Det förekommer olika periodindelningar av kubismen; vanliga benämningar är "analytisk", "hermetisk" och "syntetisk". Termen "analytisk" är dock inte tillräcklig för att beskriva de första kubistiska verken, vilka hade influerats av iberisk och afrikansk konst, till exempel Les Demoiselles d'Avignon av Picasso (1907). Detta gör att vissa kritiker har föreslagit termen "prekubism" eller "protokubism" för denna fas.
De första verkligt kubistiska verken är de där föremål, landskap och människor framställs som flersidiga (eller mångfacetterade), hårda kroppar. Cézannes sena verk fungerade som en katalysator för detta måleri och blev bekanta för kubisterna genom den viktiga utställning av hans verk som ordnades efter hans död 1906. Hans råd till Émile Bernard att behandla naturen med hjälp av "cylindern, cirkeln och konen" togs som en förevändning för de kubistiska experimenten. Kvinna med gitarr av Picasso är ett tydligt exempel på denna fas av kubismen.
Braque och Picasso övergick därefter till en mer tvådimensionell abstrakt form, där själva det övergripande mönstret fick större betydelse, och där motivet helt eller delvis är omöjligt att urskilja, s.k. hermetisk kubism. Det råder dock viss begreppsförvirring kring denna fas, då vissa konstvetare kallar den för "analytisk", eftersom Picasso och Braque tycks analysera, sönderdela, motivet i små geometriska former, ibland till oigenkännlighet. Färgen var under denna period nästan helt borta från deras verk, vilka i huvudsak var monokroma i grå, blå, bruna och vita toner. I kubismens slutliga fas, kallad den "syntetiska" på grund av kombinationen av abstrakta former med verkliga material, återvände färgen.
Kubismen har fortsatt att utöva ett inflytande på 1900-taletskonst. Amédée Ozenfant och arkitektenLe Corbusier gjorde ett försök att återvända till en förenklad, renare kubism, men omkring 1920 var kubismen redan alltför mycket en del av det allmänna, konstnärliga språket för att kunna begränsas till denna form av purism. Kubistiska idéer och tekniker har fortsatt att användas fram till idag, i synnerhet collaget som uppfanns under den syntetiska perioden.
Tableau-objet
Tableau-objet (fr. "bild-objekt") är en term som myntades av kubisterna för en målning avfattad som en självständig konstruktion snarare än en bild.