PROFILBARU.COM

	◄◄ ◄ 4 juli ► ►►
	Veckodag 2025: Fredag
	Jun · Juli · Aug
	Årets 185:e dag; (186:e under skottår); 180 dagar till årets slut;
	2025
	Alla datum
Månader
	Januari • Februari • Mars
	April • Maj • Juni • Juli
	Augusti • September • Oktober
	November • December
	På Wikimedia Commons; finns media som rör 4 juli ; Se även Mall:4 juli

4 juli är den 185:e dagen på året i den gregorianska kalendern (186:e under skottår). Det återstår 180 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

Nationaldagar

USA:s självständighetsdag (till minne av ratifikationen av självständighetsförklaringen från Storbritannien denna dag 1776)

Flaggdagar

Norge: Drottningens födelsedag

Namnsdagar

I den svenska almanackan

Nuvarande – Ulrika och Ulla
Föregående i bokstavsordning
- Ellika – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
- Udalricus – Namnet fanns, till minne av en biskop och helgon i Augsburg på 900-talet, även i formen Ulricus, på dagens datum före 1721, då det utgick till förmån för Ulrika. 1901 återinfördes Ulricus på 5 augusti i den modernare formen Ulrik och har funnits där sedan dess.
- Ulla – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
- Ulrika – Namnet infördes, för att hedra den svenska drottningen Ulrika Eleonora, på dagens datum 1721 och har funnits där sedan dess.
Föregående i kronologisk ordning
- Före 1721 – Udalricus eller Ulricus
- 1721–1900 – Ulrika
- 1901–1985 – Ulrika
- 1986–1992 – Ulrika, Ellika och Ulla
- 1993–2000 – Ulrika och Ulla
- Från 2001 – Ulrika och Ulla
Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

Nuvarande^[1] (revidering 2020) – Ulla, Ulrika, Ulrik

I föregående i revideringar^[2]
- 1929 – Ulrik, Ulla
- 1950 – Ulrika, Ulla
- 1964 – Ulrika, Ulla
- 1973 – Ulrika, Ulla
- 1989 – Ulrika, Ulla
- 1995 – Ulrika, Ulla
- 2000 – Ulrika, Ulla
- 2005 – Ulrika, Ulla, Ulrik
- 2010 – Ulrika, Ulla, Ulrik
- 2015 – Ulrika, Ulla, Ulrik
- 2020 – Ulla, Ulrika, Ulrik

Händelser

1187 – En styrka på 20 000 kristna (varav 1 200 riddare) från Jerusalem (inklusive flera olika riddarordnar) blir besegrad av 30 000 ayyubidiska muslimer, ledda av den berömde fältherren Saladin, i slaget vid Hattin nära Tiberias vid Gennesaretsjön (i nuvarande Israel). Slaget blir en avgörande seger för muslimerna, eftersom de tillfångatar eller dödar majoriteten av de kristna, vilket leder till att deras förmåga att föra krig minskas kraftigt, varpå muslimerna snart kan erövra och krossa det nästan 90 år gamla kristna kungariket Jerusalem (grundat 1099). Detta leder i sin tur till att ett flertal europeiska furstar inleder det tredje korståget 1189.
1374 – Ett år efter den svenska nunnan Birgitta Birgersdotters död i Rom (23 juli 1373) och sedan hennes barn Birger och Katarina i över ett halvår har fört kistan genom Europa, blir hennes kvarlevor skrinlagda i klostret i östgötska Vadstena, som hon själv har grundat. Redan samma år skrivs den första beskrivningen av de mirakler, som sägs ha inträffat i Birgittas liv och snart inleds en process, för att få henne helgonförklarad. Detta kommer till stånd 1391 och med tiden blir hon känd som Heliga Birgitta – idag den ena av Sveriges katolska helgon och ett av Europas åtta skyddshelgon.
1415 – Under konciliet i Konstanz tvingas Rompåven Gregorius XII abdikera. Sedan även Pisapåven Johannes XXIII har abdikerat den 29 maj återstår nu endast Avignonpåven Benedictus XIII av de tre olika påvefraktioner, som för tillfället strider om påvemakten. Varken Johannes eller Benedictus efterträds dock av någon på sina poster, så Pisapåvedömet upphör med Johannes och när Benedictus blir avsatt två år senare upphör även Avignonpåvedömet. Påvestolen i Rom står tom i två år efter Gregorius avsättning, innan Martin V tillträder 1417, vilket gör slut på stridigheterna om påvemakten, som har varat sedan 1378.
1534 – Sedan den förre dansk-norske kungen Fredrik I har avlidit den 10 april året före har den danska tronen formellt stått tom, men denna dag utropas hans son Kristian III officiellt till ny kung av Danmark och Norge (Kristian har dock gjort anspråk på tronen och i praktiken varit kung sedan faderns död). Att det har dröjt så länge, innan Kristian officiellt kan utropas beror på att det efter Fredriks död har utbrutit ett inbördeskrig om den danska kungamakten, vilket går till historien som grevefejden. Striden står mellan dem som erkänner Kristian III som kung och dem som vill återinsätta den tio år tidigare avsatte unionskungen Kristian II. Den svenske kungen Gustav Vasa vill göra allt för att undvika att Kristian II återkommer till makten och därför blandar sig även Sverige i kriget. 1536 står Kristian III som segrare och Kristian II blir fängslad för resten av sitt liv (till 1559).
1568 – Den svenske kungen Erik XIV gifter sig officiellt med sin frilla Karin Månsdotter vid en ceremoni i Storkyrkan i Stockholm och hon blir därmed Sveriges drottning (hon kröns dagen därpå). De har dock gift sig i hemlighet ett år tidigare, för att deras gemensamma barn (dottern Sigrid och den 1568 födde sonen Gustav) ska bli legitima, vilket leder till att sonen Gustav blir svensk kronprins. Att kung Erik gifter sig med en icke-kunglig och icke-adlig person ses dock inte med blida ögon av den svenska adeln och blir en av orsakerna till att hans bröder, hertigarna Johan och Karl, en vecka senare inleder ett uppror mot honom, som leder till att han blir fångad och avsatt i slutet av tredje kvartalet.
1708 – En svensk styrka på 12 500 man, ledd av kung Karl XII och fältmarskalken Carl Gustaf Rehnskiöld, besegrar en rysk styrka på 39 000 man, ledd av Boris Sjeremetev, Aleksandr Mensjikov och Anikita Repnin, i slaget vid Holowczyn två och en halv mil väster om Mahiljoŭ i nuvarande Vitryssland. De svenska förlusterna uppgår endast till 267 döda och 1 028 sårade, medan ryssarna förlorar över 4 500 man i döda och sårade. Slaget blir Karl XII:s sista stora seger under stora nordiska kriget och han betraktar det som sin favoritseger. Eftersom ryssarna flyr från slagfältet kan svenskarna dock inte använda den närliggande floden Dnepr som försvarslinje, som det är tänkt, och därför får slaget ingen avgörande betydelse för krigets fortsättning.
1776 – Den amerikanska kontinentalkongressen som sammanträder i Philadelphia i Pennsylvania, ratificerar den självständighetsförklaring, som har skrivits av flera kongressmedlemmar i juni och som har godkänts den 2 juli.^[3] I och med detta förklarar sig de 13 brittiska kolonierna på den nordamerikanska östkusten formellt självständiga från Storbritannien och bildar den nya staten Amerikas förenta stater (engelska: United States of America; vanligtvis förkortat USA). Denna formella självständighetsförklaring utfärdas över ett år efter utbrottet av koloniernas självständighetskrig mot moderlandet och innebär, att USA räknar sin födelse från detta datum – dagen firas därför idag som USA:s nationaldag.
1864 – Flera fakulteter och institutioner vid Sankt Sava-akademin (grundad 1694) i Bukarest förs samman och bildar Bukarests universitet efter ett dekret av furst Alexandru Ioan Cuza. 2012 räknas det som ett av världens 700 främsta universitet.
1879 – En brittisk styrka på 5 000 man, ledd av Frederic Thesiger, besegrar en styrka på 12 000–15 000 zulukrigare under Cetshwayo kaMpandes ledning, i slaget vid Ulundi vid Zululands huvudstad i Sydafrika. Därmed är anglo-zulukriget, som utbröt i januari, över och genom britternas seger i kriget förlorar Zuluriket sin självständighet. Det förblir ett eget kungarike i ytterligare 18 år, men som en brittisk marionettstat och 1897 annekteras landet av britterna som en del av Natal.
1888 – De icke fackligt organiserade mursmäckorna i Stockholm inleder en strejk, som varar till den 7 juli, för att få till stånd en höjning av lönen från de 16 eller 17 öre i timmen, som dittills har betalats, till 18 öre i timmen. Strejken blir relativt obetydlig, men får stor uppmärksamhet i pressen, främst för att de strejkande är kvinnor (den räknas som den första kvinnostrejken i Stockholm). Efter tre dagar avblåses strejken, då arbetsgivarna går med på de strejkandes krav (under 1890-talet sänks dock lönen till 14 öre i timmen, på grund av rådande lågkonjunktur).
1946 – USA erkänner Filippinernas självständighet och landet blir republik efter 425 år av utländskt styre (sedan inledningen av den spanska erövringen 1521). Ögruppen har tillhört USA sedan spansk-amerikanska kriget 1898, men genom den japanska ockupationen under andra världskriget har självständighetssträvandena verkligen börjat göra sig gällande, särskilt som japanerna har tillåtit visst filippinskt självstyre genom grundandet av den andra filippinska republiken 1943.
1976 – Israelisk militär genomför Operation Entebbe, då de fritar gisslan från ett flygplan, som tidigare har kapats av tyska och palestinska terrorister och flugits till Entebbe i Uganda. Terroristerna har krävt att flera fångar ska friges ur olika europeiska och israeliska fängelser, men har redan släppt större delen av gisslan. Då Israel har lovat att släppa de israeliska fångarna har man lyckats skjuta upp det av terroristerna satta slutdatumet från 1 till 4 juli. Då man antar att den ugandiske diktatorn Idi Amin sympatiserar med kaparna har man valt att inte samarbeta med honom, utan genomför räden under natten till den 4 juli på ugandiskt territorium, utan Ugandas medgivande. Samtliga kapare, 45 ugandiska soldater, 3 ur gisslan och en israelisk kommandosoldat (den sedermera israeliske premiärministern Benjamin Netanyahus bror Yonathan) dödas i skottlossningen, men i övrigt förs gisslan (flygplanspassagerare och besättning) först till Nairobi och därifrån vidare till Tel Aviv. Uganda försöker sedan i FN få till stånd ett fördömande av Israel, för att landet har kränkt ugandiskt territorium, men lyckas inte.
2002 – Västmanlands Folkblad i Västerås läggs ned.

Födda

1715 – Christian Fürchtegott Gellert, tysk skald och filosof
1742 – John Tayler, amerikansk demokratisk-republikansk politiker
1753 – Jean-Pierre Blanchard, fransk ballongfarare och luftfartspionjär
1776 – Ethan Allen Brown, amerikansk jurist, politiker och diplomat, guvernör i Ohio 1818–1822 och senator för samma delstat 1822–1825
1790 – George Everest, brittisk överste och geograf, överlantmätare i Indien 1830–1843
1796 – John Motley Morehead, amerikansk whigpolitiker, guvernör i North Carolina 1841–1845
1799 – Oscar I, kung av Sverige och Norge 1844-1859
1802 – John L. Helm, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1850–1851 och 1867
1804 – Nathaniel Hawthorne, amerikansk författare
1807 – Giuseppe Garibaldi, italiensk frihetskämpe och nationalist
1815 – Emory B. Pottle, amerikansk republikansk politiker
1816 – James B. Howell, amerikansk republikansk politiker, senator för Iowa 1870–1871
1826
- Angus Cameron, amerikansk republikansk politiker, senator för Wisconsin 1875–1881 och 1881–1885
- Stephen Foster, amerikansk kompositör och textförfattare
1827 – George Washington Glick, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1883–1885
1830 – Oscar Arnoldson, svensk operasångare (död 1881, självmord)
1834 – Christopher Dresser, brittisk formgivare
1846 – S.W.T. Lanham, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1903–1907
1856 – William Tilghman, amerikansk sheriff
1861 – Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator för Tennessee 1925–1929
1862 – Walter L. Fisher, amerikansk republikansk politiker, USA:s inrikesminister 1911–1913
1868 – Albert H. Roberts, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1919–1921
1872 – Calvin Coolidge, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1919–1921, USA:s vicepresident 1921–1923 och president 1923–1929
1879 – Homer Hoch, amerikansk jurist och republikansk politiker, kongressledamot 1919–1933
1885 – Louis B. Mayer, amerikansk filmproducent
1898 – Gertrude Lawrence, brittisk skådespelare, sångare och dansare
1903 – Corrado Bafile, italiensk kardinal 1976-2005
1904 – Angela Baddeley, brittisk skådespelare
1907 – Calle Flygare, svensk skådespelare, regissör och teaterskolledare
1910 – Gloria Stuart, amerikansk skådespelare
1913 – Oscar Rundqvist, svensk bassångare och multiinstrumentalist
1919 – Gerd Hagman, svensk skådespelare
1924 – Eva Marie Saint, amerikansk skådespelare
1926 – Alfredo Di Stéfano, argentinsk fotbollsspelare
1927
- Gina Lollobrigida, italiensk skådespelare
- Neil Simon, amerikansk dramatiker och pjäsförfattare
1928 – Kerstin Isedal, svensk skådespelare
1929 – Darío Castrillón Hoyos, colombiansk kardinal
1936 – Ralph Abraham, amerikansk matematiker och kaosteoretiker
1937 – Sonja Haraldsen, Norges drottning 1991– (gift med Harald V)
1941 – Sam Farr, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2017
1942
- Arne Hegerfors, svensk sportkommentator och programledare
- Prins Michael av Kent, brittisk prins, kusin till drottning Elizabeth II
1944 – Ray Meagher, australisk skådespelare
1946 – Uroš Marović, jugoslavisk vattenpolospelare
1948
- René Arnoux, fransk racerförare
- Roger Berry, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1992–2010
- Tommy Körberg, svensk sångare och skådespelare
1952 – Anders Lindqvist, svensk travkusk och travtränare
1963 – Henri Leconte, fransk tennisspelare
1964 – Roland Ratzenberger, österrikisk racerförare
1981 – Björn Melin, svensk ishockeyspelare
1983
- Isabeli Fontana, brasiliansk supermodell
- Amantle Montsho, botswansk friidrottare
1990 – Federica Brignone, italiensk alpin skidåkare

Avlidna

965 – Benedictus V, påve
1336 – Elisabet, Portugals drottning
1761 – Samuel Richardson, brittisk författare
1784 – Carl Carlskiöld, svenskt krigsråd och landshövding i Västmanlands län
1826
- Thomas Jefferson, amerikansk statsman och ambassadör, USA:s vicepresident och president
- John Adams, amerikansk politiker, USA:s vicepresident och president
1831 – James Monroe, amerikansk politiker, senator för Virginia och guvernör i samma delstat, USA:s president
1848 – François-René de Chateaubriand, fransk greve, politiker, skribent, diplomat, militär och författare, Frankrikes utrikesminister
1855
- Horace Eaton, amerikansk whigpolitiker, guvernör i Vermont
- John Alexander Greer, amerikansk demokratisk politiker
1880 – Leonidas Sexton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot
1881 – Johan Vilhelm Snellman, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman
1887 – Anson Morrill, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine, kongressledamot
1891 – Hannibal Hamlin, amerikansk politiker, USA:s vicepresident
1894 – Edwin B. Winans, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan
1902
- Hervé Faye, fransk astronom
- Swami Vivekananda, indisk filosof
1910 – Giovanni Schiaparelli, italiensk astronom
1921 – Antoni Grabowski, polsk kemiingenjör, ledande inom esperantorörelsen
1925 – Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden
1934 – Marie Curie, polsk-fransk fysiker och kemist, mottagare av Nobelpriset i fysik 1903 och Nobelpriset i kemi 1911
1938 – Suzanne Lenglen, fransk tennisspelare
1946 – Jenny Wanda Barkmann, tysk krigsförbrytare
1967 – Stieg Trenter, svensk journalist och deckarförfattare
1970 – Barnett Newman, amerikansk målare
1971 – Rut Holm, svensk skådespelare och sångare
1974
- Haj Amin al-Husseini, palestinsk nationalist och muslimsk religiös ledare
- Georgette Heyer, brittisk författare
1976
- Dödade under Operation Entebbe:
  - Jonathan Netanyahu, israelisk militär
  - Wilfried Böse, tysk terrorist
  - Brigitte Kuhlmann, tysk terrorist
1977 – Morgan Andersson, svensk skådespelare
1989
- Jack Haig, brittisk skådespelare
- Camilla Mickwitz, finländsk grafiker, animatör och författare
1991 – Martin Söderhjelm, finländsk skådespelare, regissör, dramaturg och författare
1992 – Ástor Piazzolla, argentinsk musiker, bandoneonspelare och kompositör
1995
- Éva Gábor, ungersk-amerikansk skådespelare
- Bob Ross, amerikansk konstnär och programledare
1996 – Björn Strand, svensk skådespelare
1998 – Kurt Franz, tysk SS-officer, kommendant i koncentrationslägret Treblinka
2002
- Sten Samuelson, svensk arkitekt
- Laurent Schwartz, fransk matematiker, mottagare av Fieldspriset 1950
2003 – Barry White, amerikansk soulsångare
2005 – June Haver, amerikansk skådespelare
2006 – Lars Korvald, norsk kristdemokratisk politiker, Norges statsminister
2008
- Evelyn Keyes, amerikansk skådespelare
- Agneta Prytz, svensk skådespelare
- Jesse Helms, amerikansk republikansk politiker, senator för North Carolina
- Jean-René Gougeon, fransk travtränare och kusk
- Janwillem van de Wetering, nederländsk deckarförfattare
2009
- Brenda Joyce, amerikansk skådespelare
- Allen Klein, amerikansk jurist
- Robert Louis-Dreyfus, fransk-schweizisk miljardär
- Lasse Strömstedt, svensk författare och debattör
- Bo Samuelson, svensk skådespelare
2011
- Otto von Habsburg, tysk-österrikisk politiker, habsburgsk tronpretendent
- Zurab Kapianidze, georgisk skådespelare och politiker, parlamentsledamot
2012 – Eric Sykes, brittisk komiker och skådespelare
2014
- Giorgio Faletti, italiensk deckarförfattare
- Torill Thorstad Hauger, norsk författare och bildkonstnär