1981

1981 – MCMLXXXI 43 år sedan
År 1978 | 1979 | 1980 1981 1982 | 1983 | 1984
Årtionde 1960-talet  | 1970-talet 1980-talet 1990-talet | 2000-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1981 MCMLXXXI
Ab urbe condita	2733
Armeniska kalendern	1430 ԹՎ ՌՆԼ
Assyriska kalendern	6731
Bahaikalendern	137–138
Bengaliska kalendern	1388
Berberkalendern	2931
Brittiskt regeringsår	29 Eliz. 2 – 30 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2525
Burmesiska kalendern	1343
Bysantinska kalendern	7489–7490
Koptiska kalendern	1697–1698
Erianska kalendern	3147
Etiopiska kalendern	1973–1974
Judiska kalendern	5741–5742
Vikram Samvat	2037–2038
Sakakalendern	1903–1904
Kaliyuga	5082–5083
Holocen kalender	11981
Nri-Igbo	981–982
Persiska kalendern	1359–1360
Muslimska kalendern	1401–1402
Nengō (Japan)	Shōwa 56 (昭和56年)
Nordkoreanska kalendern	70
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4314
Minguokalendern	ROC 70 民國70年
Thailändsk kalender	2524
Unixtid	347155200–378691199

1981 (MCMLXXXI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

Grekland går med i Europeiska gemenskaperna, idag EU.

• 1 januari – Grekland går med i Europeiska gemenskaperna (EG)^[1].
• 3 januari – 2 personer omkommer då ett privatflygplan störtar vid Göteborg, Sverige.^[2]
• 4 januari – Brittisk polis griper Peter Sutcliffe, även känd som "The Yorkshire Ripper", för mord på 13 kvinnor.^[3]

Ronald Reagan blir USA:s 40:e president

• 7 januari – Ett sovjetiskt tankfartyg går på grund vid Dalarö i Stockholms skärgård, Sverige och stora resurser sätts in för att stoppa skador på öarna. 200 ton olja har tagits upp efter tre veckor.^[4]
• 20 januari
  • Ronald Reagan installeras som USA:s 40:e president, och George H. W. Bush blir USA:s nye vicepresident.
  • Den av 52 personer bestående amerikanska ambassadpersonalen i Teheran, Iran som hållits som gisslan sedan den 4 november 1979 (444 dagar), friges.^[1]
• 25 januari – Mao Zedongs änka Jiang Qing döms till döden under rättegången mot "de fyras gäng" i Kina.^[3]
• 27 januari – Minst 467 personer omkommer då en indonesisk färja kantrar.^[2]
• 29 januari – Sveriges högsta domstol avkunnar dom i det så kallade Skattefjällsmålet och fastslår, efter en 15 år lång process, att de svenska fjällen ägs av svenska staten, men att samerna har nyttjanderätt enligt rennäringslagen.^[5]
• 30 januari – Amerikanska TV-serien Dallas debuterar i SVT ^[6].

Februari

• 3 februari – Gro Harlem Brundtland (Arbeiderpartiet) blir Norges och Nordens första kvinnliga statsminister.^[1]
• 13 februari – Den före detta chefen för det statliga svenska teleteknikföretaget Telub, Bengt Dahlberg, erkänner att libyer fått militär och civil utbildning genom företagets försorg ^[7].
• 14 februari – 49 personer omkommer vid en diskoteksbrand i Dublin.^[2]
• 23 februari – Högerextrema civilgardister tränger sig in i Spaniens parlaments sessionssal och tar ledamöter som gisslan i ett statskuppförsök. Kung Juan Carlos I vägrar stödja kuppmakarna, som ger upp.^[1] Juan Carlos slår i ett TV-tal fast att Spanien är en demokrati.^[3]
• 24 februari – Vid en razzia i klostret i Alsike finner svensk polis tio undangömda flyktingar som skall utvisas från Sverige.^[8]
• 26 februari – Tjockoljebälten upptäcks utanför Oskarshamn, Sverige.^[4]
• 27 februari – Domnarvets fyra masugnar läggs ned av SSAB.

Mars

Attentat mot Ronald Reagan.

• 1 mars
  • En hungerstrejk inleds i Long Kesh-fängelset i Nordirland då IRA-medlemmen Bobby Sands vägrar äta.
  • Årets upplaga av Vasaloppet vinns av Sven-Åke Lundbäck, Sverige, och i mål en timme senare kommer Meeri Bodelid från Sandviken som vinner den nyinrättade damklassen när kvinnor för första gången deltar officiellt i Vasaloppet ^[1].
• 11 mars – 1 807 anställda vid Öresundsvarvet i Landskrona varslas om uppsägning, och Sveriges största enskilda industrinedläggning är därmed ett faktum.

• 19 mars – Färjestad BK vinner SM-guld i ishockey för första gången i klubbens historia.
• 30 mars – USA:s president Ronald Reagan utsätts för ett misslyckat attentat av en 25-årig man i Washington D.C., där han emellertid skottskadas.^[1] Attentatsmannen John Hinckley, Jr. grips på platsen.^[3]
• Mars – Den svenska regeringen och Socialdemokraterna förhandlar om en skattereform.

April

• 2 april – Hårda strider i Libanon mellan syriska soldater och kristen milis ^[9].
• 7 april – Sveriges statsminister Thorbjörn Fälldin inleder ett veckolångt officiellt besök i Kina. Det är första gången en svensk statsminister besöker Kina ^[10].
• 8 april – Spännarhyttans masugn utanför Norberg läggs ned.

Columbia blir den första rymdfärjan som skjuts upp.

• 12 april – Columbia blir den första rymdfärjan som skjuts upp. Uppdraget kallas STS-1, och återvänder hem till jorden efter två dagar.^[3]
• 24 april – Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet i Sverige enas om en kompromiss i skattefrågan under vad som har kallats "den underbara natten".^[3]
• 28 april – 38 000 medlemmar i Svenska Bankmannaförbundet går ut i Sveriges första bankstrejk då man kräver högre lön. Alla bankkontor i Sverige stängs.^[5]
• 30 april – I Kristianopel trampas tre ungdomar ihjäl vid en konsert av den svenska popgruppen Gyllene Tider ^[11]. De förolyckade trampas ihjäl då folkmassan på 5 000 personer trängs för att komma in på festplatsen.^[5]

Maj

• 4 maj – Sedan Centerpartiet och Folkpartiet gjort upp med Socialdemokraterna protesterar Moderaterna och lämnar Sveriges regering.^[1]
• 5 maj – Moderaterna lämnar Sveriges regering i protest mot skattekompromissen den 24 april ^[12].
• 8 maj – Thorbjörn Fälldin lämnar in sin avskedsansökan som Sveriges statsminister.^[5]
• 10 maj – Socialisten François Mitterrand vinner presidentvalet i Frankrike efter 23 års borgerligt innehav av ämbetet.^[1]
• 13 maj – Ett attentat utförs mot påven Johannes Paulus II på Petersplatsen då den 23-årige högerextremisten Mehmet Ali Ağca från Turkiet avlossar tre pistolskott.^[1] Ağca döms till livstids fängelse.^[3].
• 14 maj – Sveriges riksdag erkänner teckenspråket som dövas första språk i Sverige ^[13].
• 19 maj – Thorbjörn Fälldin bildar en ny svensk regering bestående av Centerpartiet och Folkpartiet.^[8]
• 22 maj – Thorbjörn Fälldins koalitionsregering med Folkpartiet tillträder.^[1] Oppositionen kräver nyval.^[5]

Juni

• Juni – Över 10 000 ton giftig sand har samlats ihop på stranden vid jylländska Harboøre, Danmark där stora mängder gifter som kvicksilveravfall och DDT lagligt dumpades under 1950- och 1960-talen. Stora områden har spärrats av, och saneringen fortsätter.^[4]
• 1 juni
  • Systembolaget börjar på försök hålla lördagsstängt.^[8]
  • Enhetliga portobestämmelser för alla inrikes brevförsändelser införs i Sverige.
• 6 juni – 2 000 personer omkommer då ett tåg i Indien störtar ner från en järnvägsbro i en flod.^[2]
• 8 juni – Björn Borg, Sverige vinner franska öppna tennismästerskapen för sjätte gången.^[1] Mats Wilander, Sverige tar juniortiteln.^[8]
• 11 juni
  • Nästan 5 000 personer dödas vid ett jordskalv i Iran ^[14].
  • I Sverige utses Lennart Orehag att efterträda Birgitta Ulvhammar som chef för SÖ från 1 juli 1981 ^[15].
• 22 juni – Jan Carlzon utses till VD och koncernchef för SAS.^[5]
• 27 juni – Den Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter undertecknas i Nairobi, Kenya.
• 30 juni – Statsägda Eisers fabrik i Sollefteå, som skall läggas ned, ockuperas i åtta månader av sömmerskorna.^[8]

Juli

• 1 juli
  • Comvik lanserar det första mobiltelefonsystemet i Sverige.^[16]
• 17 juli
  • Israeliska stridsflygplan bombar Beirut, och förstör flera byggnader där PLO-relaterade grupper håller till. Uppskattningsvis 300 civila dödas, vilket leder till internationellt fördömande och amerikanskt embargo på flygmaskinsexporter till Israel.^[17]
  • Två gångbroar i Kansas City rasar vid en danstävling, och 110 personer omkommer.^[2]
• 29 juli
  • Flera tusen personer dödas vid en jordbävning i Iran ^[14].
  • Storbritanniens tronarvinge Prins Charles gifter sig med lady Diana Spencer (som blir prinsessan Diana) i St Pauls-katedralen, London i "århundradets bröllop".^[1]

Augusti

MTV börjar sända över kabel-TV-nätet i USA, och spelar musikvideor 24 timmar om dygnet.

• 1 augusti – MTV börjar sända över kabel-TV-nätet i USA, och spelar musikvideor 24 timmar om dygnet,^[18]. Först ut är The Buggles låt Video Killed the Radio Star.
• 12 augusti – IBM släpper sin omtalade persondator och ger den namnet IBM 5150.
• 19 augusti – Amerikanska krigsflygplan från hangarfartyget USS Nimitz skjuter ner två libyska jetflygplan, av vilka ett avlossat en värmesökande jaktrobot. USA utför navigeringsövningar i Sidrabukten, men Libyen gör anspråk på området som sitt territorialvatten, medan USA hävdar att det rör sig om internationellt vatten.^[19].
• 22 augusti – Humorgruppen Galenskaparna medverkar i underhållningsprogrammet Sommar i Stenungsund.
• 24 augusti – Svensk polis stormar Irans ambassad i Stockholm som ockuperats av 35 studenter som protesterar mot våldet och avrättningarna i Iran under Ruhollah Khomeinis ledning ^[5].
• 29 augusti – Sånggruppen After Shave medverkar i underhållningsprogrammet Sommar i Stenungsund.

September

• Andra halvan av året - Den svenska regeringen presenterar omfattande besparingsförslag för att minska budgetunderskottet.
• 3 september
  • Anwar Sadat tvingar Shenouda III, påve och patriark av Alexandria, överhuvud för koptisk-ortodoxa kyrkan, att gå i exil, och ersätter kyrkans hierarkiska patriarkat med en biskopskommitté.
  • 65 personer omkommer vid en kolgruveexplosion i Záluží, Tjeckoslovakien.^[2]
• 14 september – Sverige devalverar svenska kronan med 10 % ^[3], sänker momsen med 2,3 % ^[3] och inför prisstopp ^[8]som varar året ut ^[12].
• 18 september
  • Bibelkommissionen överlämnar den svenska nyöversättningen av Nya testamentet till Sveriges utbildningsminister ^[8].
  • Stockholmstidningen börjar åter utkomma, nu som socialdemokratisk morgontidning speciellt inriktad på Stockholmsområdet ^[12].
• 19 september – Under en kongress i Örebro bildas ett nytt svenskt politiskt parti, Miljöpartiet ^[1]. Partiet bildas av bland andra f.d. folkpartisten Per Gahrton ^[8], och har från början alternerande ordförandeskap.
• 20 september – Tre personer omkommer och 106 skadas när en bilbomb exploderar utanför en synagoga i Antwerpen, Belgien.

Belize

• 21 september – Brittiska Honduras blir självständigt som Belize ^[20].
• 30 september – Frankrike avskaffar dödsstraffet ^[21].

Oktober

• 2 oktober – I Polen väljs Lech Wałęsa till ordförande för fackföreningen Solidaritet ^[9].

Egyptens president Anwar Sadat mördas.

• 6 oktober – Egyptens president Anwar Sadat mördas vid ett attentat under en militärparad i Kairo av en mordpatrull ur "Organisationen för Egyptens befrielse".^[1]
• 7 oktober – Den svenska barnboksförfattaren Astrid Lindgren ger ut sagan Ronja rövardotter ^[22].
• 16 oktober – Ett 90-tal arbetare i Japan dödas av giftig gas i en kolgruva.^[2]
• 18 oktober – Hosni Mubarak tillträder som Egyptens nye president efter Anwar Sadat ^[9].
• 25 oktober – I Sverige väljs Ulf Adelsohn till Moderaternas partiledare efter Gösta Bohman.^[1]
• 26 oktober – Finlands president Urho Kekkonen lämnar in sin avskedsansökan efter 25 år på posten.
• 27 oktober
  • Den sovjetiska ubåten U 137 går på grund på svenskt inre vatten utanför Karlskrona ^[1] vid inloppet till Gåsefjärden i Karlskrona skärgård, vilket är på militärt skyddsområde, och ubåten står fast där i över en vecka.^[8]
  • Finlands president Urho Kekkonen avgår av hälsoskäl efter 25 år.^[1]
• 30 oktober – Martinprocessen tillämpas för sista gången i Sverige i samband med att Boxholms AB:s basiska martinugn läggs ned.

November

• 6 november – U 137 bogseras ut på internationellt vatten.^[5]
• 9 november - Nya Tjörnbron invigs.^[8]
• 12 november – Rymdfärjan Columbia lyfter för andra gången och blir därmed den första rymdfarkost som återanvänds.
• 15 november – Vid ett politiskt möte i Mexiko rasar en läktare, och 51 personer omkommer.^[2]
• 17 november – Reijo Piippo byter efternamn till Stävenborg
• 19 november – Socialstyrelsen förbjuder införsel och försäljning av anabola steroider i Sverige.^[8]
• 20 november – Ett Gibraltarregistrerat fartyg går på grund utanför Klaipeda, Sovjetunionen och 16 000 ton eldningsolja vållar stora skador på Sovjetunionens kust.^[4]

December

• 1 december – 178 personer omkommer då ett jugoslaviskt charterflygplan störtar över Korsika.^[2]
• 3 december
  • Den svenska regeringen föreslår, att man ska kunna genomföra ett namnbyte under livet om man vill och att makar ska få välja vilket av bådas efternamn de vill ha.^[5]
  • Benny Andersson gifter sig med Mona Nörklit i Gustav Adolfskyrkan, Stockholm.

• 10 december – Kai Siegbahn, Sverige delar för sin forskning kring elektroner Nobelpriset i fysik ^[8] med Nicolaas Bloembergen, USA och Arthur L Schawlow, USA.
• 11 december – Omkring 1 000 civila massakreras av militären i El Salvador.
• 13 december
  • Polens president Wojciech Jaruzelski inför undantagstillstånd. Fackföreningen Solidaritet upplöses ^[1] och ledaren Lech Wałęsa grips.
  • Den svenska friidrottaren Linda Haglund stängs av i 18 månader på grund av dopning ^[3].
• 14 december – Israel annekterar Golanhöjderna, vilket dock inte erkänns internationellt ^[23].
• 15 december – Javier Pérez de Cuéllar från Peru väljs till FN:s nye generalsekreterare.^[1]

Okänt datum

• USA skickar militär personal till El Salvador, där regeringen kämpar mot en gerillaoffensiv.^[19]
• Det svenska beklädnadsarbetareförbundet strejkar i protest mot minskade subventioner och tullskydd för textilindustrin.
• Ett nytt ramavtal sluts mellan Sverige och USA om krigsmateriel och sekretesskydd.
• Den svenska lagen om tvångsvård av missbrukare (LVM) antas.^[8]
• Inskränkningar görs i indexuppräkningen av de svenska pensionerna.
• De svenska statsbidragen till arbetslöshetsförsäkring och barnomsorg sänks.
• Storbritannien hyr ut Brittiska territoriet i Indiska oceanen till USA.
• Sverige höjer brevportot till 1:65 SEK.
• Kanoner från svenska regalskeppet Kronan, som sjönk utanför Öland 1676, bärgas.^[8].
• I Sverige får man vid giftermål nu välja vilket av parternas namn man vill.^[8]
• Iteracykeln börjar tillverkas i Vilhelmina ^[24]

Födda

• 1 januari – Jonas Armstrong, irländsk skådespelare.
• 10 januari
  • Eeva Kalli, finländsk politiker.
  • Jared Kushner, amerikansk politisk rådgivare, affärsman och jurist.
• 15 januari
  • El-Hadji Diouf, senegalesisk fotbollsspelare.
  • Pitbull (född Armando Christian Pérez), kubansk-amerikansk sångare, låtskrivare och producent.
• 18 januari – Maria Parr, norsk barnboksförfattare.
• 20 januari – Melissa Rippon, australisk vattenpolospelare.
• 25 januari
  • Alicia Keys, amerikansk musiker.
  • John Hron, svensk mordoffer.
• 28 januari – Elijah Wood, amerikansk skådespelare.
• 30 januari – Afonso Alves, brasiliansk fotbollsspelare.
• 31 januari – Justin Timberlake, amerikansk sångare.
• 1 februari – Gustaf Norén, svensk musiker (Mando Diao).
• 5 februari – Cecilia Berlin, svensk docent.
• 9 februari – Tom Hiddleston, brittisk skådespelare.
• 11 februari – Kelly Rowland, amerikansk sångerska (Destiny's Child).
• 13 februari – Liam Miller, irländsk fotbollsspelare.
• 16 februari
  • Jenny Kallur, svensk friidrottare.
  • Susanna Kallur, svensk friidrottare.
• 17 februari
  • Joseph Gordon-Levitt, amerikansk skådespelare.
  • Paris Hilton, amerikansk skådespelare, sångare och fotomodell.
• 18 februari
  • Ericka Lorenz, amerikansk vattenpolospelare.
  • Ebba von Sydow, svensk journalist, författare och chefredaktör.
• 24 februari – Lleyton Hewitt, australisk tennisspelare.
• 25 februari – Park Ji-Sung, sydkoreansk fotbollsspelare.
• 1 mars – Ana Hickmann, brasiliansk supermodell.
• 2 mars – Bryce Dallas Howard, amerikansk skådespelare.
• 3 mars – Bryan Steil, amerikansk politiker (republikan), ledamot av USA:s representanthus 2019–.
• 4 mars – Laura Michelle Kelly, brittisk skådespelare.
• 5 mars – Hanna Alström, svensk skådespelare.
• 6 mars – Ellen Muth, amerikansk skådespelare.
• 10 mars
  • Samuel Eto'o, kamerunsk fotbollsspelare.
  • Niklas Wykman, svensk politiker (Moderaterna) och statsråd.
• 11 mars – David Anders, amerikansk skådespelare.
• 15 mars – Veronica Maggio, svensk sångerska.
• 21 mars – Kristoffer Svensson, svensk komiker, programledare och författare.
• 28 mars – Julia Stiles, amerikansk skådespelare.
• 29 mars – Mattias Andréasson, svensk sångare.
• 1 april – Hannah Spearritt, brittisk sångerska och skådespelare.
• 2 april
  • Bethany Joy Lenz, amerikansk skådespelare.
  • Hayden Christensen, kanadensisk skådespelare.
  • Martin Havlat, tjeckisk ishockeyspelare.
• 6 april – Aidonia, jamaicansk reggaemusiker.
• 9 april – Ireneusz Jeleń, polsk fotbollsspelare.
• 10 april – Liz McClarnon, brittisk sångare.
• 12 april – Tulsi Gabbard, amerikansk politiker (Demokraterna), ledamot av USA:s representanthus 2013–2021.
• 23 april – Regina Kevius, svensk politiker (Moderaterna).
• 24 april – Josephine Alhanko, svensk skådespelare.
• 25 april
  • Felipe Massa, brasiliansk racerförare.
  • Anja Pärson, svensk alpin skidåkare.
• 27 april – Fabrizio Faniello, maltesisk sångare.
• 28 april – Jessica Alba, amerikansk skådespelare.
• 5 maj – Craig David, brittisk sångare.
• 8 maj – Björn Dixgård, svensk musiker (Mando Diao).
• 12 maj – Rami Malek, egyptisk-amerikansk skådespelare.
• 13 maj – Rebecka Liljeberg, svensk skådespelare.
• 15 maj
  • Jamie-Lynn Sigler, amerikansk skådespelare.
  • Patrice Evra, fransk fotbollsspelare
• 17 maj – Lim Jeong-hee, sydkoreansk sångerska.
• 18 maj – Zou Shiming, kinesisk amatörboxare.
• 20 maj – Iker Casillas, spansk fotbollsspelare.
• 23 maj – Gwenno Pipette, walesisk sångare.
• 26 maj – Erik Ljung, svensk regissör, musiker och låtskrivare.
• 27 maj – Alina Cojocaru, rumänsk balettdansare.
• 28 maj – Aaron Schock, amerikansk politiker (Republikanerna), ledamot av USA:s representanthus 2009–2015.
• 30 maj
  • Devendra Banhart, amerikansk musiker.
  • Gianmaria Bruni, italiensk racerförare.
• 1 juni – Amy Schumer, amerikansk komiker och skådespelare.
• 7 juni – Anna Kournikova, rysk tennisspelare.
• 9 juni – Natalie Portman, israelisk-amerikansk skådespelare.
• 11 juni – Fjodor Fjodorov, rysk ishockeyspelare.
• 12 juni – Adriana Lima, brasiliansk fotomodell.
• 13 juni – Chris Evans, amerikansk skådespelare
• 14 juni
  • Elano, brasiliansk fotbollsspelare.
  • Johannes Finnlaugsson, svensk ståuppkomiker.
• 15 juni – Billy Martin, amerikansk musiker (Good Charlotte).
• 21 juni – Brandon Flowers, amerikansk sångare (The Killers).
• 30 juni – Pekka Aittakumpu, finländsk politiker och präst.
• 24 juli – Summer Glau, amerikansk skådespelare och balettdansare.
• 25 juli – Denis Nesci, italiensk politiker.
• 27 juli – Ulf Einarsson, svensk bandyspelare.
• 29 juli – Fernando Alonso, spansk racerförare.
• 31 juli – Ana Claudia Michels, brasiliansk fotomodell.
• 3 augusti
  • Michelle Courtens, nederländsk sångerska.
  • Ingvild Stensland, norsk fotbollsspelare
• 4 augusti – Meghan, hertiginna av Sussex, amerikansk skådespelare och hertiginna av Sussex
• 6 augusti – Vitantonio Liuzzi, italiensk racerförare.
• 8 augusti
  • Roger Federer, schweizisk tennisspelare.
  • Bradley McIntosh, brittisk musiker.
• 12 augusti – Djibril Cissé, fransk fotbollsspelare.
• 24 augusti – Chad Michael Murray, amerikansk skådespelare.
• 25 augusti – Rachel Bilson, amerikansk skådespelare.
• 26 augusti – Daniel da Silva, svensk dansare.
• 28 augusti – Martin Erat, tjeckisk ishockeyspelare.
• 4 september – Beyoncé Knowles, amerikansk sångerska.
• 12 september
  • Krissy Wendell, amerikansk ishockeyspelare
  • Jennifer Hudson, amerikansk sångerska och skådespelare
• 14 september – Miyavi, japansk rockartist.
• 16 september – Alexis Bledel, amerikansk skådespelare.
• 18 september
  • Lasse Kukkonen, finländsk ishockeyspelare.
  • David Lafata, tjeckisk fotbollsspelare.
  • Jennifer Tisdale, amerikansk skådespelare och fotomodell.
• 19 september – Rick DiPietro, amerikansk ishockeymålvakt.
• 21 september – Nicole Richie, amerikansk skådespelare och sångare.
• 26 september – Serena Williams, amerikansk tennisspelare.
• 1 oktober – Jamelia, brittisk sångerska.
• 3 oktober
  • Zlatan Ibrahimović, svensk fotbollsspelare.
  • Andreas Isaksson, svensk fotbollsspelare.
• 6 oktober – Mikael Dorsin, svensk fotbollsspelare.
• 14 oktober – Hannes Westberg, svensk aktivist.
• 15 oktober
  • Elena Dementieva, rysk tennisspelare.
  • Christina Santiago, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 20 oktober – Stefan Nystrand, svensk simmare.
• 24 oktober – Jemima Rooper, brittisk skådespelare.
• 27 oktober – Salem Al Fakir, svensk artist.
• 28 oktober – Milan Baroš, tjeckisk fotbollsspelare.
• 30 oktober – Ivanka Trump, amerikansk affärskvinna och fotomodell, dotter till Donald Trump och Ivana Trump.
• 16 november – Anna Lindberg, svensk simhoppare.
• 17 november – Sarah Harding, brittisk sångerska (Girls Aloud).
• 20 november – Kimberley Walsh, brittisk sångerska (Girls Aloud).
• 25 november
  • Barbara Pierce Bush, dotter till George W. Bush och Laura Bush, tvillingsyster till Jenna Hager.
  • Jenna Hager (född Jenna Bush), dotter till George W. Bush och Laura Bush, tvillingsyster till Barbara Pierce Bush.
• 26 november – Natasha Bedingfield, brittisk sångare.
• 29 november – Mikko Savola, finländsk politiker.
• 2 december – Britney Spears, amerikansk sångerska.
• 10 december – Caleb Ross, nyzeeländsk skådespelare.
• 11 december – Javier Saviola, argentinsk fotbollsspelare.
• 14 december – Liam Lawrence, engelsk fotbollsspelare.
• 16 december – Alphonse Leweck, luxemburgsk fotbollsspelare.
• 27 december
  • Lise Darly, fransk sångerska.
  • Emilie de Ravin, australisk skådespelare.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

• 1 januari – Björn Lindskog, 75, svensk militär och författare.
• 5 januari – Harold Clayton Urey, 87, amerikansk fysiker och kemist, Nobelpristagare i kemi 1934.
• 6 januari – A.J. Cronin, 84, brittisk (skotsk) författare.
• 11 januari – Jirō Horikoshi, 78, japansk flygplanskonstruktör.
• 19 januari – Francesca Woodman, 22, amerikansk fotograf.
• 23 januari – Samuel Barber, 70, amerikansk kompositör.

Februari

• 4 februari – Holger Henning, 75, svensk militär.
• 9 februari – Bill Haley, 55, amerikansk rockmusiker.
• 15 februari – Mike Bloomfield, 37, amerikansk bluesmusiker.
• 16 februari – Herman Wirth, 95, nederländsk historiker.
• 18 februari – Gösta ”Snoddas” Nordgren, 55, svensk sångare och bandyspelare.^[1]
• 19 februari – Sven Hugo Borg, 84, svensk-amerikansk skådespelare.
• 25 februari – Maria Åkerblom, 82, finländsk predikant.

Mars

• 4 mars – E.Y. Harburg, 84, amerikansk manusförfattare, sångtextförfattare och kompositör.
• 9 mars – Max Delbrück, 74, tysk-amerikansk biofysiker, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1969.
• 15 mars
  • René Clair, 82, fransk filmregissör och författare.
  • Sten Wåhlin, 67, svensk militär.
• 21 mars – Per-Axel Arosenius, 60, svensk skådespelare.
• 23 mars – Mike Hailwood, 40, brittisk racerförare.
• 25 mars
  • Roy Brown, 60, amerikansk musiker.
  • Verner Korsbäck, 70, finländsk politiker.
• 27 mars
  • Olle Björklund, 64, svensk skådespelare och TV-reporter.
  • John Elfström, 78, svensk skådespelare.
• 29 mars – Eric Williams, 69, trinidadisk politiker, Trinidad och Tobagos premiärminister 1962–1981.

Andra kvartalet

April

• 3 april – Juan Trippe, 81, amerikansk företagsledare och flygpionjär.
• 8 april – Omar Bradley, 88, amerikansk militär.
• 9 april – Eric Gustafson, 83, svensk skådespelare och sångare.
• 12 april
  • Tor Bergström, 80, svensk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör.
  • Joe Louis, 66, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937–1949.
• 26 april
  • Madge Evans, 71, amerikansk skådespelare och fotomodell.
  • Jim Davis, 71, amerikansk skådespelare.
• 27 april – Finn Bernhoft, 83, norsk skådespelare.

Maj

• 2 maj
  • Richard Barstow, 73, amerikansk filmregissör och koreograf.
  • Olle Bærtling, 69, svensk målare och skulptör.
  • David Wechsler, 85, amerikansk psykolog.
• 5 maj – Bobby Sands, 27, irländsk politiker och republikan.
• 6 maj – Elna Hellman, 84, finländsk skådespelare.
• 11 maj
  • Odd Hassel, 83, norsk kemist, Nobelpristagare i kemi 1969.
  • Bob Marley, 36, jamaicansk musiker och låtskrivare ^[25].
• 13 maj – Minna Larsson, 93, svensk skådespelare.
• 18 maj – William Saroyan, 72, armenisk-amerikansk författare.
• 23 maj – Linnéa Edgren, 77, svensk skådespelare.
• 28 maj
  • Mary Lou Williams, 71, amerikansk jazzpianist.
  • Stefan Wyszyński, 79, polsk kardinal, Polens primas och ärkebiskop 1948–1981.
• 30 maj – Peter Lindgren, 65, svensk skådespelare.

Juni

• 1 juni – Fanni Halonen, 78, finländsk skådespelare.
• 2 juni – Karl Lärka, 88, svensk lantbrukare och dokumentärfotograf.
• 8 juni – Lidija Lopuchova, 88, rysk balettdansare.
• 20 juni – Pee Wee Erwin, 68, amerikansk jazztrumpetare.
• 23 juni – Zarah Leander, 74, svensk sångerska och skådespelare^[8].
• 29 juni – Antero Kivi, 77, finländsk friidrottare.
• 30 juni – Erik Sjögren, 54, svensk balettdansör och skådespelare.

Tredje kvartalet

Juli

• 1 juli – Marcel Breuer, 79, ungersk arkitekt och möbelformgivare.
• 8 juli – Sigfrid Leander, 88, svensk författare och folkbildare.
• 13 juli – Karl Kinch, 88, svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).
• 24 juli – Greta Almroth, 93, svensk skådespelare.
• 27 juli – William Wyler, 79, amerikansk regissör.

Augusti

• 3 augusti – Seymour Österwall, 73, svensk jazzmusiker, orkesterledare och kompositör.
• 4 augusti
  • Melvyn Douglas, 80, amerikansk skådespelare.
  • Nils Holmberg, 78, svensk journalist, författare och politiker (kommunist), ledamot av Sveriges riksdag 1944–1946.
• 27 augusti – Valerij Charlamov, 33, sovjetisk ishockeyspelare.
• 30 augusti
  • Mohammad Ali Rajai, 48, iransk politiker, Irans premiärminister 1980–1981, president 1981.
  • Vera-Ellen, 60, amerikansk dansare och skådespelare.

September

• 1 september – Albert Speer, 76, tysk arkitekt och nazistisk politiker.
• 8 september – Hideki Yukawa, 74, japansk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1949.
• 9 september – Jacques Lacan, 80, fransk psykoanalytiker.
• 12 september – Eugenio Montale, 84, italiensk författare, Nobelpristagare i litteratur 1975.
• 14 september – Michael DiSalle, 73, amerikansk politiker (demokrat), Ohios guvernör 1959–1963.
• 16 september – Nina Scenna, 74, svensk skådespelare.
• 20 september
  • Arne Källerud, 67, svensk skådespelare.
  • Bill Shankly, 68, engelsk fotbollstränare.
• 28 september – Rómulo Betancourt, 73, venezolansk politiker.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 6 oktober – Anwar Sadat, 62, egyptisk militär och politiker, Egyptens president 1970–1981, mottagare av Nobels fredspris 1978.
• 12 oktober
  • Carl-Axel Heiknert, 57, svensk skådespelare och regiassistent.
  • Yngve Westerberg, 75, svensk kompositör.
• 13 oktober – Nils Asther, 84, svensk skådespelare.
• 15 oktober – Håkan Westergren, 82, svensk skådespelare.
• 16 oktober – Moshe Dayan, 66, israelisk militär och politiker, Israels jordbruksminister 1959–1964, försvarsminister 1967–1974, utrikesminister 1977–1979.
• 23 oktober – Thurman C. Crook, 90, amerikansk politiker (demokrat), ledamot av USA:s representanthus 1949–1951.
• 24 oktober – Edith Head, 83, amerikansk modeskapare och kostymör.
• 29 oktober – Georges Brassens, 60, fransk vissångare och kompositör.

November

• 3 november
  • Verner Karlsson, 75, svensk musiker.
  • Isa Quensel, 76, svensk skådespelare.
• 7 november – William A. Dawson, 78, amerikansk politiker (republikan), ledamot av USA:s representanthus 1947–1949 och 1953–1959.
• 10 november – Abel Gance, 92, fransk filmregissör.
• 11 november – Erwin Schulz, 80, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.
• 12 november – William Holden, 63, amerikansk skådespelare.
• 21 november – Sir Hans Krebs, 81, tysk-brittisk biokemist, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1953.
• 26 november – Hans Theselius, 62, svensk musiker.
• 27 november – Lotte Lenya, 83, österrikisk-amerikansk sångare och skådespelare.
• 29 november – Natalie Wood, 43, amerikansk skådespelare.

December

• 8 december – Hilding Björklund, 84, svensk civilingenjör.
• 14 december – Karl Jonsson, 90, svensk kamrer, inspicient och skådespelare.
• 17 december – Mehmet Shehu, 68, albansk politiker och militär, Albaniens premiärminister 1954–1981.
• 18 december – Edit Ernholm, 82, svensk skådespelare.
• 23 december – Sir Reginald Ansett, 72, australisk företagsledare.
• 27 december – Hoagy Carmichael, 82, amerikansk kompositör, textförfattare, musiker och skådespelare.
• 28 december – Nils Jacobsson, 81, svensk skådespelare.

Nobelpris ^[26]

• Fysik
  • Nicolaas Bloembergen, USA
  • Arthur L Schawlow, USA
  • Kai M Siegbahn, Sverige
• Kemi
  • Kenichi Fukui, Japan
  • Roald Hoffmann, USA
• Medicin
  • Roger W Sperry, USA
  • David H Hubel, USA
  • Torsten N Wiesel, Sverige
• Litteratur – Elias Canetti, Storbritannien
• Fred – Förenta Nationernas flyktingkommissariat, UNHCR
• Ekonomi – James Tobin, USA

Referenser

Fotnoter

1. ^ [ ] 20:e århundrades När Var Hur – 1981, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
2. ^ [ ] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
3. ^ [ ] 100 år med Aftonbladet – 1981, 1999
4. ^ [ ] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
5. ^ [ ] Sverige 1900-talet – 1981, NE, Bra Böcker, 2000
6. ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/80/dallas.html.  – Vi älskade att hata JR– och lida med Pam, 1999
7. Sverige 1900-talet – 1982, NE, Bra Böcker, 2000
8. ^ [ ] Hundra år i Sverige – 1981, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
9. ^ [ ] Faktakalendern 2000 – 1981 (Utlandet), Semic, 1999
10. Horisont 1981, Bertmarks förlag, sidan 99 - Fälldin i Kina träffade Deng
11. Horisont 1981, Bertmarks förlag, sidan 115 - Tre ihjältrampade inför rockkonsert
12. ^ [ ] Faktakalendern 2000 – 1981 (Sverige), 1999
13. ”Sveriges Dövas Riksförbund 2006 - Teckenspråkets dag”. Arkiverad från originalet den 3 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150503015041/http://sdr.org/teckensprak/teckensprakets-dag. 
14. ^ [ ] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
15. Horisont 1981, Bertmarks, sidan 155 - Orehag SÖ-chef
16. Ohlsson, Per Göran; Jan Svensson, Hans Blackman (10 2015). ”1G - analoga mobiltelefonsystem”. Ericssons mobiltelefoner 1983-2001. Lund: Roos & Tegnér. sid. 18. Libris 17064631. ISBN 978-91-86691-98-1. http://www.harryhotline.se/ 
17. ”The Bombing of Beirut”. Journal of Palestine Studies "11" (1): ss. 218–225. 15 maj 1981. doi:10.1525/jps.1981.11.1.00p0366x. 
18. ”80Music.about.com”. 80Music.about.com. 1 augusti 1981. Arkiverad från originalet den 28 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110728114843/http://80music.about.com/od/80sbackgroundcultu2/p/mtvprofile.htm. Läst 7 augusti 2010. 
19. ^ [ ] ”USA:s militära insatser i utlandet”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 31 januari 2011. 
20. ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Belize.html. 
21. Horisont 1981, Bertmarks förlag, sidan 231 - Giljotinen avskaffades
22. Horisont 1981, Bertmarks förlag, sidan 241 - Astrid L. visade upp Ronja
23. ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Syria.html#Golan. 
24. Sverige 1900-talet – Kommunikativ, snabb, snål, skön och säker design, NE, Bra Böcker, 2000
25. ”Det hände i dag”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100511&list=true. 
26. ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1981.
  Bilder & media