adhesionen”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 565. Libris 1485257
^ [a b] Höjer, Elis (1921). ”Dragkraftskurvans användning”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 579-580. Libris 1485257