PROFILBARU.COM

	Torne älv
	Älv
	Kukkolaforsen
Länder	Sverige, Finland
Källa	Torne träsk
- höjdläge	341 m ö.h.
Mynning	Bottenviken
Längd	520 km
Flodbäcken	40 157 km²
Vattenföring
- medel	388 m³/s
Geonames	634092

Torne älv eller Torneälven (nordsamiska Duortnoseatnu, finska Tornionjoki, meänkieli Tornionväylä) är en av Sveriges nationalälvar. Den är Norrbottens läns längsta älv, 520 km lång, och räknat i medelvattenföring näst största, efter Lule älv. Den rinner upp i Torne träsk 341 meter över havet. Avrinningsområdet är 40 157 km²,^[1] beläget i både Sverige och Finland. Största biflöden är Rautasälven, Vittangiälven, Lainioälven och Muonioälven. Vid Junosuando förloras över hälften av vattenmängden till Kalixälven genom bifurkationen Tärendö älv. Det område som omger älven upp till Kurravaara och biflöden kallas Tornedalen. Torne älvs avrinningsområde räknas till ett av Sveriges huvudavrinningsområden (nummer 1).

Torne älv utgör gränsen mellan Sverige och Finland^[2] i 19 mil, från cirka 1 km öster om Kengis till strax norr om Torneå där gränsen i 4,03 km följer gränsmarkeringar. Gränsen följer enligt 1809 års fredsavtal älvens djupfåra. Vart 25:e år (senaste gången 2006) görs en kontroll av djupfåran och gränsen har flyttats flera gånger. Närmast Haparanda är gränsen fastställd med gränsmärken på land.^[3]^[4]^[5] Det finns 13 broar över Torne älv, i Jukkasjärvi, Vittangi, Kuoksu, Junosuando, Anttis, Pajala (2 stycken), Pello, Övertorneå (Matarenki)–Aavasaksa och Torneå (4 stycken).

Torne älv har i årtusenden lockat människor. Älvens rika tillgång på fisk, och dess säregna utformning har gjort att man utvecklat speciella och effektiva fångstmetoder. Sikfisket vid Kukkolaforsen är ett levande exempel på detta. Järnbruket Kengis bruk som anlades på 1600-talet med en betydande vallonsk och svensk invandring till trakten är ett exempel där älven och den omgivande naturen erbjudit förhållandevis goda levnadsvillkor. Tornedalen är en smältdegel av olika kulturer och språk. Här samsas idag finska, meänkieli, svenska och samiska. Traditionellt har befolkningen på båda sidor av gränsen talat finska. De flesta ortnamnen är fortfarande finska. I modern tid har dock svenskan tagit över som dominant förstaspråk på den svenska sidan av älven.

Älvens betydelse som transportled har varit stor inte minst under flottningsepoken.

Orter vid Torne älv

Kurravaara, Kiruna kommun
Oinakka, Kiruna kommun
Laxforsen, Kiruna kommun
Jukkasjärvi/Poikkijärvi, Kiruna kommun
Paksuniemi, Kiruna kommun
Vittangi, Kiruna kommun
Kuoksu, Kiruna kommun
Nurmasuanto, Kiruna kommun
Kurkkio, Pajala kommun
Junosuando, Pajala kommun
Tornefors, Pajala kommun
Lovikka, Pajala kommun
Anttis, Pajala kommun
Peräjävaara, Pajala kommun
Juhonpieti, Pajala kommun
Erkheikki, Pajala kommun
Autio, Pajala kommun
Mukkakangas, Pajala kommun
Pajala, Pajala kommun
Kengis/Köngänen, Pajala kommun
Kassa, Pajala kommun
Kardis, Pajala kommun
Jarhois, Pajala kommun
Pello kyrkoby, Pello kommun
Pello, Övertorneå kommun (Sverige)
Svanstein, Övertorneå kommun (Sverige)
Turtola, Pello kommun
Juoksengi, Övertorneå kommun (Sverige)
Juoksenki, Pello kommun
Niskanpää, Övertorneå kommun (Sverige)
Kaulinranta, Övertorneå kommun (Finland)
Kuivakangas, Övertorneå kommun (Sverige)
Kuivakangas, Övertorneå kommun (Finland)
Aavasaksa/Närkki, Övertorneå kommun (Finland)
Övertorneå/Matarenki, Övertorneå kommun (Sverige)
Övertorneå/Ylitornio/Alkkula, Övertorneå kommun (Finland)
Niemis/Niemis/Joenkylä, Övertorneå kommun (Sverige)
Kainuunkylä/Hälsingbyn/Helsingbyn, Övertorneå kommun (Finland)
Hedenäset/Koivukylä, Övertorneå kommun (Sverige)
Bäckesta/Päkkilä, Övertorneå kommun (Sverige)
Pekanpää, Övertorneå kommun (Finland)
Risudden/Vitsaniemi, Övertorneå kommun (Sverige)
Korpikylä, Haparanda kommun
Korpikylä, Torneå stad
Karungi, Haparanda kommun
Karunki, Torneå stad
Kukkola, Haparanda kommun
Kukkola, Torneå stad
Vojakkala, Haparanda kommun
Vojakkala, Torneå stad
Mattila, Haparanda kommun
Haparanda/Haaparanta, Haparanda kommun
Torneå/Tornio, Torneå stad

Se även

Referenser

^ ”Län och huvudavrinningsområden i Sverige” (pdf). SMHI. november 2002. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928202529/http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf. Läst 2 september 2007.
^ Herman Lindqvist (23 augusti 2009). ”Dagen då Sverige blev av med finska halvan av landet”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article11968032.ab. Läst 18 september 2016.
^ ”RP 128/2007 rd, Regeringens proposition till Riksdagen med förslag om godkännande av vissa ändringar av gränslinjen som konstaterats vid 2006 års översyn av riksgränsen mellan Finland och Sverige” (pdf). 26 oktober 2007. http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2007/20070128.pdf.
^ https://web.archive.org/web/20080102020713/http://lantmateriet.se/templates/LMV_NewsPage.aspx?id=10556
^ ”Torneälven - Vattendrag - VISS - VattenInformationsSystem för Sverige”. www.viss.lansstyrelsen.se. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222101957/http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE739989-185170. Läst 14 december 2015.

Vidare läsning

Bergquist, Mats (1993). ”Torne älv: älven mellan älvarna”. Norrbottens natur : årsskrift 1993(49),: sid. 83-88 : ill.. Libris 10933656
Furmark, Ola (1993). ”Från kålkelag till gränsälvskonvention: ett bidrag till historien om en urgammal fisketradition, som hotas av utplåning”. Norrbottens natur : årsskrift 1993(49),: sid. 89-99 : ill.. Libris 10933662
Lassinantti, Ragnar (1976). ”Torneälven som gammal trafikled mellan Ishavet och Bottenhavet”. Maritimhistoriskt symposium : Luleå 1976 : rapport (1976): sid. 12-25. Libris 11711255
Lundholm, Kjell (1988). "Fram till Kukkola gick floden": bosättning, fisk och fiske vid Torne älv (2., rev. uppl.). Luleå: Norrbottens museum. Libris 7748079. ISBN 91-85336-58-0
Nilsson, Christer (1987). ”Europas sista orörda älvar”. Sveriges natur (Tidskrift) 1987(78): nr 5,: sid. 2-9. 0039-6974. ISSN 0039-6974. Libris 11218306
Pohjanen, Bengt (1992). ”Torneälven: förenar mer än skiljer”. Norrlandsälvar (1992) 1993,: sid. [8]-25 : färgill.. Libris 9467551
Sundfeldt, Jan; Geijerstam Bengt af (1980). Än strömmar Torne älv. Stockholm: Prisma. Libris 7406843. ISBN 91-518-1331-9 (inb.)
Torne älv inom Kiruna kommun: naturinventering : inventering av objekt i fysiska riksplanen. Planeringsavdelningens rapportserie / Länsstyrelsen i Norrbottens län, 0348-8810 ; 1980:9. Luleå: Naturvårdsenheten, Länsstyr. i Norrbottens län. 1980. Libris 8850992
Torne älv inom Pajala kommun: naturinventering. Planeringsavdelningens rapportserie / Länsstyrelsen i Norrbottens län, 0348-8810 ; 1982:10. Luleå: Länsstyr. i Norrbottens län, Naturvårdsenheten. 1982. Libris 801925
Torne älv inom Övertorneå och Haparanda kommun: naturinventering. Planeringsavdelningens rapportserie / Länsstyrelsen i Norrbottens län, 0348-8810 ; 1982:9. Luleå: Länsstyr. i Norrbottens län, Naturvårdsenheten. 1982. Libris 801924
Torne älvdal.. Norrbottens natur, 0345-861X ; 1993. Malmberget. 1993. Libris 1788718
Tornionjoki: vesistön tila ja kuormitus = Torne älv : tillstånd och belastning. Alueelliset ympäristöjulkaisut, 1238-8610 ; 95Rapportserie / Länsstyrelsen i Norrbottens län, 0283-9636; 2001:3. Rovaniemi: Lapin ympäristökeskus. 2001. Libris 8404249. ISBN 952-11-0377-9
Westrin, Gunnar (2000). ”Gränslöst fiske i midnattssolens land”. Sportfiske 2001,: sid. 49-57 : ill.. 0347-9420. ISSN 0347-9420. Libris 9457364
Winsa, Birger (1998). ”Från ett Vi till ett Vi och Dom: Torne älv som kulturgräns”. Tornionlaakson vuosikirja 1998,: sid. 55-71. 0787-197X. ISSN 0787-197X. Libris 3059470