Joan Baim (g. 1953–1973; hennes död) Marsha Mason (g. 1973–1983; skild) Diane Lander (g. 1987–1988; skild) (g. 1990–1998; skild) Elaine Joyce (g. 1999–2018; hans död)
Bland Neil Simons pjäser för teater (vilka även filmats) märks komedierna Barfota i parken (1963), Omaka par (1965) och Sunshine Boys (1972), och de mer allvarliga, självbiografiska Brighton Beach Memoirs (1983) och Polarna på Camp Biloxi (1985).
Han skrev även musikaler i samverkan med andra, såsom Sweet Charity (1966), Ungkarlslyan (1968) och They're Playing Our Song (1978).
I den populära pjäsen The Good Doctor (1977) bearbetade Simon en rad noveller av Anton Tjechov till en helaftonsföreställning av sketcher och vaudevillescener. Den har spelats flitigt i Sverige, oftast med titeln Nysningen som syftar på pjäsens första scen. 2003 gavs den på Stockholms stadsteater i regi av Johan Wahlström med Robert Gustafsson, Rolf Skoglund, Olof Thunberg och Yvonne Lombard.
Pjäser (på svenska)
Det omaka paret: en ny komedi (The odd couple) (otryckt översättning av Torsten Ehrenmark för Intiman 1965)
Barfota i parken (Barefoot in the park) (otryckt översättning av Marianne Höök för Vasateatern 1965)
Ungkarlslyan (Promises, Promises) (otryckt översättning av Stig Bergendorff för Sandrew 1969)
Plaza svit: en ny komedi (Plaza suite) (otryckt översättning av Per Gerhard, för Vasateatern 1969)
Vågar vi älska?: en ny komedi (Chapter two) (otryckt översättning av Per Gerhard för Vasateatern 1980)