1947

1947 – MCMXLVII 78 år sedan
År 1944 | 1945 | 1946 1947 1948 | 1949 | 1950
Årtionde 1920-talet  | 1930-talet 1940-talet 1950-talet | 1960-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1947 MCMXLVII
Ab urbe condita	2699
Armeniska kalendern	1396 ԹՎ ՌՅՂԶ
Assyriska kalendern	6697
Bahaikalendern	103–104
Bengaliska kalendern	1354
Berberkalendern	2897
Brittiskt regeringsår	11 Geo. 6 – 12 Geo. 6
Buddhistisk kalender	2491
Burmesiska kalendern	1309
Bysantinska kalendern	7455–7456
Koptiska kalendern	1663–1664
Erianska kalendern	3113
Etiopiska kalendern	1939–1940
Judiska kalendern	5707–5708
Vikram Samvat	2003–2004
Sakakalendern	1869–1870
Kaliyuga	5048–5049
Holocen kalender	11947
Nri-Igbo	947–948
Persiska kalendern	1325–1326
Muslimska kalendern	1366–1367
Nengō (Japan)	Shōwa 22 (昭和22年)
Nordkoreanska kalendern	36
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4280
Minguokalendern	ROC 36 民國36年
Thailändsk kalender	2490
Unixtid

1947 (MCMXLVII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

Flygolyckan på Kastrup

• 1 januari
  • De amerikanska och brittiska ockupationszonerna i Tyskland slås ihop till en ekonomisk enhet.^[1]
  • Gruvorna i Storbritannien nationaliseras.
  • I Danmark byter Husassistenternas Fagforbund, som arbetar för att förbättra tjänstekvinnornas arbetsförhållanden, namn till Husligt Arbejderforbund efter beslut föregående år ^[2].
  • Källskatt och personnummer införs i Sverige. Personnumren införs för att källskatten skall kunna dras direkt från lönen ^[3].
  • I Sverige blir Sävsjö och Kramfors städer.
• 3 januari – De första nylonstrumporna kommer till Sverige med flyg från New York.^[1]
• 10 januari
  • Poliovirus isoleras vid Stanford University.
  • FN övertar kontrollen av det Fria territoriet Trieste.
• 15 januari – Socialisten Vincent Auriol väljs till fjärde franska republikens första president ^[1].
• 16 januari – Vincent Auriol installeras som Frankrikes president.
• 26 januari – Sveriges arvprins Gustaf Adolf omkommer vid en flygolycka på Kastrup utanför Köpenhamn ^[1], strax efter att flygplanet startat igen efter mellanlandning i Danmark ^[4].
• 31 januari – Det avslöjas att den svenska Säkerhetspolisen under andra världskriget samarbetat med Gestapo.^[3] Bland annat har de skickat tillbaka tyska flyktingar till Tyskland och svenska kommunister har rapporterats till tyska myndigheter.^[4].

Februari

Parisfreden.

• 6 februari
  • Långhalsenmeteoritens nedslag, ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige
• 10 februari
  • Fredsförhandlingar i Paris avslutas mellan de allierade och Italien, Ungern, Rumänien, Finland samt Bulgarien, varvid Italien avträder större delen av halvön Istrien till Jugoslavien ^[5].
  • De första skolpsykologerna i Sverige börjar utbildas ^[3].
• 12 februari
  • En meteorit med en uppskattad massa av nära 900 ton träffar jorden i östra Sibirien cirka 440 km norr om Vladivostok.
  • Klädskaparen Christian Dior presenterar sitt nya modekollektion i Paris ^[1].
• 25 februari – De allierade segrarmakterna i andra världskriget förklarar formellt Preussen upplöst.

Mars

• 1 mars – Internationella valutafonden (IMF) börjar sin verksamhet.
• 10 mars – Det första svenska jetflygplanet provflygs ^[6].
• 12 mars – USA:s president Harry S. Truman lovar att hjälpa demokratier som hotas av kommunismen, främst Grekland och Turkiet ^[6].
• 15 mars – Allmänt importförbud utfärdas i Sverige för att stoppa valutaflödet ^[3]. Man återinför ransonering av kaffe, te och kakao ^[5]. Man inför också bilaterala handelsavtal. Byggnadsregleringen och investeringskontrollen skärps och priskontrollen utökas.
• 28 mars – På den filippinska ön Corregidor exploderar en av japansk trupp iordningställd fälla med sprängladdning, som dödar 28 människor.
• 29 mars – Vulkanen Hekla på Island får ett utbrott för första gången på 100 år ^[1]. Askan når Sverige ^[7].

April

• 9 april – Professorn och nationalekonomen Karin Kock blir konsultativt statsråd och därmed Sveriges första kvinnliga statsråd ^[1], hennes ansvarsområde blir ekonomiska frågor, sedan 1945 är hon professor i nationalekonomi ^[4].
• 11 april – Gunnar Sträng blir svensk folkhushållningsminister.
• 16 april
  • Rudolf Höss, kommendant i Auschwitz och tysk SS-officer som dömdes för brott mot mänskligheten avrättas genom hängning i Auschwitz.
  • Ett franskt fartyg lastat med ammoniumnitrat exploderar i hamnen i Texas City varvid 550 personer omkommer och 300 skadas ^[8].
• 19 april – En ung konstnärsgrupp, 1947 års män, med bland andra Olle Bonniér, Lage Lindell och Karl Axel Pehrson, framträder ^[3] på Galleri Färg och Form i Stockholm, där utställningen "Ung konst" hålls. Även Lennart Rodhe finns med ^[4].
• 20 april – Vid Kristian X:s död efterträds han som kung av Danmark av sin son Fredrik IX.^[1]
• 28 april – Kon-Tiki-expeditionen, med bland andra Thor Heyerdahl och Bengt Danielsson, avseglar från Callao i Peru ^[6].

Maj

• Maj – Franske modeskaparen Christian Dior slår igenom med "New Look" med kjol till ankeln och smal midja ^[6].
• 3 maj – Kejsardömet Japan blir Staten Japan ^[9]
• 9 maj – Penicillin börjar säljas på svenska apotek mot recept.
• 29 maj – Ungerns regeringschef Ferenc Nagy från småbrukarpartiet tvingas bort av kommunisterna ^[1].

Juni

Burma självständigt.

• 1 juni – Flyguppvisningar vid Bromma flygplats håller på att sluta i katastrof ^[10].
• 5 juni – USA:s utrikesminister George Marshall lägger fram Marshallplanen för hjälp till Europas länder efter andra världskriget ^[1].
• 11 juni – SAAB:s första personbil, Saab 92, visas ^[3].
• 16 juni – Burma blir självständigt.
• 18 juni – Örebroutställningen 1947 – Mot ljusare tider, invigdes av Prins Bertil.
• 28 juni – AMS inrättas i Sverige och arbetsförmedlingarna förstatligas ^[1]. AMS blir från 1948 en statlig myndighet som skall se till att den svenska arbetsmarknadspolitiken genomförs.
• 29 juni – Den högsta lufttemperaturen i Sverige, 38 grader, uppmäts för andra gången, denna gång i Målilla ^[11].
• 30 juni – Efter förhandlingar med italienska myndigheter kommer från Italien de första utländska arbetskraftsinvandrarna till Sverige, där det råder brist på arbetskraft ^[3]. Först kommer 25 arbetare från Turin, tänkta att följas av ytterligare hundra kvalificerade arbetare ^[4], totalt 500 ^[6].

Juli

• 1 juli
  • Det svenska inrikesdepartementet börjar sin verksamhet. Man övertar frågor från socialdepartementet om hälso- och sjukvård. Departementet får också hand om frågor rörande länsstyrelserna, polisväsendet, primär- och landstingskommuner samt civilförsvaret.
  • Det nya svenska sjöräddningssystemet, där televerkets kuststationer är alarm- och koordineringsstationer med anropet "sjöräddning", tas i bruk.
• 2 juli – Vid överläggningar i Paris förklarar Vjatjeslav Molotov att Marshallplanen inte är något för östblocket ^[1], då han menar att det kan leda till beroende och minskad suveränitet för mottagarna ^[1].
• 5 juli – Flera personer påstår sig ha sett flygande tefat som kraschat i New Mexico ^[6].
• 15 juli
  • Den svenska riksdagen beslutar att införa allmänt, skattefritt barnbidrag ^[3] för barn upp till 16 år ^[4]. Det blir 260 kronor per barn och år ^[6], som ej är inkomstprövat. De allmänna avdragen för barn i skattesystemet avskaffas, medan 1937 års barnbidrag (för faderlösa och förtidspensionärers barn) behålls som "särskilda barnbidrag".
  • Den svenska riksdagen beslutar att avskaffa den tillfälliga omsättningsskatten, omsen ^[12].
• 17 juli – Enligt ryska myndigheter dör den svenske diplomaten Raoul Wallenberg i Lubjankafängelset denna dag.
• 23 juli – Enligt ryska myndigheter förhörs den svenske diplomaten Raoul Wallenberg i Lubjankafängelset denna dag.
• 23 juli – I barnbyn Skå utanför Stockholm börjar den redan i förväg omdebatterade verksamheten för barn med problem, vilken leds av doktor Gustav Jonsson ^[3].
• 26 juli – Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA skapas.

Augusti

• Augusti – Inbördeskrig i Grekland ^[12].
• 7 augusti – Kon-Tiki, Thor Heyerdahls flotte av balsaträ grundstöter på Raroia i Tuamotuöarna efter en seglats på när 7 000 km under 101 dagar. Heyerdahl visar därmed att det varit möjligt för forntida människor att ta sig över Stilla Havet från Sydamerika ^[6].
• 14 augusti – Pakistan blir självständigt från brittiska imperiet. Trots att övergången sker vid midnatt efter detta datum räknar Pakistan detta datum som självständighetsdag.
• 15 augusti – Indien och Pakistan separerar efter förhandlingar i London ^[1], och Indien får efter åratal av icke-vålds-protester sin självständighet.
• 31 augusti – Ungern går till parlamentsval, och kommunisterna vinner ett val fyllt av oegentligheter ^[1].

Indien delas mellan Indiska unionen och Pakistan.

September

• 10 september - Skara domkyrka fattar eld

• 15 september - Det svenska företaget Hennes, ena delen av Hennes & Mauritz, grundas av Erling Persson, som öppnar den första butiken i Västerås i Sverige. De säljer vid denna tid (1947) enbart damkläder

• 20 september
  • 1 983 personer omkommer och 1 616 skadas vid översvämningar på ön Honshu i Japan ^[12].
  • Norrköpings stadsteater invigs ^[3].
• 29 september – Elransonering införs i Sverige på grund av det försämrade bränsleläget.
• 30 september – Kominform bildas ^[12].

Oktober

TV sänds för första gången på försök i Sverige.

• 10 oktober – Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) bildas i Sverige ^[1].
• 14 oktober – Det amerikanska raketflygplanet Bell X-1 flyger i 1.078 kilometer i timmen, och passerar ljudvallen ^[6], först i världen ^[12], och Chuck Yeager är testpilot.
• 26 oktober – Vid Hymettos i Grekland kolliderar ABA:s Douglas DC-4 ”Sunnan” med bergets högsta topp, och 44 personer omkommer ^[8].

November

Nya Zeeland självständigt.

• 4 november – Den svenska regeringen förbjuder bilkörning på söndagar för att minska den dyrbara bensinimporten ^[3], sänka bensinförbrukningen och ge Sverige en bättre handelsbalans ^[4].
• 6 november – Sovjetunionens utrikesminister Vjatjeslav Molotov meddelar att även sovjetiska vetenskapsmän nu kan framställa kärnvapen ^[1].
• 8 november – Det svenska halvstatliga AB Atomenergi bildas ^[3] för att anskaffa och renframställa uran samt bedriva verksamhet för att kunna bygga en forskningsreaktor.
• 18 november – 21 personer omkommer då ett svenskt Bristol Freighter-flygplan på väg hem till Sverige från Etiopien, med besättningar som levererat svenska B 17-flygplan, kolliderar med Monte Carro norr om Scala.^[8][13]
• 20 november – Brittiska prinsessan Elisabeth gifter sig med Philip Mountbatten ^[6].
• 21 november
  • Oppositionspartier i Polen och Ungern upplöses av de kommunistiska regimerna.
  • Diplomatiska relationer återupprättas mellan Finland och Kanada.^[14]
• 23 november – 23 stater undertecknar GATT-avtalet som liberaliserar världshandeln ^[1].
• 25 november – Nya Zeeland blir självständigt från Storbritannien.
• 28 november
  • Experimentsändning med television genomförs vid Tekniska högskolan i Stockholm ^[1].
  • TV sänds för första gången på försök i Sverige ^[3].
• 29 november
  • FN:s generalförsamling beslutar i en omröstning att dela Brittiska Palestinamandatet mellan judar och araber ^[1].
  • Esarpsmannen, mjölnaren Nils Andersson, frikänns och försätts på fri fot.

December

• 4 december – Tennessee Williams Linje Lusta, med Marlon Brando, har premiär i New York ^[6].
• 10 december – André Gide får Nobelpriset i litteratur ^[6].
• 16 december – Transistorn uppfinns vid Bell Laboratories av William Shockley.^[15]
• 17 december – Saarland blir en autonom stat i ekonomisk union med Frankrike.^[16]
• 20 december – Filmen Mästerdetektiven Blomkvist efter Astrid Lindgrens bok har premiär ^[6].
• 30 december – Rumänien blir folkrepublik.
• 31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Olof Widgren, medan en bandad upptagning av Anders de Wahl sänds i Sveriges Radio. Detta arrangemang kommer att fortgå till 1955 (året före de Wahls död).

Okänt datum

• I en grotta i och runt Wadi Qumran, nära ruinerna av den antika bosättningsplatsen Khirbet Qumran vid Döda havets nordvästra sal, hittas de så kallade Dödahavsrullarna.^[17]
• Gunnar Myrdal blir exekutivsekreterare för FN:s ekonomiska kommission för Europa.
• Sveriges finansminister Ernst Wigforss driver igenom en radikal skattereform, som medför en utjämning av inkomstfördelningen och möjliggör de sociala reformerna. Inkomstskatten höjs, bolagsskatt, progressiv förmögenhetsskatt och kvarlåtenskapsskatt (arvskatt) införs.
• Bostadsbidrag införs i Sverige.
• Lika lön för statlig tjänst införs i Sverige.
• Den svenska regeringen tillsätter en utredning om möjligheten att införa allmän tjänstepension.
• Det svenska luftfartsverket bildas.
• I Sverige antas jordbrukspolitiska riksdagsbeslut för efterkrigstidens strukturomvandling ^[18].
• Jordbruksreglering införs i Sverige. Jordbrukens ekonomi skall förbättras genom strukturrationalisering. Lantbruksnämnder (en i varje län) inrättas för att leda omvandlingen.
• Sverige undertecknar GATT-avtalet, som sänker tullarna på världsmarknaden.
• Folkuniversitetet blir ett av de erkända svenska studieförbunden. Det blir också samarbetsorgan för universiteten i Uppsala, Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå.
• Det svenska läkemedelsföretaget Pharmacias blodersättningsmedel Dextran lanseras och kommer att utgöra basen i företagets framväxt.
• Det svenska postorderföregatet Ellos grundas.
• Michail Kalasjnikov konstruerar världens mest tillverkade handeldvapen AK-47.
• I England i Storbritannien utökas skolplikten från att tidigare ha upphört vid 15 års ålder till att upphöra vid 16 års ålder.
• I Sverige serveras Stockholms första kostnadsfria skolmåltider.
• Marabou lanserar Non stop-linserna i Sverige.
• I Sverige börjar elspisar, kyl och frys samt tvätt- och diskmaskiner installeras allmänt ^[3].
• Första Sverige-omfattande insamlingen av returpapper ^[3].
• New Look-modet med halvkort kjol introduceras till Sverige från Paris ^[3].
• Sveriges riksdag inför RÅ-ämbetet ^[3].
• Sveriges första snabbköp öppnas på Odengatan i Stockholm ^[19].
• Volvo PV 444 lanseras ^[20].
• Nyströms karosserifabrik introducerar säkerhetshytt för lastbilar ^[20]

Födda

Första kvartalet

Januari

• 1 januari – Vladimir Titov, rysk kosmonaut.
• 3 januari
  • Mats Olin, svensk skådespelare.
  • Seweryn Krajewski, polsk skådespelare.
• 5 januari – Mike DeWine, amerikansk republikansk politiker, senator.
• 6 januari – Sandy Denny, brittisk sångerska.
• 8 januari
  • David Bowie, brittisk rocksångare.
  • Marina Neyolova, rysk skådespelare.
  • Samuel Schmid, schweizisk politiker, president 2005.
• 9 januari
  • Christer Rahm, svensk skådespelare.
  • Ittoku Kishibe, japansk skådespelare.
• 10 januari – Gegong Apang, indisk politiker, chefsminister i Arunachal Pradesh.
• 13 januari – Jaroslav Drbohlav, tjeckisk skådespelare.
• 14 januari – Beverly Perdue, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 2009–2013.
• 18 januari – Takeshi Kitano, japansk skådespelare, komiker, konstnär, poet och filmregissör.
• 19 januari – Stefan Borsch, svensk dansbandssångare.
• 21 januari – Michael "Micha" Gabay, svensk skådespelare.
• 22 januari – Vladimir Oravsky, svensk författare.
• 23 januari
  • Ann-Charlotte Alverfors, svensk författare.
  • Joe Baca, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–2013.
• 24 januari – Giorgio Chinaglia, italiensk fotbollsspelare.
• 25 januari – Tostão, brasiliansk fotbollsspelare.
• 26 januari
  • Mark Dayton, amerikansk demokratisk politiker, senator.
  • Patrick Dewaere, fransk skådespelare.
  • Richard Portnow, amerikansk skådespelare.
• 27 januari – Björn Afzelius, svensk musiker, kompositör, textförfattare och sångare.
• 28 januari
  • Pia Green, svensk skådespelare.
  • Niklas Falk, svensk skådespelare.
  • Jeanne Shaheen, amerikansk demokratisk politiker, senator.
• 29 januari
  • Linda B. Buck, amerikansk nobelpristagare.
  • David Byron, brittisk rocksångare, medlem i Uriah Heep.
• 31 januari – Nolan Ryan, amerikansk basebollspelare.

Februari

• 1 februari
  • Clark Olofsson, svensk brottsling.
  • Erik Åsbrink, svensk civilekonom och socialdemokratisk politiker, finansminister 1996–1999.
• 2 februari – Farrah Fawcett, amerikansk skådespelare och fotomodell.
• 3 februari
  • Emil Paul Tscherrig, romersk-katolsk titulärärkebiskop och nuntie.
  • Melanie Safka, amerikansk sångerska och låtskrivare.
  • Stephen McHattie, amerikansk skådespelare.
  • Maurizio Micheli, italiensk skådespelare.
• 4 februari
  • Sanford Bishop, amerikansk demokratisk politiker.
  • Dennis C. Blair, amerikansk amiral.
  • Dan Quayle, amerikansk politiker.
• 7 februari
  • Caisa Westling, svensk filmproducent, projektledare och inspelningsledare.
  • Wayne Allwine, amerikansk röstskådespelare.
• 14 februari – Pham Tuân, vietnamesisk kosmonaut.
• 15 februari
  • Marisa Berenson, amerikansk skådespelare.
  • Wenche Myhre, norsk sångerska.
• 16 februari – Veríssimo Correia Seabra, ledare för Guinea-Bissaus militärjunta 2003.
• 18 februari
  • Eliot Engel, amerikansk demokratisk politiker.
  • Marijke Christina, nederländsk prinsessa.
• 20 februari – Peter Strauss, amerikansk skådespelare.
• 23 februari – Pia Kjærsgaard, dansk politiker.
• 24 februari
  • Edward James Olmos, amerikansk skådespelare.
  • Jelena Solovej, rysk skådespelare.
• 25 februari – Lee Evans, amerikansk friidrottare.
• 26 februari – Sandie Shaw, brittisk sångerska.
• 27 februari – Deniz Gezmiş, turkisk kommunistledare.

Mars

• 2 mars – Jurij Bogatirjov, rysk skådespelare.
• 3 mars – Tan Sri Samsudin Osman, malaysisk politiker, ledare för Putrajaya.
• 6 mars
  • Dick Fosbury, amerikansk höjdhoppare med ny stil, Fosburys flop.
  • Sinikka Mönkäre, finländsk socialdemokratisk politiker.
• 7 mars – Inger Ericsson, producent på Göteborgs Konserthus.
• 12 mars – Jan-Erik Enestam, finländsk politiker (sfp).
• 13 mars – Åsa Sjöström, svensk regissör.
• 14 mars - William J. Jefferson, amerikansk politiker.
• 15 mars – Ry Cooder, amerikansk musiker.
• 17 mars – Jan Andersson, svensk socialdemokratisk politiker, EU-parlamentariker från 1995.
• 19 mars – Glenn Close, amerikansk skådespelare.
• 20 mars – Samuel Kobia, generalsekreterare i Kyrkornas världsråd.
• 24 mars – Meiko Kaji, japansk skådespelare och sångerska.
• 25 mars – Elton John, brittisk musiker och kompositör.

Andra kvartalet

April

• 2 april – Emmylou Harris, amerikansk countrysångerska.
• 5 april – Anki Lidén, svensk skådespelare.
• 6 april – John Ratzenberger, amerikansk skådespelare.
• 7 april – Ulf Brunnberg, svensk skådespelare.
• 9 april – Maria-Pia Boëthius, svensk feminist, journalist och författare.
• 10 april
  • Lena-Maria Gårdenäs-Lawton, svensk sångerska.
  • Bunny Wailer, jamaicansk musiker (Neville O'Riley Livingston), grundare av The Wailers 1964, under tonåren styvbror med Bob Marley.
• 11 april – Åsa-Lena Hjelm, svensk skådespelare.
• 12 april
  • Tom Clancy, amerikansk författare av politiska thriller.
  • David Letterman, amerikansk TV-personlighet.
• 15 april – Lois Chiles, amerikansk skådespelare
• 16 april
  • Kareem Abdul-Jabbar, amerikansk skådespelare och basketspelare.
  • Lee Kerslake, brittisk trummis.
  • Gerry Rafferty, skotsk popmusiker.
• 18 april
  • James Woods, amerikansk skådespelare.
  • Moses Blah, president i Liberia augusti–oktober 2003.
  • Herbert Mullin, amerikansk seriemördare.
• 20 april
  • Peder Falk, svensk skådespelare.
  • Margareta Gudmundson, svensk skådespelare.
  • Björn Skifs, svensk sångare och skådespelare.
• 21 april – Iggy Pop, musiker och sångare.
• 23 april
  • Blair Brown, amerikansk skådespelare.
  • Bernadette Devlin, nordirländsk politiker, den yngsta som suttit i det brittiska parlamentet.
  • Christer Pettersson, svensk kriminell, huvudmisstänkt för Palmemordet.
• 24 april – Josep Borell Fontelles, spansk politiker, talman i Europaparlamentet från 2004.
• 25 april
  • Flavio Bucci, italiensk skådespelare.
  • Mohammed Najibullah, afghansk politiker, Afghanistans president 1986–1992.
• 27 april – G.K. Butterfield, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2004-.
• 30 april – Mats Odell, svensk politiker (kristdemokrat), kommunikationsminister 1991–1994.

Maj

• 2 maj – Peter Welch, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007-.
• 4 maj – Colin Breed, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
• 6 maj – Gunilla Lindberg, svensk vicepresident i Internationella Olympiska Kommittén.
• 11 maj – Butch Trucks amerikansk trummis, medgrundare av The Allman Brothers Band.
• 18 maj – Anders Ahlbom, svensk skådespelare.
• 19 maj – Christopher Chope, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party 1983–1992, 1997-.
• 20 maj – Peter Backhaus, svensk konstnär
• 27 maj – Peter DeFazio, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1987–2023.
• 28 maj
  • Per Carleson, svensk ljudtekniker, mixare, regissör, manusförfattare, producent, kompositör och filmklippare.
  • Lynn Johnston, kanadensisk serieskapare.
• 31 maj – Alfred de Zayas, kubansk-amerikansk folkrättsjurist, historiker och författare.

Juni

• 1 juni
  • Ronnie Wood, brittisk gitarrist, medlem i The Rolling Stones.
  • Jonathan Pryce, brittisk skådespelare.
• 2 juni
  • Clarence Page, amerikansk skådespelare, journalist och författare.
  • Marie-Hélène Breillat, fransk skådespelare.
• 5 juni – Laurie Anderson, amerikansk musiker.
• 6 juni – David Blunkett, brittisk politiker, inrikesminister från 2001.
• 7 juni – Mia Benson, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 10 juni
  • Randy Edelman, amerikansk kompositör för TV-serier och film.
  • Solbjørg Højfeldt, dansk skådespelare och teaterregissör.
• 11 juni – Jan von Melen, svensk skådespelare.
• 12 juni – Rose Lagercrantz, svensk författare.
• 13 juni – Jerry Nadler, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1992-.
• 15 juni – Alain Aspect, fransk fysiker.
• 18 juni – Hanns Zischler, tysk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 19 juni
  • Paula Koivuniemi, finländsk sångerska.
  • Salman Rushdie, indisk-brittisk författare.
  • James T. Walsh, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1989–2009.
• 21 juni
  • Shirin Ebadi, iransk aktivist, nobelpristagare.
  • Dana Rohrabacher, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1989–2019.
• 22 juni – Jerry Rawlings, president i Ghana 1981–2001.
• 23 juni – Hardy Nilsson, svensk ishockeyspelare och förbundskapten.
• 24 juni
  • Mick Fleetwood, brittisk trummis och frontfigur i Fleetwood Mac.
  • Peter Weller, amerikansk skådespelare.
• 25 juni – Jimmie Walker, amerikansk skådespelare.
• 30 juni – Vladimir Petrov, sovjetrysk ishockeyspelare.

Tredje kvartalet

Juli

• 1 juli – Malcolm Wicks, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992.
• 2 juli – Lars Dejert, svensk skådespelare.
• 5 juli – Todd Akin, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001–2013.
• 7 juli
  • Gyanendra Bir Bikram, kung av Nepal.
  • Göran Hägg, svensk författare och litteraturvetare.
• 9 juli – Eddie Axberg, svensk ljudtekniker och skådespelare.
• 11 juli
  • John Holt, jamaicansk sångare, kompositör och sångtextförfattare.
  • Bo Lundgren, svensk moderatledare 1999–2003.
• 12 juli – Anne Marie Løn, dansk författare.
• 14 juli – Ulla-Lena Lundberg, finlandssvensk författare.
• 17 juli
  • Camilla, brittisk drottning.
  • Wolfgang Flür, tysk musiker, medlem i Kraftwerk 1973–1987.
  • Lena Strömdahl, svensk skådespelare.
• 19 juli – Brian May, brittisk musiker, gitarrist i Queen.
• 20 juli
  • Carlos Santana, mexikansk rockmusiker.
  • Gerd Binnig, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 21 juli – Jimmy Duncan, amerikansk republikansk politiker.
• 22 juli – Albert Brooks, amerikansk regissör och skådespelare.
• 23 juli
  • Gardner Dozois, amerikansk redaktör och science fiction-författare.
  • David Meyer, brittisk skådespelare.
  • Tony Meyer, brittisk skådespelare.
• 24 juli – Loa Falkman, svensk operasångare och skådespelare.
• 25 juli – Aljaksandr Milinkevitj, vitrysk politiker.
• 27 juli – Rade Šerbedžija, kroatienserbisk skådespelare.
• 30 juli
  • Arnold Schwarzenegger, österrikisk-amerikansk skådespelare och bodybuilder, Kaliforniens 38:e guvernör.
  • Claes Janson, svensk sångare, skådespelare.
• 31 juli
  • Mumtaz, indisk skådespelare.
  • Joe Wilson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001-.
  • Johan Rabaeus, svensk skådespelare.

Augusti

• 3 augusti – Vítezslav Jandák, tjeckisk skådespelare.
• 10 augusti
  • Ian Anderson, brittisk sångare, gitarrist, flöjtist, medlem i Jethro Tull.
  • Anwar Ibrahim, en tidigare vice regeringschef i Malaysia.
  • Sten Berglund, svensk statsvetare, professor.
• 12 augusti – Gunnar Svedberg, svensk professor, rektor vid Mitthögskolan 1999–2003, rektor vid Göteborgs universitet från 2003.
• 13 augusti – Margareta Winberg, svensk socialdemokratisk politiker, vice statsminister, 2002–2003.
• 16 augusti
  • Kenneth Milldoff, svensk skådespelare.
  • Carol Moseley Braun, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1993–1999.
• 22 augusti – Robert E. Cramer, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991–2009.
• 23 augusti
  • Keith Moon, brittisk musiker, trummis i The Who.
  • David Robb, brittisk skådespelare.
• 24 augusti
  • Joe Manchin, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i West Virginia 2005–2010, senator 2010-.
  • Steve Pearce, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2009.
• 27 augusti – Solveig Andersson, svensk skådespelare.
• 28 augusti – Emlyn Hughes, engelsk fotbollsspelare.
• 29 augusti
  • James Hunt, brittisk racerförare.
  • Ray Wise, amerikansk skådespelare.
• 31 augusti – Jonas Uddenmyr, svensk skådespelare.

September

• 1 september
  • Al Green, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2005-.
  • Gulbuddin Hekmatyar, afghansk regeringschef 1993–1994.
• 3 september
  • Kjell Magne Bondevik, norsk politiker, statsminister 1997–2000.
  • Michael Connarty, brittisk parlamentsledamot för Labour Party från 1992.
• 4 september – David St. James, amerikansk skådespelare.
• 6 september
  • Jane Curtin, amerikansk skådespelare och komiker.
  • John Kline, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-2017.
• 7 september – Gunilla Olsson, svensk skådespelare.
• 8 september – Halldór Ásgrímsson, isländsk regeringschef.
• 14 september – Sam Neill, nyzeeländsk skådespelare, född på Nordirland.
• 16 september – Michael McNulty, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1989–2009.
• 17 september – David Chidgey, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats från 1994.
• 18 september
  • Drew Gilpin Faust, amerikansk historiker, administratör och den första kvinnliga rektorn vid Harvarduniversitetet.
  • Thomas Wiehe, svensk musiker.
• 19 september – Steve Bartlett, amerikansk republikansk politiker.
• 20 september – Göran Lagerberg, svensk sångare, musiker och kompositör, medlem i Tages.
• 21 september – Stephen King, amerikansk skräckförfattare.
• 23 september
  • Jerzy Popiełuszko, polsk romersk-katolsk präst.
  • Caroline Lagerfelt, svensk skådespelare, verksam i USA.
• 26 september – Lynn Anderson, amerikansk countrysångerska.
• 27 september
  • Meat Loaf, amerikansk rocksångare.
  • Vic Snyder, amerikansk demokratisk politiker.
• 29 september – Martin Ferrero, amerikansk skådespelare.
• 30 september
  • Marc Bolan, brittisk musiker.
  • Hans Lundgren, svensk kördirigent.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 1 oktober
  • Stephen Collins, amerikansk skådespelare.
  • Kate Fitzpatrick, australisk skådespelare.
• 3 oktober – Charlie Melancon, amerikansk demokratisk politiker.
• 4 oktober
  • Stefan Persson, svensk företagsledare, VD för Hennes & Mauritz 1982–1997.
  • Ann Widdecombe, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.
• 5 oktober – Brian Johnson, brittisk musiker, sångare i AC/DC.
• 7 oktober – Eva Kristin Tangen, svensk skådespelare.
• 9 oktober – France Gall, fransk popsångerska.
• 13 oktober – Sammy Hagar, amerikansk musiker, sångare i Van Halen.
• 15 oktober
  • Alessandro Ghibellini, italiensk vattenpolospelare.
  • János Steinmetz, ungersk vattenpolospelare.
• 16 oktober
  • Guy Siner, brittisk skådespelare.
  • David Zucker, amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare.
• 17 oktober
  • Gene Green, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
  • Luc Jouret, fransk sektledare, grundare av "Order of the Solar Temple".
• 19 oktober – Ildikó Bánsági, ungersk skådespelare.
• 20 oktober – Haji Abdul Hadi bin Haji Awang, malaysisk politiker, chefsminister i Terengganu 1999–2004.
• 23 oktober – Abd al-Aziz al-Rantissi, en av Hamas ledare.
• 24 oktober – Kevin Kline, amerikansk skådespelare.
• 26 oktober
  • Sören Boström, svensk bandyspelare.
  • Hillary Clinton, amerikansk senator.
  • Jaclyn Smith, amerikansk skådespelare.
• 27 oktober – Angus MacInnes, kanadensisk skådespelare.
• 29 oktober
  • Richard Dreyfuss, amerikansk skådespelare.
  • Jerry Martinger, svensk jurist och politiker.
• 30 oktober
  • Thomas Lindstein, svensk professor, rektor vid Mitthögskolan från 2003.
  • Sven Melander, svensk programledare, skådespelare och journalist.

November

• 2 november – Håkan Lans, svensk ingenjör och uppfinnare.
• 4 november – John Yarmuth, amerikansk demokratisk politiker och publicist.
• 5 november – Peter Noone, engelsk musiker, sångare i Herman Hermits.
• 9 november – Camilla Stærn, svensk operasångerska och skådespelare.
• 10 november – Lickå Sjöman, svensk skådespelare.
• 12 november – Patrice Leconte, fransk filmregissör.
• 15 november – Bill Richardson, amerikansk politiker.
• 19 november
  • Anfinn Kallsberg, färöisk politiker, regeringschef 1998–2005.
  • Lilita Ozolina, lettisk skådespelare.
  • Lamar S. Smith, amerikansk republikansk politiker.
• 20 november – Joe Walsh, amerikansk gitarrist i rockbandet Eagles
• 24 november – Eva Lundgren, svensk professor i sociologi.
• 28 november – Gustav Hasford, amerikansk författare.

December

• 1 december – Pierre Isacsson, svensk sångare.
• 3 december – Patricia Krenwinkel, kriminell, en av Charles Mansons flickor.
• 5 december – Zjugderdemidijn Gurragtja, mongolisk kosmonaut.
• 8 december – Gregg Allman, amerikansk rock- och bluessångare och keybordartist, medgrundare av The Allman Brothers Band.
• 11 december – Rhoma Irama, indonesisk skådespelare.
• 18 december – Bill Posey, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009-.
• 21 december – Zoe Lofgren, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1995-.
• 28 december
  • Mustafa Akıncı, Nordcyperns president.
  • Spencer Bachus, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993-.
• 29 december
  • Cozy Powell, brittisk trummis.
  • Ted Danson, amerikansk skådespelare.
• 31 december
  • Burton Cummings, kanadensisk rocksångare.
  • Tim Matheson, amerikansk skådespelare.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

• 1 januari – Pearl Argyle, 36, brittisk ballerina.
• 5 januari – Ovington Weller, 84, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1927.
• 11 januari
  • Lynn Frazier, 72, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1917–1921, senator 1923–1941.
  • John Wallin, 54, svensk skådespelare.
• 23 januari – Marcus A. Coolidge, 81, amerikansk demokratisk politiker, senator 1931–1937.
• 25 januari – Al Capone, 48, amerikansk gangster.
• 26 januari
  • Prins Gustaf Adolf, 40, svensk arvprins^[3], flygolycka^[8].
  • Grace Moore, 48, amerikansk sångerska, flygolycka^[8].
• 27 januari – Adolf Rising, 80, svensk apotekare, grundare av Astra.
• 28 januari – Reynaldo Hahn, 72, venezuelansk-fransk tonsättare.

Februari

• 2 februari – Tottan Skantze, 54, svensk skådespelare.
• 4 februari – Luigi Russolo, 61, italiensk konstnär och kompositör.
• 5 februari – Hans Fallada, 53, tysk författare.
• 6 februari – O. Max Gardner, 64, amerikansk politiker.
• 8 februari – Josephine Bakhita, sudanesisk slav, barnflicka och helgon.
• 14 februari – Mauritz Eriksson, 58, svensk sportskytt.
• 24 februari – Pierre Janet, 87, fransk psykolog.

Mars

• 7 mars
  • Theodor Hansén, 79, svensk lantbrukare och politiker (frisinnad).
  • Josef Meisinger, 47, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 9 mars – Carrie Chapman Catt, 88, amerikansk rösträttskvinna.
• 12 mars
  • Walter Samuel Goodland, 84, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1943–1947.
  • Smith Wigglesworth, 87, brittisk predikant.
• 20 mars – Sigurd Wallén, 62, svensk skådespelare, sångare, manusförfattare och regissör.
• 31 mars – Albert Friedrich Speer, 83, tysk arkitekt.

Andra kvartalet

April

• 1 april
  • Georg II, 56, kung av Grekland 1922–1924 och 1935–1947.
  • Franz Seldte, 64, tysk nazistisk politiker.
• 6 april – Herbert Backe, 50, tysk nazistisk politiker.
• 7 april – Henry Ford, 83, amerikansk industripionjär.
• 10 april – Charles Bally, 82, schweizisk språkforskare.
• 16 april – Rudolf Höss, 46, tysk SS-officer, kommendant i Auschwitz.
• 18 april – Jozef Tiso, 59, slovakisk politiker och präst.
• 20 april – Kristian X, 76, kung av Danmark^[1] sedan 1912 och av Island 1918–1944.
• 24 april – Willa Cather, 73, amerikansk författare.
• 25 april
  • Julia Althin, 94, svensk författare.
  • Friedrich Wilhelm Kritzinger, 57, tysk nazistisk politiker.

Maj

• 11 maj – Ture Rangström, 62, svensk tonsättare.
• 16 maj – Frederick Hopkins, 85, brittisk biokemist, nobelpristagare.
• 18 maj – Lord Edmund Talbot, 91, brittisk politiker.
• 29 maj – Franz Böhme, 62, österrikisk general.

Juni

• 1 juni – Anna Hofman-Uddgren, 79, svensk skådespelare, varietéartist, manusförfattare, teaterledare och regissör.
• 6 juni – Władysław Raczkiewicz, 62, polsk politiker.
• 11 juni – David I. Walsh, 74, amerikansk demokratisk politiker.
• 17 juni – Gunhild Robertson, 62, svensk skådespelare.
• 20 juni
  • Howard Gore, 69, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1924–1925.
  • Bugsy Siegel, 41, amerikansk gangster.
• 26 juni – Richard Bedford Bennett, 76, kanadensisk politiker, premiärminister 1930–1935.
• 28 juni – Stanislav Kostka Neumann, 72, tjeckisk poet och översättare.

Tredje kvartalet

Juli

• 1 juli – Ivar Aavatsmark, 82, norsk militär och politiker, försvarsminister 1919–1920 och 1921–1923.
• 3 juli – August Strömberg, 86, svensk skomakare och spelman.
• 9 juli – Lucjan Żeligowski, 81, polsk militär och politiker.
• 15 juli – Gustavo Giovannoni, 74, italiensk arkitekt.
• 17 juli – Raoul Wallenberg, 34, svensk diplomat (enligt ryska myndigheter död denna dag).
• 19 juli
  • Aung San, 32, burmesisk politiker.
  • Robert Latham Owen, 91, amerikansk demokratisk politiker, senator 1907–1925.
• 24 juli – Ernest Austin, 72, brittisk kompositör.
• 26 juli – Sture Appelberg, 61, svensk journalist och författare.
• 30 juli – Joseph Cook, 86, australisk politiker, premiärminister 1913–1914.

Augusti

• 1 augusti – Bernhard Larsson, 67, svensk sportskytt.
• 10 augusti – Elisabeth Anrep-Nordin, 90, svensk döv- och blindpedagog.
• 17 augusti – Prins Eugen, 82, svensk prins och konstnär^[3].
• 21 augusti – Theodore G. Bilbo, 69, amerikansk politiker, senator 1935-1947.
• 30 augusti – Per-Olof Arvidsson, 82, svensk sportskytt.

September

• 11 september – Victor Horta, 86, belgisk arkitekt och formgivare.
• 16 september – Mikko Ampuja, 64, finländsk politiker.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 3 oktober – Henrik Schück, 91, svensk litteraturhistoriker, ledamot av Svenska Akademien 1913–1947.
• 4 oktober – Max Planck, 89, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 6 oktober – Leevi Madetoja, 60, finländsk kompositör.
• 13 oktober – Sidney Webb, 88, brittisk socialistisk reformator.
• 17 oktober – Arthur Hyde, 70, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1929–1933.
• 30 oktober – Fredrik Ramel, 74, svensk diplomat och ämbetsman.

November

• 1 november – Tilly Aston, 73, australisk författare.
• 5 november – Fritz Schumacher, 78, tysk arkitekt och stadsplanerare.
• 22 november – James J. Davis, 74, walesisk-amerikansk politiker.
• 28 november – Philippe Leclerc, 45, fransk general och krigshjälte, död i flygolycka.

December

• 1 december – Aleister Crowley, 72, brittisk äventyrare, poet och ockultist.
• 11 december – Aleksandër Stavre Drenova, 75, albansk poet.
• 14 december – Stanley Baldwin, 80, brittisk politiker, premiärminister 1923–1924, 1924–1929 och 1935–1937.
• 15 december – Arthur Machen, 84, brittisk författare.
• 20 december – Viktor Ståhle, 81, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
• 24 december
  • Gottfrid Larsson, 72, svensk konstnär.
  • Clement Calhoun Young, 78, amerikansk politiker, guvernör i Kalifornien 1927–1931.
• 28 december – Viktor Emanuel III, 78, italiensk kung.
• 30 december
  • Han van Meegeren, 58, nederländsk mästerförfalskare.
  • Alfred North Whitehead, 86, brittisk filosof och matematiker.

Nobelpris ^[21]

• Fysik – Sir Edward V Appleton, Storbritannien
• Kemi – Sir Robert Robinson, Storbritannien
• Medicin
  • Carl Cori, USA
  • Gerty Cori, USA
  • Bernardo Alberto Houssay, Argentina
• Litteratur – André Gide, Frankrike
• Fred
  • Kväkarna, Storbritannien
  • Kväkarna, USA

Källor

Fotnoter

1. ^ [ ] 20:e århundrades När Var Hur – 1947, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
2. ”FOA – 1947”. http://www.foa.dk/Forbund/Om-FOA/FOAs-historie/1940erne/Husassistenternes%20Forbund%20aendrer%20navn. 
3. ^ [ ] Hundra år i Sverige – 1947, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
4. ^ [ ] Sverige 1900-talet – 1947, NE, Bra Böcker, 2000
5. ^ [ ] Faktakalendern 2000 – 1947, Semic, 1999
6. ^ [ ] 100 år med Aftonbladet – 1947, 1999
7. Faktakalendern 1997, Semic, 1996
8. ^ [ ] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
9. ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Japan.htm. 
10. 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 153 – Kusliga ögonblick på bromma
11. Sverige 1900-talet – Varmare men från ett kallt utgångsläge, NE, Bra Böcker, 2000
12. ^ [ ] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
13. ”21 döda i svenska flygvapnets värsta olycka” (på svenska). Populär Historia. Arkiverad från originalet den 28 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160128145116/http://www.popularhistoria.se/lasarfragor/2013/06/21-doda-i-svenska-flygvapnets-varsta-olycka/. Läst 6 november 2017. 
14. ”Om ambassadens historia på Finlands ambassad i Ottawas nätsidor”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160816195401/http://finland.ca/public/default.aspx?nodeid=36020&contentlan=3&culture=sv-FI. Läst 30 november 2015. 
15. ”CED in the History of Media Technology (läst 11 april 2011)”. http://www.cedmagic.com/history/transistor-1947.html. 
16. ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Germany.html#Saarland. 
17. "Year by Year 1947" – History Channel International
18. Sverige 1900-talet – Bonden som försvann, NE, Bra Böcker, 2000
19. Sverige 1900-talet – KF en folkrörelse med ideal, NE, Bra Böcker, 2000
20. ^ [ ] Sverige 1900-talet – Kommunikativ, snabb, snål, skön och säker design, NE, Bra Böcker, 2000
21. ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1947.
  Bilder & media