PROFILBARU.COM

Härjedalska är ett samlingsnamn på de nordiska dialekter som talas i landskapet Härjedalen, folkmål såväl som moderna mål.

Utveckling och typologi

Dessa dialekter har utvecklats ur den tröndska som talades i Trøndelag för några hundra år sedan. Denna talas i den del av Norge som Härjedalen tidigare ingick i, Tröndelagen, och som i sin tur härrör från fornvästnordiska.

Folkmålen i Härjedalen räknas emellertid enligt vissa källor till de norrländska målen.^[1] Traditionella härjedalska folkmål står långt närmare folkmålen i Trondheims stift än några andra svenska dialekter, med undantag för de jämtska.^[1]

Karaktär och utbredning

Varje by har sin egen karaktär. Byarna i de västra delarna har en mer norskinfluerad dialekt än de övriga, vilket idag i synnerhet märks vad gäller intonationen, medan de i öster har en dialekt som tagit influenser av hälsingemålen^[2] och i viss mån dalmål. Byarna i norr har en dialekt som påminner om jämtskan. De fornnordiska diftongerna har monoftongerats i härjedalskan.

Exempel på avvikelser från de allmänt norrländska dragen är att Ei har blivit e, øy har blivit ø och au har blivit ô.^[1] I vemdalsmålet har dock vissa diftonger bevarats, i likhet med jämtskan som talas på andra sidan av Klövsjöfjällen. Många arkaismer har bevarats såsom uttalen -mb, -nd och -ld i ord som kamb 'kam', hand 'hann' i övriga Norrland' och käld 'kall'.

Härjedalska talas i hela Härjedalen, men i mindre utsträckning i tätorten Sveg.

Grammatik

Grammatiken i härjedalskan är inte typisk för de norrländska dialekterna. Exempel:

Tô spichykött, vill du!?
- ”Skulle du vilja ha nåt spickekött? (saltat torkat kött, företrädesvis av älg eller ren)”
Flöhttan säg hihttan!
- ”Var så god och flytta dig hitåt!”
Sjå hârân!
- ”Se haren/hararna!” (Här görs ingen skillnad mellan singular och plural.)

Några ord på härjedalska

Ahttfôrr - I vägen (åtför) (norska: attfør, framfør)
Ales - Annorlunda (annorledes) (norska: annleis)
Hûje - Ropa (hoja - jfr. hojta) (norska: hoie)
Jänte, försjä, kulla - Flicka (norska: jente, førkje)
Jäl - kåt
Måse, stôr - dumdryg
Py'rill - Manligt könsorgan
Pûle - Kopulera (pula) (norska: pule)
Päla/Pära - Potatis ((jord-)päron)
Pöjk,gutryss,gôrj, gut, pök - Pojke (norska: gut, gutt)
Råle - Skrika, ropa (vråla - norskan tappar ibland v:et i vr-)
Vrång - Arg (även rångvända - utochin om till exempel en tröja/strumpa) (norska: vrang)
Ômse - Allt möjligt, olika, blandat (norska: ymse)
Kuse - Någon typ av insekt.
Dälja - Mindre dalgång med öppning.
Myrbär - Moget Hjortron. (norska: molte, multe, myrabær)
Hitaför - Framför (norska: hitafor)
Huvva - Fy, usch
Klening - Smörgås
Borgål - Begravningsplats
Gre - Trevlig, bra.
Dôvle - Tråkigt
Væri - Varse

Källor

^ [a b c] Härjedalen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
^ dialekter Härjedalen, Dialekter i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2 maj 2013.

Vidare läsning

Geijer, Herman, 1924: Härjedalens folkmål. I: Sverige. 6. Stockholm.
Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm.
Westin, H., 1897: Landsmålsalfabet för Jämtland och Härjedalen. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 15:3.)
Ordböcker och ordlistor
Hillbom, Helge, [1993]: Ordlista. Härjedalska. Cirka 3650 ord och uttryck med svensk översättning. [Umeå.]
Olofsson, Jon Olof, 1999: Tännäsmålet. Grammatik och ordlista. [Tännäs.] Med senare tillägg: Komplement till Tännäsmålet. [2001.] [Tännäs.] Komplement till Tännäsmålet del 2. [2003.] [Tännäs.]
Ordlista över Älvros-målet. [2004.] [Älvros.]
Jessen, E., 1875: Notiser om dialecter i Herjedal og Jemtland. I: Historisk tidskrift udg. af Den norske historiske forening (ryggtitel: Norsk historisk tidskrift) 3.
Reitan, Jørgen, 1930: Vemdalsmålet. Med oplysninger om andre herjedalske mål. Oslo.
Spår från det förgångna. En bok om härdalska - ett ålderdomligt folkmål. 2001. [Lillhärdal.]