Linköpings S:t Lars församling
Linköpings Sankt Lars församling är en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan. Församlingen ligger i Linköpings kommun i Östergötlands län och har Sankt Lars kyrka som främsta gudstjänstlokal. Församlingen ingår i Linköpings domkyrkopastorat.
Administrativ historik
Församlingen har medeltida ursprung. Församlingen namn var till 10 augusti 1967 Sankt Lars församling. Ur församlingen utbröts 1972 Linköpings Berga församling och Linköpings Johannelunds församling.[3]
Församlingens gränser har ändrats flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):
- 1947 - Enligt beslut den 24 maj 1946 överfördes vissa områden med 27 invånare och omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land, till Linköpings församling. I motsatt riktning överfördes ett obebott område omfattande en areal av 0,004 km², varav allt land.[4]
- 1953 - Ett område med 901 invånare och omfattande en areal av 0,48 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling. Samtidigt överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling ett område med 10 invånare och omfattande en areal av 0,07 km², varav allt land.[5]
- 1959 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,10 km², varav allt land, överfördes till Rystads församling.[5]
- 1960 - Ett område med 90 invånare och omfattande en areal av 0,12 km², varav allt land, överfördes till Linköpings församling.[5]
- 1960 - Ett område med 14 invånare och omfattande en areal av 0,90 km², varav 0,88 km² överfördes till Sankt Lars församling från Vårdsbergs församling.[5]
- 1960 - Ett obebott område omfattande en areal av 0,31 km², varav allt land, överfördes till Sankt Lars församling från Kärna församling.[5]
- 1961 - Ett område väster och nordväst om staden med 2 257 invånare och omfattande en areal av 15,62 km², varav 13,16 km² land, överfördes till Linköpings församling.[5]
- 1961 - Ett område med 7 372 invånare och omfattande en areal av 0,76 km², varav 0,68 km² land, överfördes till Sankt Lars församling från Linköpings församling.[5]
- 1969 - Ett område med 1 427 invånare och omfattande en areal av 2,58 km², varav 2,57 km² land, överfördes till Landeryds församling.[6]
- 1972 - Ett område med 12 628 invånare och omfattande en areal av 20,9 km², varav 20,8 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Berga församling.[7]
- 1972 - Ett område med 11 434 invånare och omfattande en areal av 2,8 km², varav 2,7 km² land, utbröts ur Linköpings Sankt Lars för att bilda Linköpings Johannelunds församling.[7]
- 2022 - Tannefors församling bildades som en utbrytning.
Pastorat
Areal
Sankt Lars församling omfattade den 1 januari 1911 en areal av 58,65 km², varav 53,48 km² land.[10] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1952 omfattade Sankt Lars församling samma datum en areal av 56,56 km², varav 53,74 km² land.[4]
- 1 januari 1961: 42,28 km², varav 41,82 km² land.[5]
- 1 januari 1966: 41,82 km² land.[11][12]
- 1 januari 1971: 39,7 km², varav 39,3 km² land.[6]
- 1 januari 1976: 16,0 km², varav 15,8 km² land.[7]
S:t Larsgården
Gamla S:t Larsgården var församlingshemmet i församlingen till och med 2005. Efter det var nya S:t Larsgården (Ågatan 25) församlingshemmet. När S:t Larskyrkan byggdes om, ansåg sig församlingen inte längre behöva ett extra församlingshem, så de sade upp kontraktet, så kyrkan fungerar nu också som församlingshem[13]. S:t Larsförsamlingen hyrde ut gamla S:t Larsgården till och med 2015 då Riksbyggen köpte gården. Gården hyrs nu av en frikyrka[14]. Riksbyggen ville riva den[15]. Länsstyrelsen behövde ge tillstånd till det, på grund av väggmålningen av Leoo Verde[16]. Den 1 juli 2021 sålde Riksbyggen byggnaden till en fastighetsförvaltning som har ingått ett tioårigt hyreskontrakt med Johanneskyrkan [17]. Den 14 november 2023 avslog Länsstyrelsen ansökan om byggnadsminnesförklaring, med hänvisning till att Linköpings kommun bör hantera detta genom plan- och bygglagen [18].
Orgel
I S:t Larsgården fanns en orgel byggd av I Starup och Son, Köpenhamn. Den hade 4 stämmor och var mekanisk.
Manual
|
Gedackt 8’ |
|
Rörflöjt 4’ |
|
Principal 2’ |
|
Scharf |
|
Komministrar
Organister och klockare
Verksam[20][21] |
Namn |
Levnadstid |
Övrigt
|
1640-talet-1666 |
Joen Nilsson |
-1666 |
Klockare.[22]
|
1666-1703 |
Anders Botvidsson |
1643-1710 |
Klockare.[23]
|
1699-1702 |
Storck |
|
Vikarierande klockare.
|
1703-1738 |
Hans Jönsson |
Född omkring 1667-1738 |
Klockare och organist.[24][25]
|
1739-1764 |
Anders Quilén |
1710-1764 |
Klockare och organist.
|
1764-1788 |
Carl Rydgren |
-1788 |
Klockare och organist.[26][27]
|
1788-1823 |
Gabriel Bergman |
1758-1842 |
Klockare och organist.[28]
|
1809-1823 |
Gustaf Erik Bergman |
1790-1823 |
Vikarierande klockare och organist.[29]
|
1824-1833 |
Nils Peter Sandström |
1799-1833 |
Klockare och organist.
|
1833 |
Gustaf Renholm |
1808-1874 |
Vikarierande klockare och organist.[30]
|
1834-1853 |
Per Ölander |
1797-1853 |
Klockare och organist.
|
1853-1899 |
Mårten Fredrik Hugo Åhlfelt |
1828-1899 |
Klockare och organist.
|
1899-1913 |
Frans Engström |
1861-1913 |
Klockare och organist.
|
1914-1921 |
Otto Sandberg |
1879-1948 |
Klockare och organist.
|
1921-1956 |
Philip Sjöberg |
1897-1956 |
Klockare och organist.
|
1957-1958 |
Herbert Uhrbom |
1907-1994 |
Vikarierande organist.
|
1957-1958 |
John Rydberg |
|
Vikarierande körledare.
|
1958-1967 |
Jan Håkan Åberg |
1916-2012 |
Organist.[31]
|
1968-1970 |
Gerd Hagström |
|
Vikarierande organist.
|
1970-1980 |
Nils Ankarstrand |
1927-1999 |
Organist.
|
1980-2001 |
Monica Tobiasson |
1940- |
Organist.
|
2001-2015 |
Staffan Krafft |
1961- |
Organist.
|
2016- |
Bo Ingelberg |
1962- |
Organist.
|
Referenser
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d e f g h] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 11. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://www.webcitation.org/6a1zkRbkC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 18. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNsyqr4?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 18 & 144. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNXk37R?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 23. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6Tb6rLpBf?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 26 oktober 2014
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 12. Arkiverad från originalet den 24 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VpIdxjHN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Folk- och bostadsräkningen 1965 hade endast arealuppgifter avseende land, inte vatten och land hopräknat.
- ^ ”Ågatan 25, Centrum Linköping. Ledig lokal - objektvision.se”. objektvision.se. https://objektvision.se/Beskriv/178001971. Läst 24 september 2018.
- ^ ”För nördar”. Johanneskyrkan Linköping. 24 september 2013. http://www.johanneskyrkan.se/nordar. Läst 24 september 2018.
- ^ ”De vill få ja – då rivs huset”. 30 september 2017. http://www.corren.se/bostad/de-vill-fa-ja-da-rivs-huset-om4833090.aspx. Läst 24 september 2018.
- ^ ”En konstskatt bakom väggarna”. 9 oktober 2017. http://www.corren.se/asikter/insandare/en-konstskatt-bakom-vaggarna-om4843080.aspx. Läst 24 september 2018.
- ^ ”Johanneskyrkan”. https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=2260455127421832&id=363330863800944. Läst 2 juli 2021.
- ^ ”Ärendeöversikt”. https://diarium.lansstyrelsen.se/Case/CaseInfo.aspx?caseID=2413628. Läst 16 november 2023.
- ^ Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 18-22. Libris 41148
- ^ Ingelberg, Bo (2018/2020). Orglar i S:t Lars kyrka, Linköping. Linköping: S:t Lars församling
- ^ Göransson, Nils (1983). Sancta Cecilias tjänare i Linköping. Linköping: Stålgården förlag. sid. 29-33. Libris 7751780. ISBN 91-85694-23-1
- ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:1 (1633-1693) Sida: 176
- ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:2 (1693-1711) Sida: 372
- ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:3 (1712-1762) Sida: 518
- ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:2 (1693-1711) Sida: 105
- ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:4 (1763-1793) Sida: 122
- ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:4 (1763-1793) Sida: 702
- ^ Tryserum (E, H) C:5 (1830-1861) Sida: 448
- ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:5 (1793-1827) Sida: 392
- ^ Motala (E) EI:2 (1871-1883) Sida: 276-277
- ^ Domprosteriet i Sveriges statskalender 1964
Externa länkar
|
|