PROFILBARU.COM

Fiji
Fiji
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: Rerevaka na Kalou ka Doka na Tui ; ("Frukta Gud och ära drottningen")
	Nationalsång: God Bless Fiji;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Suva
Officiellt språk	Engelska, fijianska, fijiansk hindi
Demonym	fijian
Statsskick	Republik
Nationalförsamling	Parlamentet
Självständighet	från Storbritannien
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2017 års beräkning
BNP (nominell)	2017 års beräkning
HDI (2021)	▲ 0,730 (99:e)
Valuta	Fijidollar (FJD)
Tidszon	UTC+12
	Topografi
Nationaldag	10 oktober
Nationalitetsmärke	FJI
Landskod	FJ, FJI, 242
Toppdomän	.fj
Landsnummer	679

För språket, se Fijianska.

Fiji (svenskt uttal /fidji/,^[8] tidigare även stavat Fidji; fijianska: Viti; fijiansk hindi: फ़िजी), officiellt Republiken Fiji^[1]^[a] (fijianska: Matanitu ko Viti; fijiansk hindi: फ़िजी गणराज्य^[10] Fijī Gaṇarājya), är en östat i Melanesien i södra Stilla havet omkring 2 000 km nordost om Nya Zeelands nordö. Dess närmsta grannar är Vanuatu i väst, Frankrikes Nya Kaledonien i sydväst, Nya Zeelands Kermadec i sydost, Tonga i öst, Samoa och Frankrikes Wallis- och Futunaöarna till nordost och Tuvalu i norr.

Majoriteten av Fijis öar har bildats genom vulkanisk aktivitet som startade för omkring 150 miljoner år sedan. Idag förekommer fortfarande viss geotermisk aktivitet på öarna Vanua Levu och Taveuni.^[11] Fiji har varit bebott sedan 1000-talet f.Kr. Landet består av en arkipelag på mer än 332 öar, varav 110 är permanent bebodda, och mer än 500 holmar vilket ger en total yta på cirka 18 300 km². De två största öarna, Viti Levu och Vanua Levu, svarar för 87 % av befolkningen på cirka 910 000 (2016). På den förstnämnda finns Suva, huvudstad och största stad. De flesta av fijianerna lever på Viti Levus kuster, antingen i Suva eller i mindre tätorter. Viti Levus inre är glest befolkat på grund av dess terräng.^[12]

Under 1600- och 1700-talet besöktes Fiji av holländare och britter.^[13] Fiji var en brittisk koloni fram till 1970 efter att ha varit ockuperat i nästan ett sekel.^[14] På grund av överflödet av skog, mineraler och fisk är Fiji en av de mest utvecklade ekonomierna i Stilla havet. Idag är de viktigaste källorna till utländsk valuta dess turistnäring och sockerexport.^[2] Landets valuta är Fijidollar.

Fiji har ett kommunalt system där stads- och kommunfullmäktige lyder under ministeriet för lokal förvaltning och stadsplanering.^[15] Ratu Epeli Nailatikau blev Fijis president efter att den högsta domstolen slagit fast att det militära ledarskapet utsågs olagligt efter en statskupp 2006.^[16] Under andra världskriget tillät Storbritannien tusentals fijianer att frivilligt stödja allierade insatser via Nya Zeelands och Australiens arméenheter. Republic of Fiji Military Forces (RFMF), består av mark- och sjöstridskrafter.

Historia

Ögruppen var befolkad av de melanesiska fijierna när den besöktes 1643 av nederländaren Abel Tasman. Den besöktes av James Cook 1774. Under 1800-talet rasade stamkrig på öarna, som 1874 blev brittisk koloni.^[17]

Efter nästan hundra år som brittisk koloni blev Fiji självständigt 1970. Den politiska makten låg hos fijierna och den ekonomiska i huvudsak hos indierna. Den etniska konflikten mellan fijier och indier skärptes 1987 efter de indiskdominerade partiernas valseger. Demokratin stördes av två militärkupper 1987. Militären grep makten eftersom den ansåg att regeringen var alltför dominerad av den indiska befolkningen. En ny konstitution 1990 gav mer inflytande åt infödda melanesier. Det ledde till att många ur den indiska befolkningen emigrerade. Denna minskning av landets folkmängd orsakade ekonomiska svårigheter, men enligt 1997 års författning kom de olika folkgrupperna att behandlas mer jämställt. 1999 hölls för första gången allmänna val där alla etniska grupper hade rösträtt. Detta resulterade i en regering som leddes av en Fiji-indier. Denna regering avsattes dock genom en statskupp i maj 2000. Nya val kunde hållas i augusti 2001; dessa gav Fiji ännu en demokratiskt vald regering under ledning av premiärminister Laisenia Qarase.

Den 5 december 2006 resulterade konflikten mellan Fijis regering och militär i att militären genom en oblodig statskupp tog över makten över öriket. Statskuppen inleddes den 3 december. Dagen därpå ockuperade militären polishögkvarteren i Suva. Statskuppen innebar att överbefälhavaren Frank Bainimarama tog över rollen som statsöverhuvud. Militärkuppen var den fjärde under en tjugoårsperiod. De tre tidigare kupperna ingick i maktkampen mellan landets två största etniska grupper, fijianer och indier, medan den senare kuppen orsakades av oenigheter inom den fijianska gruppen. Det ställdes bland annat krav från kuppmakarna att militärer ansvariga för kuppen 2000 ställdes inför rätta och att en polisutredning gentemot Bainimarama skulle läggas ned.

Efter att appellationsdomstolen förklarat den sittande regeringen Bainimarama olaglig lät president Josefa Iloilo den 10 april 2009 upphäva konstitutionen och upplösa domstolen. I september 2013 introducerades en ny konstitution^[17] och parlamentsval hölls den 17 september 2014.^[18]

Trots sin ringa storlek har Fiji en ganska stor armé som har deltagit i flera av FN:s fredsbevarande operationer.

Geografi

Fiji består av ungefär 332 öar, varav 110 är bebodda, och 522 mindre holmar.^[2] Öarna omges av korallrev och täcks delvis av regnskog. De två viktigaste öarna är Viti Levu och Vanua Levu. Viti Levu innehåller huvudstaden Suva, och där bor nära tre fjärdedelar av befolkningen. Öarna är bergiga, med toppar upp till 1 300 meter över havet, och är täckta med tropiska skogar. Andra viktiga städer inkluderar Nadi, där den internationella flygplatsen ligger, och Lautoka. De huvudsakliga städerna på Vanua Levu är Labasa och Savusavu. Andra öar och ögrupper inkluderar Taveuni och Kadavu, Mamanucagruppen utanför Nadi och Yasawagruppen, som är en populär turistattraktion, Lomaivitigruppen utanför Suva, och de fjärran Lauöarna. Rotuma, som ligger omkring 500 kilometer norr om Fiji, åtnjuter speciell administrativ status.

De primära naturtillgångarna på Fiji är timmer, fisk, guld, koppar, vattenkraft samt outnyttjade oljereserver i havsbottnen.^[2]

Klimat och miljö

På Fiji råder ett tropiskt, hett och regnrikt havsklimat, där temperaturen har liten variation under året. Cyklonsäsongen varar från november till april.^[2]

Fijis största miljöproblem är skogsavverkning som leder till jorderosion.^[2]

Politik

Fiji är en parlamentarisk republik med en president som statschef och en premiärminister som regeringschef. Presidenten väljs på ett 5-årigt mandat av Fijis parlament och presidenten utser premiärministern. Premiärministern utser i sin tur sin regering utifrån parlamentsledamöterna.^[2]

Fijis parlament är en enkammarförsamling med 50 ledamöter, och dessa väljs i proportionella val. Landets dömande makt är självständig från de exekutiva och legislativa instanserna.^[2]

Administrativ indelning

Huvudartikel: Fijis administrativa indelning

Fiji är indelat i fyra enheter (divisions): Centrala divisionen, Östra divisionen, Norra divisionen och Västra divisionen; och en besittning (dependency): Rotuma. Dessa delas vidare in i provinser. Av statistiska skäl räknas Rotuma ibland in i den östra divisionen. Landet har två städer, Suva och Lautoka, och i dessa tillsammans med landets tio orter har lokala myndigheter i form av stadsråd införts.

Demografi

Den senaste folkräkningen hölls den 16 november 2007 och då uppgick den faktiskt befintliga befolkningen på Fiji (de facto) till 837 271 invånare, varav 427 176 män och 410 095 kvinnor.^[3] Den folkbokförda (de jure) befolkningen i folkräkningen uppgick till 835 230 invånare.^[19] Folkräkningar hade tidigare hållits 1996, 1986, 1976, 1966 och 1956.^[19] Invånartalet på Fiji uppskattades i juli 2016 av The World Factbook till 915 303 invånare,^[2] av Förenta nationerna (befolkning den 1 juli 2016) till 898 000,^[20] av Internationella valutafonden till 900 000 invånare (för år 2017)^[5] samt av Världsbanken (juli 2016) till 898 760 invånare.^[21] Sekretariatet för Pacific Community uppskattade befolkningen på Fiji den 1 juli 2016 till 880 400, varav 447 700 män och 432 700 kvinnor.^[4]

Befolkningstillväxt: 0,63 % (2016)
Födelsetal: 17,0 födslar per 1 000 invånare (2016)
Dödlighet (hela befolkningen): 6,1 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
Nettomigration: -6,6 migranter per 1 000 invånare (2016)
Spädbarnsdödlighet: 9,7 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Manlig spädbarnsdödlighet: 10,7 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
- Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 8,7 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
Mödradödlighet: 30 dödsfall per 100 000 födslar (2015)
Antal barn/kvinna: 2,44 (2016)
Befolkningens medianålder: 28,6 år (2016)
- Mäns medianålder: 28,4 år (2016)
- Kvinnors medianålder: 28,8 år (2016)
Befolkningens medellivslängd vid födseln: 72,7 år (2016)
- Mäns medellivslängd vid födseln: 70,0 år (2016)
- Kvinnors medellivslängd vid födseln: 75,5 år (2016)
Ungdomsarbetslöshet: 18,7 % (2007)
- Hos män: 14,8 % (2007)
- Hos kvinnor: 25,4 % (2007)
Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 35,9 % (2014)
Andel av vuxna befolkningen med HIV/AIDS: 0,13 % (2014)
Invånare som är smittade av HIV/AIDS: 700 (2014)
Dödsfall på grund av HIV/AIDS per år: färre än 100 (2014)
Etniska grupper: fijianer (officiellt benämnda iTaukei) 56,8 % (mest melanesier), indier 37,5 %, rotuman 1,2 %, andra 4,5 % (2007).
Språk: engelska, fijianska, hindi, urdu

Siffror tagna från CIA World Factbook.^[2]

Religion

2007 fördelades befolkningen på följande sätt i avseende på religion:^[2]

Protestantism 45,0 %, varav:
- Methodist Church of Fiji and Rotuma 34,6 %
- Assemblies of God 5,7 %
- Sjundedagsadventisterna 3,9 %
- Anglikaner 0,8 %
Hinduism 27,9 %
Övriga kristna 10,4 %
Romersk-katolska kyrkan 9,1 %
Muslimer 6,3 %
Sikher 0,3 %
Övriga religioner 0,3 %
Ingen religion 0,8 %

Ekonomi

Fijis naturtillgångar gör landet till en av Stilla havets mest utvecklade ekonomier. Det största inflödet av utländsk valuta kommer från export av socker och en växande turistindustri. 2015 besökte 755 000 turister landet.^[2] En tredjedel av landets industri är någon form av sockerbearbetning. De ekonomiska problem som finns är bland annat att investeringarna är för låga och att det på vissa ställen råder osäkerhet kring markägandet. Fiji är en viktig knutpunkt för internationell sjöfart och flyg.

2012 framställdes 48,3 % av landets elektricitet av vattenkraft, 46,3 % av fossila bränslen och 5,4 % av förnybara energikällor.^[2]

Infrastruktur

Nadi International Airport ligger ungefär 192 km från huvudstaden Suva.^[22] Nausori International Airport ligger dock 18,6 km från Suva.

Det finns 28 flygplatser på Fiji, varav 4 som är asfalterade. På ön finns även 3 440 kilometer vägar, varav 1 686 km asfalterade vägar. Öns 597 kilometer järnvägar ägs av det statliga Fiji Sugar Corporation och används för att transportera sockerrör. De viktigaste hamnarna är Lautoka, Levuka och Suva. Landets handelsflotta bestod 2010 av 11 fartyg, varav 4 var passagerarfartyg.^[2]

Taxibilarna är licensierade av LTA (Land Transport Authority) och finns i alla delar av landet.^[23]^[24]

Kultur

Sport

Rugby är en av de populäraste idrottsgrenarna på Fiji. Det är landets inofficiella nationalsport.^[25]

Golfspelaren Vijay Singh kommer från Fiji.

På Fiji ligger en av världens mest kända surfspots, Cloudbreak^[26].

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	81 av 180
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2019	52 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	N/A
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	98 av 189

Referenser

Anmärkningar

^ I februari 2011 utförande premiärministerns kansli ett uttalande om att namnet på staten officiellt hade ändrats till Republiken Fiji, och att namnet som är skrivet i 1997 års konstitution var nu ogiltigt (konstitutionen är suspenderad sedan april 2009).^[9]