Samoa, formellt Självständiga staten Samoa (samoanska: Malo Sa'oloto Tuto'atasi o Samoa; engelska: Independent State of Samoa), Västra Samoa fram till 1997, är en stat i Polynesien i södra Stilla havet.
och ytterligare några mindre öar som till exempel Nu'usafe'e, ca 0,01 km² ca 1,4 km söder om Upolu.
De flesta öarna är av vulkaniskt ursprung medan några är stora korallatoller. Den högsta höjden är Mount Silisili på ca 1 858 meter över havet och ligger på Savaii.
Klimat och miljö
Samoa har ett tropiskt klimat, det vill säga varmt och fuktigt. Regnperioden varar från november till april och tyfoner är vanliga mellan december och mars. Den mineralrika askan från vulkanerna gör vegetationen extra frodig men det finns inga större däggdjur på öarna.
Européernas intresse för ögruppen var litet en lång period efter deras upptäckt men stormakterna Tysklands, Storbritanniens och USA:s intressen i området ökade då de etablerade nya kolonier i Stilla havet.
1847 öppnade Storbritannien ett konsulat i Apia, följt 1853 av USA och 1861 av Tyskland.[4] Den 24 januari1879 undertecknade Tyskland ett fördrag med lokalbefolkningen, där landet garanterades en flottbas i Saluafata på Upolu [5] efter att USA ingått ett liknande avtal 1872 på Tutuila.
Den 9 mars1868 anlände den svenske utvandraren Gustav Nilsson till Apia. Han kom senare att bli stamfader till Nelsonsläkten, som haft stort politiskt inflytande för landet genom åren.
År 1880 slöt USA, Storbritannien och Tyskland ett avtal som innebar att Malietoa Talavou erkändes som kung över ögruppen och gav honom en "regering" med en representant från vart och ett av de tre länderna. Malietoa Talavou dog kort efteråt och efterträddes av sin son Laupepa. Laupepa förvisades från öarna när tyska trupper kom och han dog 1898. En hövding Mataafa gjorde uppror mot Laupepas son Tana och fick hjälp av ett tyskt krigsfartyg. Mataafa valdes till kung av tyskarna 1899 men då protesterade britterna och amerikanerna med bombningar mot tyska flottbasen Apia. En tysk-engelsk-amerikansk kommission avskaffade monarkin. Storbritannien avstod från sina krav på överhöghet, och ögrupperna delades upp mellan USA och Tyskland.[6]
Senare utökades stormakternas rivalitet i området och 1899 reglerade slutligen de tre stormakterna sina konflikter genom Berlinfördraget där Samoaöarna delades. Tyskland fick det som idag är Samoa medan USA fick det som än idag är Amerikanska Samoa.
Det nyzeeländska styret ogillades på Samoa och under 1920-talet växte självständighetsrörelsen Mau fram och i en folkomröstning 1961 krävde befolkningen självständighet.
Årsskiftet 2011/2012 övergick Samoa från tidszonen UTC–11 till UTC+13. Detta skedde för att undvika ofördelaktig tidsskillnad med de viktiga handelsparterna Nya Zeeland och Australien.[7]
Landets huvudflygplats Faleolo (Faleolo International Airport, flygplatskod "APW") ligger på Upolus västra del och har kapacitet för internationellt flyg.
Demografi
Befolkningen uppgår till ca 179 500 invånare [8] där ca 37 500 bor i huvudstaden Apia på Upolu.
Fa'a Samoa, det traditionella samoanska sättet att leva, är en stark kraft i Samoa. Trots europeisk influens håller Samoa kvar vid sina historiska sedvänjor, sociala system och språk. Språket tros vara det äldsta av de polynesiska språken som fortfarande talas.[källa behövs] Bland polynesiska folkgrupper är enbart maorierna på Nya Zeeland fler än samoanerna.
98 procent av samoerna är kristna, men de är indelade i många olika kyrkor, bland annat metodistkyrkan, mormonkyrkan, ryskortodoxa kyrkan, romersk-katolska kyrkan och adventistkyrkan. Knappt några andra religiösa grupper existerar på Samoa, förutom de som tillhör bahá'í, som utgör cirka två procent av befolkningen. Det finns också en liten judisk minoritet som historiskt drabbats av förföljelse. Samoas i maj 2007 avlidne konung, Malietoa Tanumafili II, var bahaitroende.
.svg)
