1963

1963 – MCMLXIII 62 år sedan
År 1960 | 1961 | 1962 1963 1964 | 1965 | 1966
Årtionde 1940-talet  | 1950-talet 1960-talet 1970-talet | 1980-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1963 MCMLXIII
Ab urbe condita	2715
Armeniska kalendern	1412 ԹՎ ՌՆԺԲ
Assyriska kalendern	6713
Bahaikalendern	119–120
Bengaliska kalendern	1370
Berberkalendern	2913
Brittiskt regeringsår	11 Eliz. 2 – 12 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2507
Burmesiska kalendern	1325
Bysantinska kalendern	7471–7472
Koptiska kalendern	1679–1680
Erianska kalendern	3129
Etiopiska kalendern	1955–1956
Judiska kalendern	5723–5724
Vikram Samvat	2019–2020
Sakakalendern	1885–1886
Kaliyuga	5064–5065
Holocen kalender	11963
Nri-Igbo	963–964
Persiska kalendern	1341–1342
Muslimska kalendern	1382–1383
Nengō (Japan)	Shōwa 38 (昭和38年)
Nordkoreanska kalendern	52
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4296
Minguokalendern	ROC 52 民國52年
Thailändsk kalender	2506
Unixtid

1963 (MCMLXIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• 1 januari – Malawi (tidigare Nyasaland) blir självständig stat^[1].
• 3 januari – Katangas regeringschef Moïse Tshombe återvänder från landsflykt i Nordrhodesia; efter att ha satts i husarrest ger han upp kampen för ett självständigt Katanga^[2].
• 11 januari – Amerikas första diskotek, Whisky a Go Go, öppnar i Los Angeles.
• 14 januari – 105 personer omkommer då en indonesisk färja eldhärjas och sjunker vid Sumatra^[3].
• 15 januari – FN:s militära insats återför Katanga till Kongo-Léopoldville^[4].
• 22 januari – Élysée-fördraget undertecknas av Konrad Adenauer och Charles de Gaulle i Élyséepalatset i Paris.
• 24 januari – Erik Carlsson "på taket"^[4] och Ewy Rosqvist vinner herr- respektive damklassen i Monte Carlo-rallyt^[2].
• 29 januari – Frankrike lägger in sitt veto mot Storbritanniens inträde i EEC, varvid även förhandlingarna om svenskt medlemskap avbryts^[1].

Februari

• 1 februari – 81 personer omkommer då ett transportflygplan ur turkiska flygvapnet kolliderar med ett trafikflygplan och störtar över centrala Ankara, Turkiet^[3].
• 8 februari – Rachel Carsons bok Silent Spring, där författaren varnar för följderna av den allt vanligare giftbesprutningen, utkommer på svenska och heter då "Tyst vår". Många ser den som en viktig väckarklocka i den miljöpolitiska debatten.^[4].
• 9 februari – Flygplanet Boeing 727 gör sin första flygning.
• 11 februari – Ingmar Bergmans film Nattvardsgästerna har premiär.
• 16 februari – George C. Wallace blir guvernör i Alabama. I sitt inledningstal förklarar han "segregation nu, segregation i morgon, och segregation för alltid!"^[5][6]
• 16 februari – Den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest hålls. Vinnare blir Monica Zetterlund och Carli Tornehave med sången En gång i Stockholm.
• 24 februari – 20-årige värmlänningen Jonny Nilsson, Sverige blir allroundvärldsmästare i hastighetsåkning på skridskor i Karuizawa, Japan efter att ha slagit världsrekord på både 5 000 och 10 000 meter^[4].
• 28 februari – En strejk utbryter på Vin- och spritcentralen, vilket först föranleder ransonering och sedan stängning av Systembolagsbutiker över hela Sverige^[7]. Strejken varar till mitten av april.

Mars

• 17 mars – 1 900 omkomna och 2 800 skadade vid ett vulkanutbrott på norra Bali^[8].
• 18 mars – Bo Widerberg debuterar som filmregissör med Barnvagnen^[2].
• 21 mars – Det ökända fängelset Alcatraz utanför San Francisco stängs.
• 22 mars – Brittiska popgruppen The Beatles släpper sitt första album, Please Please Me, som spelades in på enda dag i Abbey Road-studion i London den 11 februari 1963.
• 26 mars
  • Ett stort parti sprit beslagtas av tullen ombord på skolskeppet Älvsnabben som efter denna händelse i folkmun döps till Älvsnapsen.
  • Författningsutredningen, som arbetat sedan 1954 föreslår att Sverige skall få enkammarriksdag^[7].

April

• 10 april – 129 personer omkommer då amerikanska ubåten USS Thresher sjunker vid Nordatlantens kust.^[3].
• 29 april – Den första James Bond–filmen, Agent 007 med rätt att döda (Dr. No), har svensk biopremiär^[4], Sean Connery spelar James Bond^[2].

Maj

• 3 maj – Sveriges riksdag antar en lag om fyraveckorssemester^[7].
• 4 maj – 200 personer omkommer då en egyptisk färja kantrar och sjunker på övre Nilen^[3].
• 10 maj – Sveriges riksdag beslutar med stor majoritet att från och med 1967 införa högertrafik i Sverige^[7].
• 13 maj
  • Strejken vid Vin- och Spritcentralen tar slut^[9].
  • Prinsessan Christina tar studentexamen vid Franska skolan^[10].
• 15 maj – Astronauten och majoren L. Gordon Cooper Jr skjuts upp i rymdkapseln Faith 7 i Mercuryprogrammet och fullbordar 22 varv runt jorden.
• 16 maj – Smittkoppor konstateras i Stockholm. Innan epidemirisken är över i augusti har fyra personer avlidit^[7].
• 26 maj – 30 afrikanska stater bildar OAU i Addis Abeba^[4].
• 28 maj – 30 000 personer omkommer vid orkan med översvämningar i Östpakistan^[8].

Juni

Den svenske översten i flygvapnet Stig Wennerström avslöjas då han spionerat för Sovjetunionens räkning.

• 3 juni – 101 personer omkommer då ett militärchartrat flygplan störtar på vägen till Anchorage, Alaska, USA.^[3]
• 5 juni – Den brittiske försvarsministern John Profumo tvingas avgå sedan det visat sig att han i mars har ljugit inför Underhuset beträffande sitt sexuella förhållande till modellen Christine Keeler, som samtidigt varit ihop med en sovjetisk attaché i London.^[4]
• 7 juni – De första knapptelefonerna installeras i Sverige.^[7]
• 7 juni – Muonionalusta III meteoriten hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige.
• 11 juni – Den vietnamesiske buddhistmunken Thích Quảng Đức bränner sig själv till döds i Saigon i protest mot presidenten Ngo Dinh Diems förtryck av den buddhistiska religionen.
• 16 juni – Sovjetmedborgaren Valentina Teresjkova blir den första kvinnan i rymden, när hon åker 48 varv runt jorden i en kapsel^[4], 26 år gammal.^[2]
• 21 juni – Sedan Johannes XXIII har avlidit den 3 juni,^[4] väljs Giovanni Battista Enrico Antonio Maria Montini till påve och tar namnet Paulus VI.
• 25 juni – Den största spionaffären i Sveriges historia avslöjas i och med att flygvapenöversten Stig Wennerström (flygattaché vid Försvarets kommandoexpedition och tidigare verksam vid Sveriges ambassader i Moskva och Washington, DC) häktas av svensk polis. Han har haft tillgång till kvalificerat hemlig militär information och är misstänkt för mångårigt spioneri för Sovjetunionens räkning.^[4] Wennerström döms till livstids straffarbete. Wennerströmaffären vållar en häftig inrikespolitisk debatt och tillsättande av en juristkommission samt till en parlamentarisk kommission, som skall utreda handläggningen av fallet.

Juli

Jordbävningen i Skopje 1963.

• Juli – Västkusten på svenska ön Gotland i Östersjön drabbas av svåra oljeskador^[11].
• 17 juli – Sveriges första industriella kärnkraftverk, ett värmekraftverk i Ågesta, Stockholms län, startar^[4] och skall förse bostäder i närliggande Farsta i södra Stockholm med varmvatten^[7].
• 26 juli – Ett jordskalv i staden Skopje, Makedonien, Jugoslavien kräver över 1 000 dödsoffer^[2]. 80% av staden förstörs^[8].

Augusti

Pastor Martin Luther King håller sitt berömda tal I Have a Dream i Washington, DC där 200 000 personer protesterar mot rasdiskrimineringen

• 3 augusti – I Glumslöv i Skåne invigs det första svenska klostret sedan Gustav Vasas dagar^[7].
• 8 augusti – Maskerade rånare stoppar posttåget från Glasgow på väg till London, och undkommer med cirka 2,5 miljoner pund^[2].
• 28 augusti – Pastor Martin Luther King håller sitt berömda tal I Have a Dream i Washington, DC där 200 000 personer protesterar mot rasdiskrimineringen^[4].

September

• 14 september – Speedwayföraren Ove Fundin blir världsmästare för fjärde gången.
• 23 september – Ingmar Bergmans film Tystnaden har premiär.
• 27 september – Det sista tåget går på Möllebanan, varefter järnvägen läggs ned. Senare under hösten rivs rälsen upp.
• Hösten – Samkristna skolnämnden bildas i samband med en riksomfattande namninsamling till stöd för kristendomsämnets ställning i det nya svenska gymnasiet.

Oktober

The Beatles med Lill-Babs i Drop-In

• 1 oktober – Nnamdi Azikiwe blir president i Nigeria.^[12]
• 3 oktober – Boken Zigenerska av Katarina Taikon kommer ut och väcker debatt^[7].
• 9 oktober
  • Över 6 000 personer omkommer i Västindien då en orkan rasar i tre dagar över Kuba och Haiti^[8].
  • Vid ett jordskred i nordöstra Italien omkommer 2 000 personer då Vajontdammen bryts sönder^[8].
• 10 oktober – Byråchefen Olof Palme blir konsultativt statsråd.
• 12 oktober – Filmen Åsa-Nisse och tjocka släkten har premiär.
• 15 oktober – Västtysklands förbundskansler Konrad Adenauer avgår och efterträds av Ludwig Erhard^[4].
• 17 oktober – Sveriges statsminister Tage Erlander håller sin första presskonferens i Kanslihuset^[13].

November

• 3 november – Brittiska popgruppen The Beatles medverkar i Drop-In i Sveriges Radio-TV utan att väcka större uppmärksamhet^[7].
• 7 november – Efter att ha varit instängda i nästan tre veckor räddas 11 gruvarbetare i Lengede, Västtyskland^[2].
• 8 november – 19 personer omkommer då ett Finnair-flygplan havererar under inflygning till Mariehamn^[3].
• 12 november – Vid en gruvolycka i Japan omkommer över 455 personer^[3].

Surtsey

• 14 november – Vid ett vulkanutbrott utanför Island uppstår en ny ö ur havet^[1].

Skotten i Dallas.

• 20 november – 111 personer omkommer då en kanadensisk DC-9 störtar norr om Montréal, Kanada^[3].
• 22 november – USA:s president John F. Kennedy mördas i Dallas, Texas, 46 år gammal. Omedelbart efter att Kennedys död tillkännagivits, svärs vicepresidenten Lyndon B. Johnson in som hans efterträdare.^[4] Lee Harvey Oswald, en före detta marinkårssoldat, grips samma dag misstänkt för mordet.
• 24 november – Den för mordet på president Kennedy anklagade Lee Harvey Oswald skjuts ner av nattklubbsägaren Jack Ruby^[4] i polishusets källare i samband med förflyttning till Dallas statsfängelse. Mordet bevittnas av miljoner TV-tittare i ett direktsänt program.
• 29 november – Skådespelarstrejk utbryter inom Sveriges Radio-TV.

December

• 17 december – En inbrottskupp begås mot en pantbank på Västmannagatan 65 i Stockholm där värden för drygt 1,3 miljoner SEK stjäls^[14].
• 11 december – Kenya blir självständigt^[1].
• 20 december – En utredning föreslår att omkring 90 statliga verk flyttas ut från Stockholm till övriga Sverige^[7].
• 22 december – Cypern drabbas av väpnad konflikt mellan greker och turkar^[1].
• 26 december – Bo Widerbergs film Kvarteret Korpen har premiär och anses av kritiker som enastående i svensk filmkonst^[7].
• 28 december – Statens biografbyrå i Sverige totalförbjuder Vilgot Sjömans film 491, som baseras på Lars Görlings roman med samma namn. Filmen anses strida mot strafflagen om "tukt- och sedlighetssårande framställning"^[4].

Okänt datum

• Japan förlänger fängelsestraffet för narkotikalangning från 10 år till livstid^[15].
• Anders Björck blir ordförande i Konservativ skolungdom
• SAMI (Svenska artisters och musikers intresseorganisation) bildas.
• Sveriges Lärarförbund bildas.
• Byggandet av Kaknästornet i Stockholm påbörjas.
• Den svenska musikgruppen Hep Stars bildas.
• Östasiatiska museet i Stockholm öppnas.
• Bensinbolaget Koppartrans försvinner från den svenska marknaden, då det inkorporeras i Shell.
• Det svenska företaget Separator byter namn till Alfa Laval.
• Scandic Hotels grundas under namnet Esso Motorhotel.
• Bertil Aldman uppfinner den bakåtvända bilbarnstolen.
• Jan Myrdal publicerar den internationellt uppmärksammade boken Rapport från kinesisk by.
• Sveriges första Obs!-stormarknad öppnas.
• Barbiedockan lanseras i Sverige^[16].
• Förhandlingar om icke-spridnings- och nedrustningsavtal inleds i Genève med Sverige som aktiv part.
• Götaverkens Arendalsverk i Göteborg invigs.
• Den svenska luftkuddegräsklipparen Flymo uppfinns av den svenska ingenjören Karl Dahlman. Tillverkningen förläggs till Storbritannien.^[17]

Födda

Första kvartalet

• 5 januari – Wen Jiang, kinesisk skådespelare.
• 6 januari – Tony Halme, finländsk politiker, fribrottare och boxare.
• 7 januari – Rand Paul, amerikansk republikansk politiker.
• 9 januari – Eric Erlandson, amerikansk gitarrist.
• 10 januari
  • Mark Pryor, amerikansk demokratisk politiker, senator 2003–
  • Michael Wiedenkeller, svensk schackspelare
• 11 januari – Jason Connery, brittisk skådespelare.
• 14 januari – Steven Soderbergh, amerikansk filmregissör.
• 16 januari
  • James May, brittisk programledare
  • Simon Johnson, brittisk-amerikansk nationalekonom.
• 19 januari – John Bercow, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 20 januari – Ingeborga Dapkunaite, litauisk skådespelare.
• 22 januari – Lasse Hautala, finländsk politiker.
• 23 januari – Gail O'Grady, amerikansk skådespelare.
• 24 januari – Peter Wahlbeck, svensk komiker, författare, manusförfattare och skådespelare.
• 26 januari
  • José Mourinho, portugisisk fotbollsspelare och -tränare.
  • Andrew Ridgeley, brittisk musiker, medlem i Wham!
  • Johan Rinderheim, svensk sverigedemokratisk politiker.
• 2 februari – Eva Cassidy, amerikansk jazzsångerska.
• 3 februari – Isabella Lövin, svensk journalist och politiker
• 4 februari – Noodles, amerikansk musiker, medlem i The Offspring.
• 8 februari – Gus Bilirakis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007–.
• 17 februari – Michael Jordan, amerikansk basketspelare.
• 18 februari – Anders Frisk, svensk fotbollsdomare.
• 21 februari – William Baldwin, amerikansk skådespelare.
• 22 februari – Vijay Singh, fijiansk golfspelare.
• 24 februari – Markus Mustajärvi, finländsk politiker.
• 27 februari – Pär Nuder, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd från 2002.
• 28 februari – Mats Rudal, svensk skådespelare.
• 1 mars – Thomas Anders, tysk sångare.
• 4 mars – Jason Newsted, amerikansk musiker, basist i Metallica 1986–2001.
• 5 mars – Lotta Engberg, svensk sångerska och programledare i TV.
• 6 mars – Suzanne Crough, amerikansk barnskådespelare The Partridge Family.
• 15 mars – Gregory Nicotero, amerikansk skådespelare och makeupexpert.
• 18 mars – Vanessa Williams, amerikansk sångerska, skådespelare och fotomodell.
• 20 mars – David Thewlis, brittisk skådespelare.
• 21 mars – Ronald Koeman, nederländsk fotbollsspelare och -tränare.
• 23 mars – Francesco Attolico, italiensk vattenpolomålvakt.
• 27 mars
  • Quentin Tarantino, amerikansk filmregissör, skådespelare och manusförfattare.
  • Xuxa, eg. Maria da Graça Meneghel, brasiliansk skådespelare och TV-programledare.
• 28 mars
  • Nino Ananiasjvili, georgisk prima ballerina.
  • Jan Masiel, polsk politiker.
  • Bernie Pock, amerikansk skådespelare.
• 30 mars – Tsachiagijn Elbegdordzj, mongolisk regeringschef.

Andra kvartalet

• 3 april – Criss Oliva, amerikansk gitarrist i Savatage.
• 4 april – Ulrika Paulson, svensk skådespelare.
  • Graham Norton, irländsk komiker.
• 8 april – Julian Lennon, brittisk musiker, kompositör och skådespelare, son till John Lennon.
• 10 april
  • Mark Oliver Everett, amerikansk rockmusiker.
  • Dimitris Starovas, grekisk skådespelare.
• 14 april – Meg Mallon, amerikansk professionell golfspelare.
• 15 april – Hillevi Engström, svensk politiker.
• 16 april – Jimmy Osmond, en av syskonen Osmonds.
• 18 april – Conan O'Brien, amerikansk TV-programledare.
• 21 april – Lars Monsen, norsk äventyrare
• 23 april – Steve Clark, brittisk musiker, gitarrist i gruppen Def Leppard.
• 24 april
  • Billy Gould, amerikansk musiker och producent.
  • Tony Blackplait, amerikansk punkmusiker.
• 26 april
  • Denniz Pop, eg. Dag Volle, svensk DJ, musikproducent och låtskrivare.
  • Jet Li, kinesisk skådespelare.
• 5 maj – James LaBrie, kanadensisk musiker, sångare i Dream Theater.
• 6 maj – Alessandra Ferri, italiensk ballerina.
• 8 maj – Michel Gondry, fransk filmregissör.
• 9 maj – Gary Daniels, brittisk skådespelare.
• 11 maj – Gunilla Carlsson, svensk moderat politiker.
• 13 maj
  • Michael Hjorth, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.
  • Andrea Leadsom, brittisk politiker.
• 15 maj – Jamie Harris, brittisk skådespelare.
• 20 maj – Brian Nash, brittisk musiker, gitarrist i Frankie Goes To Hollywood.
• 22 maj – Steve Bridges, amerikansk komiker och imitatör.
• 24 maj – Ivan Capelli, italiensk racerförare.
• 25 maj – Mike Myers, kanadensisk skådespelare.
• 2 juni – Mike Rogers, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001–.
• 4 juni – Björn Kjellman, svensk skådespelare.
• 5 juni – Johan Rheborg, svensk skådespelare.
• 6 juni
  • Jason Isaacs, brittisk skådespelare.
  • Anthony Starke, amerikansk skådespelare.
• 9 juni
  • Johnny Depp, amerikansk skådespelare.
  • Ramón Labañino, kubansk politisk fånge i USA.
• 10 juni
  • Lynn Jenkins, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009–.
  • Jeanne Tripplehorn, amerikansk skådespelare.
• 11 juni – Magnus Roosmann, svensk skådespelare.
• 13 juni – Bettina Bunge, tysk tennisspelare.
• 15 juni – Helen Hunt, amerikansk skådespelare.
• 17 juni – Greg Kinnear, amerikansk skådespelare.
• 21 juni – Jesper Danielsson, svensk produktionsassistent, regiassistent och ljudläggare.
• 25 juni
  • Jackie Swanson, amerikansk skådespelare.
  • George Michael, brittisk musiker, medlem i Wham!
• 26 juni
  • Alessandro Campagna, italiensk vattenpolospelare och -tränare.
  • Michail Chodorkovskij, rysk affärsman.
• 27 juni – Fredrik Lindström, svensk programledare, komiker och författare.

Tredje kvartalet

• 5 juli – Edie Falco, amerikansk skådespelare.
• 11 juli – Lisa Rinna, amerikansk skådespelare.
• 11 juli – Aleksandr Domogarov, rysk skådespelare.
• 15 juli – Brigitte Nielsen, dansk fotomodell och skådespelare.
• 17 juli – Matti Nykänen, finländsk backhoppare.
• 18 juli – Martín Torrijos, Panamas president från 2004.
• 19 juli – Kristina Törnqvist, svensk skådespelare.
• 21 juli – Manu Chao, fransk musiker.
• 26 juli – Torgny Mogren, svensk längdåkare.
• 27 juli – Donnie Yen, kinesisk skådespelare.
• 28 juli – Joe Labero, svensk illusionist.
• 30 juli – Lisa Kudrow, amerikansk skådespelare, känd från TV-serien Vänner
• 31 juli – Betty Sutton, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–.
• 3 augusti – James Hetfield, amerikansk musiker, sångare i Metallica.
• 4 augusti
  • Keith Ellison, amerikansk demokratisk politiker.
  • Anders Jacobsson, svensk barn- och ungdomsförfattare^[18].
• 5 augusti – Brian Sandoval, amerikansk republikansk politiker och jurist.
• 6 augusti – Kevin Mitnick, amerikansk hacker.
• 9 augusti
  • Tarja Filatov, finländsk socialdemokratisk politiker.
  • Whitney Houston, amerikansk sångerska.
• 10 augusti
  • Phoolan Devi, indisk banditdrottning.
  • Chip Pickering, amerikansk republikansk politiker.
• 11 augusti – Pierre Johnsson, svensk stuntman och skådespelare.
• 13 augusti – Sridevi, indisk skådespelare.
• 15 augusti – Anders Nilsson, svensk regissör, manusförfattare och fotograf.
• 19 augusti – Joey Tempest, eg. Joakim Rolf Larsson, svensk musiker, sångare i Europe.
• 21 augusti
  • Mohammed VI, kung av Marocko från 1999.
  • Erika Höghede, svensk skådespelare.
• 28 augusti – Jennifer Coolidge, amerikansk skådespelare.
• 30 augusti
  • Michael Chiklis, amerikansk skådespelare.
  • Paul Oakenfold, brittisk DJ.
• 6 september – Tony Clarke, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
• 7 september – Eazy-E, eg. Eric Wright, amerikansk rappare.
• 9 september
  • Chris Coons, amerikansk politiker, senator 2010–.
  • Anu Vehviläinen, finländsk politiker.
• 10 september – Randy Johnson, amerikansk basebollspelare.
• 14 september – Anders Norrback, finländsk politiker.
• 18 september – Christopher Heyerdahl, kanadensisk skådespelare.
• 19 september
  • Mats Långbacka, finlandssvensk skådespelare, manusförfattare och producent.
  • Alessandra Martines, italiensk skådespelare.
• 21 september – Angus Macfadyen, brittisk skådespelare.
• 24 september
  • Håkan Belin, svensk musiker, konstnär och grafisk formgivare.
  • Peter Engman, svensk skådespelare.
• 25 september
  • Tate Donovan, amerikansk skådespelare.
  • Mikael Persbrandt, svensk skådespelare.
• 26 september – Lysette Anthony, brittisk skådespelare.
• 29 september – Dave Andreychuk, kanadensisk ishockeyspelare.

Fjärde kvartalet

• 3 oktober - Camilla Malmquist Harket, svensk skädespelare och modell
• 6 oktober – Elisabeth Shue, amerikansk skådespelare.
• 9 oktober – Dag Wennlund, svensk spjutkastare.
• 10 oktober – Daniel Pearl, amerikansk journalist (död 2002).
• 12 oktober – Bashkim Fino, regeringschef i Albanien.
• 14 oktober
  • Lori Petty, amerikansk skådespelare.
  • Maria Lundqvist, svensk skådespelare.
• 23 oktober – Thomas Di Leva, svensk musiker.
• 25 oktober
  • John Levén, svensk musiker, basist i Europe.
  • Stina Rautelin, finlandssvensk skådespelare.
• 27 oktober – Aleksander Szczygło, polsk politiker, försvarsminister 2007.
• 31 oktober – Mikkey Dee, svensk trummis.
• 1 november – Rick Allen, brittisk musiker, enarmad trummis i Def Leppard.
• 2 november
  • Jonas Gardell, svensk författare, komiker och skådespelare^[7].
  • Jens Johansson, svensk musiker, spelar synth i Stratovarius.
• 5 november
  • Andrea McArdle, amerikansk skådespelare och sångerska.
  • Tatum O'Neal, amerikansk skådespelare.
  • José Manuel Pérez, spansk motorcyklist.
• 6 november
  • Mikael Rönnlund,
• 7 november – Sam Graves, amerikansk republikansk politiker.
• 10 november – Mike Powell, amerikansk friidrottare.
• 12 november – Conny Bloom, svensk kompositör och musiker, gitarrist i gruppen Flincka Fingrar.
• 15 november – Kevin J. O'Connor, amerikansk skådespelare.
• 18 november – Gerhard Hoberstorfer, svensk skådespelare, sångare och dansare.
• 27 november – Vladimir Masjkov, rysk skådespelare.
• 3 december – Terri Schiavo, omskriven hjärndöd kvinna som hölls vid liv med hjälp av maskiner i 15 år.
• 4 december – Sergej Bubka, ukrainsk stavhoppare.
• 5 december – Sebastian Sundblad, svensk vissångare, kompositör och musiker (gitarrist).
• 6 december
  • Jens Hultén, svensk skådespelare.
  • Ulrich Thomsen, dansk skådespelare.
• 9 december – Zurab Zjvania, georgisk politiker, premiärminister 2004–2005.
• 12 december – Yulduz Usmanova, uzbekistansk sångerska.
• 14 december – Cynthia Gibb, amerikansk skådespelare.
• 18 december
  • Pierre Nkurunziza, burundisk politiker, president 2005–.
  • Brad Pitt, amerikansk skådespelare.
• 19 december
  • Jennifer Beals, amerikansk skådespelare.
  • Til Schweiger, tysk skådespelare.
• 21 december – Govinda, indisk skådespelare och politiker.
• 22 december – Freddie Hansson, svensk musiker, keyboardist i Noice.
• 26 december – Lars Ulrich, amerikansk musiker, trummis i Metallica.
• 29 december – Ulf Kristersson, svensk moderat politiker, partiledare 2017–.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

• 2 januari
  • Jack Carson, 52, amerikansk skådespelare.
  • Dick Powell, 58, amerikansk skådespelare och sångare.
• 5 januari – Erik Strandmark, 43, svensk skådespelare.
• 6 januari – Gunnar Bohman, 80, svensk författare, kompositör och lutsångare.
• 14 januari – Yngve Schoerner, 83, svensk ingenjör och sjöofficer.
• 18 januari – Hugh Gaitskell, 56, brittisk politiker, finansminister 1950.
• 19 januari – Gösta Gustafson, 76, svensk skådespelare.
• 23 januari – Józef Gosławski, 54, polsk skulptör och gravör.
• 29 januari – Robert Frost, 88, amerikansk poet.
• 30 januari – Francis Poulenc, 64, fransk tonsättare och pianist.

Februari

• 6 februari – Piero Manzoni, 29, italiensk konstnär.
• 9 februari – Abd al-Karim Qasim, 48, irakisk ledare.
• 13 februari – Robert Rice Reynolds, 78, amerikansk politiker, senator 1932–1945.
• 16 februari – Else Jarlbak, 51, dansk skådespelare.
• 20 februari – Ferenc Fricsay, 48, ungersk dirigent.

Mars

• 5 mars
  • Patsy Cline, 30, amerikansk countrysångerska.
  • Ludde Gentzel, 78, svensk skådespelare och sångare.
• 17 mars – Adalberto Libera, 59, italiensk arkitekt.
• 18 mars
  • Herman Zetterberg, 58, svensk socialdemokratisk politiker, justitieminister 1945–1957.
  • Hubert Gough, 92, brittisk militär.
• 22 mars – Carl Florman, 76, svensk flygpionjär och grundare av flygolaget ABA^[7].

Andra kvartalet

April

• 4 april – Gaetano Catanoso, 84, italienskt helgon.
• 15 april – Edward V. Robertson, 81, walesisk-amerikansk politiker.
• 27 april – Erik Berglund, 75, svensk regissör och skådespelare.

Maj

• 1 maj – Arthur Hilton, 61, svensk operadirektör och skådespelare.
• 16 maj – Oleg Penkovskij, 44, sovjetisk överste, sedermera spion.
• 20 maj – Aron Gustafsson, 82, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet).

Juni

• 3 juni – Johannes XXIII, 81, född Angelo Giuseppe Roncalli, påve sedan 1958.
• 6 juni – William Baziotes, 50, amerikansk konstnär.
• 8 juni – Sickan Castegren, 75, finlandssvensk skådespelare.
• 11 juni – Thích Quảng Đức, vietnamesisk buddhistmunk.
• 17 juni
  • Richard Baer, 51, tysk SS-officer, kommendant i Auschwitz 1944–1945.
  • Alan Francis Brooke, 79, brittisk militär.
• 30 juni – Gustaf B. Thordén, 69, svensk redare.

Tredje kvartalet

Juli

• 2 juli – Lisa Tetzner, 68, tysk barnboksförfattare.
• 28 juli – Carl F.W. Borgward, 72, tysk biltillverkare.

Augusti

• 1 augusti – Theodore Roethke, 55, amerikansk poet.
• 3 augusti – Evelyn Scott, 70, amerikansk författare.
• 5 augusti – Ragnar Brandhild, 60, svensk fotograf, ateljéchef, inspicient och filmproducent.
• 17 augusti – Richard Barthelmess, 68, amerikansk skådespelare.
• 29 augusti – Pär Rådström, 38, svensk författare.
• 31 augusti – Georges Braque, 81, fransk konstnär, kubist.

September

• 4 september – Robert Schuman, 77, Frankrikes premiärminister 1947–1948 och utrikesminister 1948–1953.
• 18 september – Torsten Holm, 76, svensk militär och militärhistoriker.
• 25 september – Kurt Zeitzler, 68, nazitysk generalöverste och generalstabschef.
• 26 september – John Lee Smith, 69, amerikansk demokratisk politiker.
• 29 september – Arvid Richter, 62, svensk sångare.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 11 oktober – Edith Piaf, 47, fransk sångerska.
• 15 oktober – Horton Smith, 55, amerikansk golfspelare.

November

• 2 november – Ngo Dinh Diem, 62, vietnamesisk politiker, Sydvietnams president 1955–1963.
• 5 november – Luís Cernuda, 61, spansk poet.
• 15 november – Svend Dahl, 76, dansk biblioteksman.
• 22 november
  • Aldous Huxley, 69, brittisk författare.
  • John F. Kennedy, 46, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1961 (mördad).^[19]
  • C.S. Lewis, 64, brittisk författare.
• 24 november – Lee Harvey Oswald, 24, John F. Kennedys förmodade mördare.

December

• 2 december – Sabu, 39, indisk skådespelare.
• 5 december
  • Karl Amadeus Hartmann, 58, tysk kompositör.
  • Herbert H. Lehman, 85, amerikansk demokratisk politiker, senator 1949–1957.
• 6 december – Ivar Johansson, 74, svensk regissör och manusförfattare.
• 14 december
  • Marie Marvingt, 88, fransk journalist och pilot.
  • Erich Ollenhauer, 62, tysk politiker, ordförande för Tysklands socialdemokratiska parti 1952–1963.
  • Dinah Washington, 39, amerikansk R&B–sångerska.
• 16 december – A. Aimo, 52, finländsk sångare.
• 17 december – Yrjö Murto, 64, finländsk politiker.
• 19 december – Alan Gardiner, 84, brittisk egyptolog.
• 25 december – Tristan Tzara, 67, fransk poet.
• 28 december – Paul Hindemith, 68, tysk kompositör.

Nobelpris^[20]

• Fysik
  • Eugene Wigner, USA
  • Maria Goeppert-Mayer, USA
  • J. Hans D. Jensen, Västtyskland
• Kemi
  • Karl Ziegler, Västtyskland
  • Giulio Natta, Italien
• Medicin
  • Sir John Eccles, Australien
  • Alan L Hodgkin, Storbritannien
  • Andrew F Huxley, Storbritannien
• Litteratur – Giorgos Seferis, Grekland
• Fred
  • Internationella Rödakorskommittén (ICRC)
  • Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC)

Referenser

Fotnoter

1. ^ [ ] Faktakalendern 2000 – 1963 (Utlandet), Semic, 1999
2. ^ [ ] 100 år med Aftonbladet – 1963, 1999
3. ^ [ ] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
4. ^ [ ] 20:e århundrades När Var Hur – 1963, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
5. ”The American Experience: George Wallace: Settin' the Woods on Fire: Timeline (1952 – 1972)”. http://www.pbs.org/wgbh/amex/wallace/timeline/index_2.html. , Public Broadcasting Service, 2000
6. Michael J. Klarman. "Brown v. Board: 90 Years Later Arkiverad 1 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.", Humanities: The Magazine of the National Endowment for the Humanities, mars-april 2004
7. ^ [ ] Hundra år i Sverige – 1963, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
8. ^ [ ] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
9. Faktakalendern 2000 – 1963 (Sverige), 1999
10. 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 189 – Christina upp genom luften
11. Faktakalendern 1997, Semic, 1996
12. ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Nigeria.htm. Läst 12 april 2011. 
13. Sverige 1900-talet – 1963, NE, Bra Böcker, 2000
14. 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 191 – "Fififi-kupp" i pantbank
15. ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm. 
16. Sverige 1900-talet – Sverige mellan tyskt och amerikanskt, NE, Bra Böcker, 2000
17. ”The ‘Flymo’ hover mower” (på engelska). Ingenious. Arkiverad 5 april 2017. http://www.ingenious.org.uk/site.asp?s=RMA&ArticleID={38467D3B-91DA-4CDB-8B1E-E68788D91EE8}. Läst 7 september 2021. 
18. ”Anders och Sören”. Arkiverad från originalet den 10 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120310093521/http://www.soren-anders.se/item.aspx?id=362. 
19. The Warren Commission Report
20. ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1963.
  Bilder & media