Saint Kitts och Nevis, officiellt Federationen Saint Kitts och Nevis[1] (engelska: Federation of Saint Kitts and Nevis) och även Saint Christopher och Nevis, är en självständig stat i Västindien, Nordamerika. Landet består av två vulkaniska öar belägna i Läöarna i Små Antillerna, Saint Kitts som är 168 km² och Nevis som är 93 km². Öarna skiljs åt av ett tre kilometer brett sund kallat The Narrows. Nordväst om Saint Kitts ligger den nederländska ön Sint Eustatius och sydost om Nevis ligger den antiguanska ön Redonda. Kitts är en kortform av Christophers och landets konstitution nämner båda namnformerna Saint Kitts och Nevis samt Saint Christopher och Nevis.
Saint Kitts och Nevis är det minst befolkade landet i Amerika och det åttonde minst befolkade landet i hela världen. Till ytan är landet även det minsta i Amerika och ett av de minsta i världen.
Etymologi
Saint Kitts kallades Liamuiga av kariberna som bebodde öarna när Christoffer Columbus kom till ön år 1493. Namnet finns kvar på vulkanen Mount Liamuiga som dominerar ön. Ön namngavs förmodligen till Sant Jago, Sankt Jakob, av Columbus. Vid senare kartmätningar förväxlades den med en annan ö som fått namnet San Cristobal efter Christoffer Columbus skyddshelgon Sankt Kristoffer. Saint Kitts kallades därför San Cristobal på 1600-talet och då var Kit ett smeknamn för Kristoffer. Därför kallades ön informellt på engelska Saint Kit's Island vilket så småningom blev dagens Saint Kitts.
Ön Nevis kallades för Oualie, vilket ungefär betyder de vackra vattnens land, av kariberna. Namnet anspelade antagligen på de många färskvattenkällor och varma källor som finns på den vulkaniska ön. Columbus namngav egentligen ön San Martin men den förväxlades med den ö som idag heter Saint Martin. Dagens namn är en omvandling av ett senare spanskt namn på ön: Nuestra Señora de las Nieves, ungefär Vår Fru av snöandet. Det anspelar på en myt som omgärdar byggandet av basilikan Santa Maria Maggiore i Rom. Enligt traditionen fick påven en uppenbarelse att bygga ett altare på den snöfläck som bildats på Esquilinen, en av Roms kullar. Varför ön döptes efter just den legenden är oklart men möjligen kan de vita moln som ofta omgärdar vulkanen föra tankarna till snöfall i ett varmt klimat. När engelsmännen kom till ön kallades den också för Dulcina, ungefär Den söta, men Nuestra Señora de las Nieves hade fått fäste och förkortades och anglifierades så småningom till Saint Nevis.
Historia
Christofer Columbus kom till Saint Kitts 1493; ön beboddes då av kariber. Britter bosatte sig på öarna 1623. År 1967 fick öarna självstyre. 1971 gjorde ön Anguilla uppror och lämnade landet. Saint Kitts och Nevis blev en självständig stat 1983. År 1998 företogs en folkomröstning på Nevis angående om man skulle bli självständigt från Saint Christopher, men den tvåtredjedels-majoritet som krävdes för detta uppnåddes inte. Nevis har dock idag en ganska långtgående autonomi med en egen folkvald församling, en biträdande generalguvernör och en egen administration ledd av en premier.[5]
Geografi
Landets enda naturtillgångar är odlingsbar mark. 2011 såg markanvändningen ut på följande sätt:[2]
Saint Kitts och Nevis är indelat i 14 administrativa områden, församlingar, (parishes): Christ Church Nichola Town, Saint Anne Sandy Point, Saint George Basseterre, Saint George Gingerland, Saint James Windward, Saint John Capesterre, Saint John Figtree, Saint Mary Cayon, Saint Paul Capesterre, Saint Paul Charlestown, Saint Peter Basseterre, Saint Thomas Lowland, Saint Thomas Middle Island och Trinity Palmetto Point.
Ekonomi
Landets ekonomi var fram till 1970-talet dominerad av socker och denna gröda dominerar fortfarande jordbruket, men andra näringar, såsom turism och tillverkningsindustri, har blivit allt viktigare. Turismen är Saint Kitts och Nevis viktigaste inkomstkälla och det minskade resandet efter terroristattackerna i New York den 11 september2001 drabbade landet hårt.
Ett annat stort problem för landet är en hög skuldsättning. Ansträngningar görs för att diversifiera ekonomin och bland annat utveckla jordbrukssektorn, som tidigare var helt inriktad på sockerproduktion, och få fram en mer kunskapsbaserad ekonomi. På Nevis har man också kommit förhållandevis långt med satsningar på alternativ energi. Ett av regionens första vindkraftverk har färdigställts och man försöker nu få finansiering för ett större bergvärmeprojekt, som skulle kunna tillhandahålla all el som behövs för både Nevis och St Kitts och även räcka till för export.[5]
Export och import
2016 exporterade Saint Kitts och Nevis varor och tjänster värderat till 60,7 miljoner amerikanska dollar och importerade för 244,5 miljoner dollar. Exporterna bestod mest av maskiner, mat, elektronik, drycker och tobak. Importerna bestod mest av maskiner, industriprodukter, mat samt fossila bränslen.[2]
.svg)
