Tage Danielssons rötter i Östergötland sträcker sig på fädernet åtminstone 13 generationer bakåt; främst är det Kinda och Valkebo härader som berörs.[7] Tage Danielsson var son till Ivar (1891–1972) och Elsa Danielsson (1898–1974). Han hade en äldre bror, Karl (1922–2000) samt en yngre bror, Sören (1939–1947).[8][9]
Som barn tillbringade Danielsson mycket tid i Linköpings folkets park, där hans mor arbetade i kiosken och dit hans far körde buss. Från åtta års ålder tills han tog studenten hjälpte han till med städning samt godis- och biljettförsäljning. Här fick han också sin första kontakt med teater, då det spelades allt från revyer till seriösare dramer med dåtidens stora skådespelare.
Inspirerade av detta spelade barnen själva teater i ett område kallat Lektorshagen. Danielsson själv ansågs dock för blyg och fick till en början ägna sig åt att hala ridån och skriva programblad till föreställningarna. Han hade dock lätt för sig i skolan och hans föräldrar övertalades av läraren att låta sonen läsa vidare på läroverket, där han var medlem i föreningen Sällskapet för Vitterhet och Häfd. Det var ett beslut som föräldrarna knappast ångrade då Danielsson 1948 tog studenten med toppbetyg i allt utom gymnastik och kemi.
Efter studentexamen skrevs Danielsson år 1949 in vid Uppsala universitet. Han engagerade sig i Östgöta nations spex och satte bland annat upp spexet Gustav Hasa eller Glid i natt eller I fara i Mora tillsammans med Hans "Hatte" Furuhagen. Danielsson blev senare också medlem i Juvenalorden där en humor som kännetecknas av kvickhet, lärdom och travesti på kulturarvet odlas. Östgöta nations pub har fått namnet Tages Källare efter Tage Danielsson.
Efter studietiden började Danielsson arbeta på Sveriges Radio, där han 1954 sände sitt första program, med titeln Andersson i nedan, ett slags radiokåseri där en person på månen pratade med en man på jorden. År 1959 blev han Radions underhållningschef och var mannen bakom grundandet av programmet Sommar i P1. Han kom under radioåren i kontakt med Hans Alfredson och de två kom att bli kända som Hasseåtage, en duo som kom att dominera svensk underhållning under 1960- och 1970-talen. Deras samarbete blev grunden till AB Svenska Ord.
Danielsson var i grunden socialdemokrat och 1968 skrev han en kampanjbok för Socialdemokraterna med namnet En soffliggares dagbok.[14] Men under 1970-talet blev han efter hand allt mer kritisk mot socialdemokratin som han såg som maktfullkomlig och svikande sina ideal från 1930- och 40-talen. Hans besvikelse stärktes av att IB-affären avslöjades 1973.[15] Danielssons text till Var blev ni av till revyn Svea Hund 1976 speglar hans syn på den förda politiken:
"Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord, ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord? Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar, men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar."[16]
”Om man är socialist måste man göra klart för sig vilken form av socialism som den svenska socialdemokratin bör vara på väg mot. Då tycker jag att den socialism som syndikalisterna förespråkar, med ett minimum med maktkoncentration och med bibehållna mänskliga fri- och rättigheter, är betydligt intressantare än de vanliga formerna av socialism.”[16]
Från mitten av 1970-talet började han publicera dagsverser (tankar från roten) i den syndikalistiska tidskriften Arbetaren.[17] Med sin ironiska underfundighet drev han med det mesta i sin samtid, inte minst kärnkraft och just IB-affären. Dagsverserna publicerades i flera böcker: Tanke från roten (1976), Rotbok (1977) och Samlade tankar om kärnkraft 1974-1980 (1980). Allt samlades i boken Samlade tankar från roten (1985).[16]
Den av de texter som kanske mest förknippas med hans namn är monologen Om sannolikhet, med anledning av kärnkraftsolyckan vid Harrisburg år 1979 och den "försumbara" sannolikheten att det skulle kunna hända igen[18]. I folkomröstningen 1980, om den svenska kärnkraftens eventuella utbyggnad, stödde han följaktligen linje 3 (avveckling). Under 1980-talet blev Danielssons samhällsengagemang allt större. Han höll ett uppmärksammat tal vid FN-dagen 1982. Hösten 1984 publicerade tidningen ExpressenMordet på Solidariteten - en debattartikel av Danielsson om tillståndet i Sverige under Socialdemokraternas och de borgerliga partiernas styre.[14]
