PROFILBARU.COM

	◄◄ ◄ 2 december ► ►►
	Veckodag 2025: Tisdag
	Nov · December · Jan
	Årets 336:e dag; (337:e under skottår); 29 dagar till årets slut;
	2025
	Alla datum
Månader
	Januari • Februari • Mars
	April • Maj • Juni • Juli
	Augusti • September • Oktober
	November • December
	På Wikimedia Commons; finns media som rör 2 december ; Se även Mall:2 december

2 december är den 336:e dagen på året i den gregorianska kalendern (337:e under skottår). Det återstår 29 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

Nationaldagar

Förenade arabemiratens nationaldag
Laos nationaldag (Republikens dag)

Namnsdagar

I den svenska almanackan

Nuvarande – Beata och Beatrice
Föregående i bokstavsordning
- Babiana – Namnet fanns, till minne av en romersk jungfru, som egentligen hette Bibiana och dog martyrdöden 363, på dagens datum före 1774, då det utgick.
- Beata – Namnet fanns tidigare på 22 december, men flyttades 1774 till dagens datum och har funnits där sedan dess.
- Beatrice – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
- Betty – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 9 februari och utgick 2001.
Föregående i kronologisk ordning
- Före 1774 – Babiana
- 1774–1900 – Beata
- 1901–1985 – Beata
- 1986–1992 – Beata, Beatrice och Betty
- 1993–2000 – Beata och Beatrice
- Från 2001 – Beata och Beatrice
Källor
- Brylla, Eva (red.). Namnlängdsboken. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2000 ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001 ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

Nuvarande^[1] (revidering 2020) – Beatrice, Bernice, Beata

I föregående i revideringar^[2]
- 1929 – Beata
- 1950 – Beata, Beatrice
- 1964 – Beata, Beatrice
- 1973 – Beata, Beatrice
- 1989 – Beata, Beatrice
- 1995 – Beata, Beatrice
- 2000 – Beata, Beatrice
- 2005 – Beata, Beatrice, Bernice
- 2010 – Beata, Beatrice, Bernice
- 2015 – Beata, Beatrice, Bernice
- 2020 – Beatrice, Bernice, Beata

Händelser

Napoleon kröns till fransmännens kejsare i Notre-Dame i Paris den 2 december 1804

1766 – 1766 års tryckfrihetsförordning införs i Sverige.
1804 – Napoleon I kröner sig till fransmännens kejsare.
1805 – Slaget vid Austerlitz. Napoleon besegrar ryssar och österrikare i sin troligen största seger.
1908 – Revolution utbryter på Haiti.
1942 – Första demonstrationen av en självuppehållande kärnreaktion vid Chicagos universitet.
1954 – Senaten i USA fördömer Joseph McCarthy för ”uppförande som tenderar att dra in senaten i vanära och misstro”.
1956
- Australiens största TV-kanal Seven Network lanseras.
- Rocklunda IP i Västerås invigs. Den var då världens första konstfrusna arena för bandy.
1959 – Thomas S. Gates blir insvuren som den 7:e försvarsministern i Förenta staterna.
1971 – Förenade arabemiraten grundas av staterna Abu Dhabi, Ajman, Dubai, Fujayra, Sharja och Umm al-Qaywayn.^[3]
1975 – Folkrepubliken Laos utropas.^[4]
1980 – Studio S skapar skandal om videofilmer och begreppet videovåld skapas.
1990 – CDU vinner det första alltyska valet.
1993 – Den colombianske knarkkungen Pablo Escobar skjuts ihjäl av ett polisiärt specialkommando i sin hemstad Medellín efter att ha varit på flykt under en längre tid.
1996 – Tomas Tranströmer mottar Augustpriset.
1997 – Ludmila Engquist tilldelas Svenska Dagbladets guldmedalj.
2000 – Rockgruppen The Smashing Pumpkins gör sin sista konsert.
2004
- Mijailo Mijailović döms av Högsta domstolen till livstids fängelse för mordet på Anna Lindh.
- Herman Lindqvists bok Napoleon utkommer.
2005 – Spelkonsolen Xbox 360 släpps i Europa.

Födda

1738 – Richard Montgomery, irisk-amerikansk soldat.
1760 – John Breckinridge, amerikansk politiker.
1817 – Heinrich von Sybel, historiker.
1825 – Peter II av Brasilien, kejsare av Brasilien.
1833 – Friedrich Daniel von Recklinghausen, tysk patolog.
1839 – Anders Larsson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
1859 – Georges Seurat, fransk konstnär och målare.
1880 – Geoffrey Lawrence, brittisk jurist.
1885 – George R. Minot, amerikansk läkare och professor, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1934.
1891 – Otto Dix, målare, grafiker och konstnär.
1897 – Hovhannes Bagramjan, armenisk militär, marskalk av Sovjetunionen.
1899 – John Barbirolli, brittisk dirigent.
1902 – Horace A. Hildreth, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Maine 1945–1949.
1906 – Franz Reichleitner, tysk SS-officer, kommendant i Sobibór.
1909 – Grevinnan Marion Dönhoff, bokförläggare.
1923 – Maria Callas, grekisk-amerikansk operasångare.
1924
- Alexander Haig, amerikansk general, politiker, Nato-ÖB, utrikesminister.
- Vilgot Sjöman, svensk filmregissör och författare.
1925 – Julie Harris, amerikansk skådespelare.
1931
- Masaaki Hatsumi, japansk kampsportsmästare.
- Edwin Meese III, amerikansk republikansk politiker och USA:s justitieminister 1985–1988.
- Richard Stites, amerikansk historiker.
1933 – Kent Andersson, svensk skådespelare och revyförfattare.
1934 – Tarcisio Bertone, italiensk kardinal.
1937 – Manohar Joshi, indisk politiker.
1942 – Tim Boswell, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
1943 – Maria Scherer, svensk journalist, programledare, krönikör och författare.
1944
- Ibrahim Rugova, president i Kosovo.
- Botho Strauss, tysk författare.
1946 – Gianni Versace, italiensk modedesigner.
1952 – Carol Shea-Porter, amerikansk demokratisk politiker.
1958 – Michaela Jolin, svensk skådespelare och programpresentatör på Sveriges Television.
1962
- Linda McAvan, brittisk EU-parlamentariker.
- Anders Möller, svensk sångare i Black Ingvars och Swedish Erotica.
1967 – Mary Creagh, brittisk parlamentsledamot för Labour 2005–2019.
1968
- Lucy Liu, kinesisk-amerikansk skådespelare.
- Nate Mendel, amerikansk musiker, basist i Foo Fighters.
- Rena Sofer, amerikansk skådespelare.
1969 – Ulrika Bergquist, journalist och programledare.
1973
- Monica Seles, serbisk-amerikansk tennisspelare.
- Jan Ullrich, tysk cyklist och vinnare av 1997 års Tour de France.
1976 – Jonatan Rodriguez, svensk skådespelare.
1978
- Nelly Furtado, kanadensisk sångare.
- Christopher Wolstenholme, brittisk musiker, basist i Muse.
1980
- Damir Burić, kroatisk vattenpolospelare.
- Charlotte Rohlin, svensk fotbollsspelare.
1981 – Britney Spears, amerikansk sångare.
1983
- Michael Wesley-Smith, nyzeeländsk skådespelare.
- Aaron Rodgers, amerikansk quarterback.
1985 – Kat, amerikansk skådespelare.
1990 – Newkid, svensk sångare.
1991 – Charlie Puth, amerikansk sångare.
1998 – Juice Wrld, amerikansk rappare.

Avlidna

537 – Silverius, påve från 536 till mars detta år (död denna dag eller 20 juni året därpå).
1302 – Audun Hugleiksson, norsk länsherre (avrättad).
1547 – Hernán Cortés, spansk upptäckare och erövrare.
1552 – Frans Xavier, spansk jesuit och missionär, helgon.
1594 – Gerhard Mercator, nederländsk geograf.
1653 – Domingo Pimentel Zúñiga, spansk kardinal.
1694 – Pierre Puget, fransk målare och skulptör.
1723 – Filip II av Orléans, fransk regent under Ludvig XV:s minderårighet.
1786 – Abner Nash, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1780–1781.
1809 – John Walker, amerikansk politiker, senator (Virginia) 1790.
1810
- Philipp Otto Runge, tysk målare.
- Israel Smith, amerikansk politiker, senator (Vermont) 1803–1807.
1814 – Markis de Sade, fransk författare.
1836 – Carl von Rosenstein, svensk ärkebiskop sedan 1819, ledamot av Svenska Akademien.
1840 – Christopher Ellery, amerikansk politiker, senator (Rhode Island) 1801–1805.
1849 – Adelaide av Sachsen-Meiningen, drottning av Storbritannien 1830–1837 (gift med Vilhelm IV).
1859 – John Brown, militant slaverimotståndare, avrättad genom hängning.
1867 – Giuseppe Bofondi, italiensk kardinal.
1892 – Jay Gould, amerikansk finansman.
1918 – Edmond Rostand, fransk författare och poet.
1941 – Ellen Palmstierna, svensk friherrinna, rösträttskämpe, ordförande och delaktig i grundandet av föreningen Rädda Barnen.
1943 – Nordahl Grieg, norsk författare.
1950 – Dinu Lipatti, rumänsk pianist.
1955 – Otto Åhlström, svensk skådespelare och köpman.
1961 – Fredrik Böök, litteraturhistoriker, professor, ledamot av Svenska Akademien.
1969 – Kliment Vorosjilov, rysk marskalk och politiker, bland annat president (1953–1960).
1972 – Ettore Bastico, italiensk fältmarskalk.
1980 – Romain Gary, fransk författare, diplomat och filmregissör.
1982 – Marty Feldman, brittisk komiker.
1986 – Desi Arnaz, kubansk-amerikansk skådespelare (I Love Lucy).
1987 – Luis Federico Leloir, argentinsk biokemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1970.
1989 – Karl-Erik Alberts, svensk filmfotograf och kortfilmsregissör.
1990
- Aaron Copland, amerikansk kompositör.
- Robert Cummings, amerikansk skådespelare.
1995 – Robertson Davies, kanadensisk författare.
1998 – Per Mindus, svensk professor i psykiatri.
2001 – Palle Granditsky, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
2004 – Alicia Markova, brittisk ballerina.
2006 – Mariska Veres, nederländsk sångare i gruppen Shocking Blue.
2008 – Odetta, amerikansk folksångare.
2009 – Eric Woolfson, brittisk (skotsk) låtskrivare, sångare och pianist, en av grundarna av The Alan Parsons Project.
2010 – Rut Cronström, svensk skådespelare.
2014
- Bobby Keys, amerikansk saxofonist (bland annat för The Rolling Stones).
- Jean Béliveau, kanadensisk ishockeyspelare.
2016 – Gisela May, tysk skådespelare.
2020
- Valéry Giscard d’Estaing, fransk politiker, president 1974-1981.
- Rafer Johnson, amerikansk tiokampare och skådespelare, OS-guld 1960.