PROFILBARU.COM

	Gammalsvenska
	Gammölsvänsk
Talas i	Ukraina
Region	Gammalsvenskby, Zmijivka, Cherson oblast, Ukraina
Antal talare	10 (2014)
Språkfamilj	Indoeuropeiska språk Germanska språk Nordgermanska språk Östsvenska dialekter Estlandssvenska Dagömål Gammalsvenska; ; ; ; ; ;
Språkkoder
ISO 639‐3	–

För andra betydelser, se Gammalsvenska.

Gammalsvenska eller gammalsvenskbymål är den dialekt av svenska som talas av svenskbybor i Gammalsvenskby i Ukraina. 2014 talades gammalsvenska endast av 10 personer, av vilka samtliga var kvinnor.

Fonologi

Gammalsvenskbymålets fonologi har beskrivits mest utförligt först av Anton Karlgren i Gammalsvenskby. Uttal och ordböjning i Gammalsvenskbymålet, skriven 1906, men utgiven först 1953. Hans artikel är en beskrivning av dialektens uttal och ordböjning hos fyra huvudinformanter: Andreas Andersson Utas (född 1883), Kristoff Hoas (född 1877), Simon Hoas (född på 1860-talet) och Mats Petersson Annas (född på 1840-talet).^[2]

I en artikel publicerad 2020 beskrev språkforskaren Alexander Mankov gammalsvenskbymålets fonologi baserat på inspelningar från tre talare: Anna Lyutko (född 1931), Melitta Prasolova (född 1926) och Lidia Utas (född 1933).^[3]^[4] Gammalsvenskbymålets fonologi karakteriseras bland annat av avsaknaden av de rundade främre vokalerna /yː/ och /øː/. Öppet /œː/ existerar bara allofoniskt. Vidare har två så kallade primära diftonger bevarats: /ɛi/ och /œʉ/.^[5] Hos konsonanterna finns så kallat tjockt l [ɽ], oaspirerade klusiler /p t k/. Vidare har /ɡ k/ inte palataliserats före främre vokaler, och /s/ har utvecklat allofonen [z] på grund av assimilation.^[5] Inom prosodin finns ingen ordaccent.^[5]

Vokaler

Enligt Alexander Mankov har gammalsvenskbymålet sex korta och sju långa vokalfonem, det vill säga betydelseskiljande vokaler.^[6]

Korta vokalfonem
	Främre	Central	Bakre
Sluten	i^[a]	ɞ^[b]^[8]	u^[c]
Mellan	ɛ^[d] (e^[e])	ɞ^[b]^[8]	o
Öppen	a

^ Sänks i vissa positioner eller ord till [e̝].^[6] I obetonade ändelser är vokalen mera sluten i slutna stavelser, t.ex. [rɛdik] ’rädisa’, men mera öppen i öppna stavelser, t.ex. kirke ’kyrka’.^[6]
^ Kort /ɞ/ motsvarar standardsvenska /ɵ/, d.v.s. kort u-ljud, men till skillnad från uttalet i centralsvenska är vokalen öppnare och med putande läppar. Sålunda motsvaras ’buske’ av [bɞsːk] och ’rulla’ av [rɞlː], men vissa talare har ett mera slutet uttal [ʉ], d.v.s. som en kort version av motsvarande långa vokal. Före tjockt l-ljud [ɽ] rundas vokalen till ett öppet ö-ljud [œ], t.ex. [kœɽe] ’kulen’.^[7]
^ I obetonad position i öppna stavelser realiseras vokalen ibland mera öppet som [o̝], t.ex. [rœːu]~[rœːo̝] ’sårskorpa, ruva’.^[9]
^ Rundas till [œ] före [ɽ], t.ex. [hœɽɡ] ’helg’.^[7]
^ Ett obetonat kort e-ljud i ändelser varierar mellan ett slutet uttal [e] i de flesta positioner, t.ex. [krɛvet] ’kräfta’, ett öppet [ɛ] före [r], [ʈ] och [ɲ], t.ex. i [vintɛr] ’vinter’. Före [ɽ] rundas vokalen till [œ] i vissa ord, enligt Edvin Lagman ursprungligen enbart i långstaviga ord, medan vokalen i kortstaviga ord realiserades [ɛ], t.ex. [tviːvœɽ] ’tvivel’ kontra [likɛɽ] ’nyckel’. Enligt Alexander Mankov har dock denna ursprungliga distinktion gått förlorad hos dagens talare, där [œ] och [ɛ] står i fri variation i denna position.^[9]

Långa vokalfonem
	Främre	Central	Bakre
Sluten	iː	ʉː	uː
Mellansluten	eː^[a]		oː^[b]
Mellanöppen	ɛː^[a]		oː^[b]
Öppen	aː

^ [a b] Både långt e-ljud /eː/ och långt ä-ljud /ɛː/ realiseras framför [ɽ] som ett öppet ö-ljud [œː], t.ex. [spœːɽ] ’spegel’ och [sjœːɽ] ’själ’. I andra ord går [œː] tillbaka på ett ursprungligt ö-ljud, t.ex. [jœːɽ] ’öl’.^[10]
^ Realiseras i vissa positioner som ett slutet å-ljud [o̝ː], t.ex. i andra mera öppet som [oː].^[11]

Diftonger

Gammalsvenskbymålet har två diftonger: /ɛːi̯/ och /œːʉ̯/. De är för det mesta långa, vanligtvis motsvarande långt e-ljud /eː/ och långt ö-ljud /øː/ på standardsvenska, och går tillbaka på de ursprungliga urnordiska diftongerna *ei och *au, t.ex. i [hɛːi̯m] ’hem’ och [kvɛːi̯t] ’vete’, respektive [lœːʉ̯k] ’lök’ och [fɽœːʉ̯t] ’flöt’.^[12] Framför långa konsonanter och konsonantkluster förkortas diftongerna, t.ex. i [ɛilːd] ’eld’.^[13] I vissa enstaka ord förekommer andra diftonger, t.ex. [bai̯t] ’efter’ (sammandraget av bak-efter).^[14]

Prosodi

Betoning

Gammalsvenskbymålet har vanligtvis betoningen på första stavelsen i ord. Detta gäller även i sammansättningar, men där får även andra ledet en stark bibetoning.^[15]^[16] I vissa sammansättningar faller dock betoningen på ett senare led, t.ex. [jʉːɛ̯ɽˈaftar] ’julafton’.^[15] Vissa prefix är även alltid obetonade som i standardsvenskan, t.ex. be- i bedrág ’bedra’ eller fär- i färsvinn ’försvinna’.^[15]

Ordaccent

Likt estlandssvenskan^[17] och många finlandssvenska dialekter^[18] har gammalsvenskbymålet ingen ordaccentsdistinktion.^[19]

Lexikon

Exempel på gammalsvenska^[20]
Gammalsvenska	Pattana	Katüflar	Pürkan	Kärpsar	Himmäl	Knjüt	Stövla	Boklezane	Düllje	Parohod
Estniska	Pardid	Kartulid	Porgandid	Kõrvitsad	Taevas	Sõlm	Saapad	Tomatid	Pirn	Aurulaev
Svenska	Ankor	Potatisar	Morötter	Pumpor	Himmel	Knut	Stövlar	Tomater	Päron	Ångbåt
Tyska	Enten	Kartoffeln	Möhren	Kürbisse	Himmel	Knoten	Stiefel	Tomaten	Birne	Dampfschiff
Ukrainska	Kachky	Kartoplya	Morkva	Garbuzy	Nebo	Vuzol	Choboty	Baklazjan (aubergine)	Grusha	Paroplav
Ryska	Utki	Kartyflji	Morkovki	Tykvi	Nebo	Yzli	Sapogi	Baklazjan (aubergine)	Grushi	Parochod
Engelska	Ducks	Potatoes	Carrots	Pumpkins	Sky	Knot	Boots	Tomatoes	Pear	Steamship

Referenser

Noter

^ Mankov 2014.
^ Karlgren 1953, s. 7.
^ Mankov 2020, s. 67.
^ Mankov 2017, s. 401.
^ [a b c] Mankov 2020, s. 103f.
^ [a b c] Mankov 2020, s. 85–88.
^ [a b] Mankov 2020, s. 86.
^ Karlgren 1953, s. 11.
^ [a b] Mankov 2020, s. 92f.
^ Mankov 2020, s. 89.
^ Mankov 2020, s. 89f.
^ Mankov 2020, s. 90.
^ Mankov 2020, s. 91.
^ Mankov 2020, s. 91f.
^ [a b c] Mankov 2020, s. 94–97.
^ Karlgren 1953, s. 16.
^ Schötz & Asu 2015.
^ Ivars 2015, s. 60ff.
^ Mankov 2020, s. 94.
^ Mankov 2018.

Källförteckning

Ivars, Ann-Marie (2015). Dialekter och småstadsspråk: Svenskan i Finland - i dag och i går 1:1. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 798. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. https://www.sls.fi/sv/utgivning/dialekter-och-smastadssprak
Karlgren, Anton (1953). ”Gammalsvenskby: Uttal och böjning i Gammalsvenskbymålet”. Svenska landsmål och svenskt folkliv. https://www.isof.se/download/18.317326fe1795688972721a70/1622041785159/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1952_bilaga_h264.pdf.
Mankov, Alexander E. (2014-08-27). ”A Scandinavian Island in a Slavonic Linguistic Environment. The Dialect of Gammalsvenskby: Nouns (Paper 2)” (på engelska). Slověne = Словѣне. International Journal of Slavic Studies 3 (1): sid. 120–170. ISSN 2305-6754. http://slovene.ru/ojs/index.php/slovene/article/view/47. Läst 1 augusti 2021.
Mankov, Alexander (2017). ”Gammalsvenskbydialekten: En översikt av morfologin”. Ideologi, identitet, intervention. Nordisk dialektologi 10. Nordica Helsingiensia 48, Dialektforskning 5. Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Helsingfors universitet. sid. 401–412. https://helda.helsinki.fi/handle/10138/224299
Mankov, Alexander (2018). ”The dialect of Gammalsvenskby: Scandinavian–Slavonic language contact”. Endangered languages and the land: Mapping landscapes of multilingualism, Proceedings of FEL XXII/2018 (Reykjavík, Iceland) (London: FEL & EL Publishing): sid. 98–105. https://www.elpublishing.org/docs/4/01/FEL-2018-15.pdf.
Mankov, Alexander (2020). ”The Dialect of Gammalsvenskby: An Outline of its Phonology”. Svenska landsmål och svenskt folkliv 142: sid. 67–106. https://kgaa.bokorder.se/en-us/article/4219/svenska-landsmal-och-svenskt-folkliv-2019.
Schötz, Susanne; Asu, Eva Liina (2015). ”In Search of Word Accents in Estonian Swedish”. Proceedings of ICPhS 2015 (University of Glasgow). http://www.icphs2015.info/pdfs/Papers/ICPHS0314.pdf.

Vidare läsning

Bergfors, Erik Olof (1979). ”Jan Utas’ manuskript «Gammalsvenskby-dialekten»: En kort presentation”. Svenska landsmål och svenskt folkliv: sid. 190–195. https://www.isof.se/download/18.317326fe1795688972721c98/1622044625580/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1978-79_h303.pdf.
Forsman, Ludvig (2014a). ”Svensk etnicitet utan svenskt språk i Gammalsvenskby”. i Lindström, Jan; Sofie Henricson; Anne Huhtala; Pirjo Kukkonen; Hanna Lehti-Eklund & Lindholm, Camilla. Svenskan i Finland 14. sid. 47–60
Forsman, Ludvig (2014b). ”Perfektums försvinnande i Gammalsvenskbydialektens slutskede: En studie av multikausal språkförändring.”. Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. sid. 63–74. http://hdl.handle.net/10138/144498
Forsman, Ludvig (2015a). ”Language shift in Gammalsvenskby. A nexus analysis of the shift to Ukranian in a traditionally Swedish-speaking community”. Journal of Sociolinguistics 19 (1): sid. 37–61.
Forsman, Ludvig (2015b). ”Svetlanas svenska. Avvikelser eller förändring hos en semitalare av Gammalsvenskbydialekt”. Folkmålsstudier 53: sid. 9–33. https://journal.fi/folkmalsstudier/article/view/82146/41334.
Karlgren, Anton (1924). ”Gammalsvenskby: Land ock folk”. Svenska landsmål ock svenskt folkliv: sid. 1–64. https://www.isof.se/download/18.317326fe1795688972720cdc/1622030502152/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1924_1_h162.pdf.
Karlgren, Anton (1953). ”Gammalsvenskby: Uttal och böjning i Gammalsvenskbymålet”. Svenska landsmål och svenskt folkliv. https://www.isof.se/download/18.317326fe1795688972721a70/1622041785159/Svenska%20landsm%C3%A5l%20och%20Svenskt%20folkliv_1952_bilaga_h264.pdf.
Mankov, Alexander (2019). ”Slavonic Loanwords in the Dialect of Gammalsvenskby”. Svenska landsmål och svenskt folkliv 141: sid. 29–73. https://kgaa.bokorder.se/sv-se/article/3788/svenska-landsmal-och-svenskt-folkliv-2018.
Noreen, Adolf (1903). Vårt språk: nysvensk grammatik i utförlig framställning. Band 1.. Lund: Gleerup
Olsson, Rut; Larsson, Hjalmar (1996). Gammas katthann: på gammalsvenska. Visby: Sveriges kyrkliga studieförb. (SKS)
Svedberg, Göran; Mårtensson, Erik (2001). Gammalsvenskby: En by i Ukraina. Malmö: J R Hain.

[7] Sänks i vissa positioner eller ord till [e̝].^[6] I obetonade ändelser är vokalen mera sluten i slutna stavelser, t.ex. [rɛdik] ’rädisa’, men mera öppen i öppna stavelser, t.ex. kirke ’kyrka’.^[6]

[9] Kort /ɞ/ motsvarar standardsvenska /ɵ/, d.v.s. kort u-ljud, men till skillnad från uttalet i centralsvenska är vokalen öppnare och med putande läppar. Sålunda motsvaras ’buske’ av [bɞsːk] och ’rulla’ av [rɞlː], men vissa talare har ett mera slutet uttal [ʉ], d.v.s. som en kort version av motsvarande långa vokal. Före tjockt l-ljud [ɽ] rundas vokalen till ett öppet ö-ljud [œ], t.ex. [kœɽe] ’kulen’.^[7]

[12] I obetonad position i öppna stavelser realiseras vokalen ibland mera öppet som [o̝], t.ex. [rœːu]~[rœːo̝] ’sårskorpa, ruva’.^[9]

[13] Rundas till [œ] före [ɽ], t.ex. [hœɽɡ] ’helg’.^[7]

[14] Ett obetonat kort e-ljud i ändelser varierar mellan ett slutet uttal [e] i de flesta positioner, t.ex. [krɛvet] ’kräfta’, ett öppet [ɛ] före [r], [ʈ] och [ɲ], t.ex. i [vintɛr] ’vinter’. Före [ɽ] rundas vokalen till [œ] i vissa ord, enligt Edvin Lagman ursprungligen enbart i långstaviga ord, medan vokalen i kortstaviga ord realiserades [ɛ], t.ex. [tviːvœɽ] ’tvivel’ kontra [likɛɽ] ’nyckel’. Enligt Alexander Mankov har dock denna ursprungliga distinktion gått förlorad hos dagens talare, där [œ] och [ɛ] står i fri variation i denna position.^[9]

[före_l-16] [a b] Både långt e-ljud /eː/ och långt ä-ljud /ɛː/ realiseras framför [ɽ] som ett öppet ö-ljud [œː], t.ex. [spœːɽ] ’spegel’ och [sjœːɽ] ’själ’. I andra ord går [œː] tillbaka på ett ursprungligt ö-ljud, t.ex. [jœːɽ] ’öl’.^[10]

[18] Realiseras i vissa positioner som ett slutet å-ljud [o̝ː], t.ex. i andra mera öppet som [oː].^[11]

[1] Mankov 2014.

[2] Karlgren 1953, s. 7.

[3] Mankov 2020, s. 67.

[4] Mankov 2017, s. 401.

[”Mankov103f”-5] [a b c] Mankov 2020, s. 103f.

[vokaler-6] [a b c] Mankov 2020, s. 85–88.

[mankov20-86-8] [a b] Mankov 2020, s. 86.

[10] Karlgren 1953, s. 11.

[mankov20-92f-11] [a b] Mankov 2020, s. 92f.

[15] Mankov 2020, s. 89.

[17] Mankov 2020, s. 89f.

[19] Mankov 2020, s. 90.

[20] Mankov 2020, s. 91.

[21] Mankov 2020, s. 91f.

[mankov20-9497-22] [a b c] Mankov 2020, s. 94–97.

[23] Karlgren 1953, s. 16.

[24] Schötz & Asu 2015.

[25] Ivars 2015, s. 60ff.

[26] Mankov 2020, s. 94.

[27] Mankov 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[a]

[b]

[8]

[c]

[d]

[e]

[7]

[9]

[a]

[b]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

PROFILBARU.COM

Gammalsvenska (dialekt)

Fonologi

Vokaler

Diftonger

Prosodi

Betoning

Ordaccent

Lexikon

Referenser

Noter

Källförteckning

Vidare läsning

Read other articles:

Hockey sur gazon aux Jeux olympiques d'été de 2004

蕭惠 (演員)

桑田佳祐

Antanas Vileišis

Steve Dangle

Intersex rights in France

Thane Municipal Transport

غابات جيفورد بينشوت الوطنية

العلاقات اليونانية الليبيرية

Star Wars: The Clone Wars

Cross of Valour (Australia)

منتخب غينيا لكرة السلة للسيدات

T. Rajendar

Houdini (chess)

Royal Masonic School for Boys

Kansas State Wildcats women's volleyball

Immeuble de l'administration municipale (Tampere)

Nightmare Alley (soundtrack)

Wacoal

Sura Academy