Funktionen som statschef behöver dock inte med nödvändighet vara ett ämbete som består av endast en person, utan kan utövas kollektivt, exempelvis Schweiz förbundsråd.
En uppgift som enligt folkrättsligsedvänja alltid ankommer på statschefer är att ackreditera främmande staters ambassadörer och sändebud liksom att utfärda kreditivbrev för den egna statens ambassadörer. En statschef företar statsbesök till andra länder på inbjudan av värdlandets statschef samt bjuder in och agerar värd för inkommande statsbesök i sitt land. Statschefen brukar i regel också tillsätta och entlediga regeringschefen, andra ministrar, domare, samt högre civila och militära ämbetsmän. Andra vanligt förekommande ämbetsuppgifter är också att ingå och ratificerafördrag med främmande stater och mellanstatliga organisationer samt att promulgeralag. Statschefen är normalt också stormästare för statens ordnar, om sådana finns, liksom högste befälhavare för landets militär.
Statschefen kan samtidigt också vara regeringschef, men det är vanligare att de båda rollerna är åtskilda.[2]
