Skanska bildades år 1887 under namnet Skånska Cementgjuteriet av Rudolf Fredrik Berg som en avknoppning ur Skånska Cement AB i samband med att en ny cementfabrik anlades i Limhamn. Skånska Cement hade startat sin verksamhet i Lomma som Sveriges första cementfabrik. Verksamheternas placering följde efter att sammanställningar gjorts av Otto Fahnehjelm över kalktyper i Sverige. Tanken med Skånska Cementgjuteriet var att få upp intresset och användningen av cement. 1893 grundades även Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget (senare Cementa) som försäljningsorganisation.[6] Skånska Cementgjuteriet tillverkade initialt olika cementprodukter men övergick till att bli ett bygg- och anläggningsföretag. 1887 byggde bolaget den första cementbron i Sverige, Jordbergabron. Cementen kom att dominera bolaget under de första decennierna. Bland byggde Skanska betonggrunderna till Kungliga Operan, Centralposthuset och Rosenbad i Stockholm. Skanska fick också många uppdrag att bygga silor i betong och det blev en viktig verksamhet.[7]
1892 följde det första uppdraget att bygga vatten- och kloaksystem i Östersund. 1900 startade tillverkningen av betongrör i Limhamn och 1901 kom uppdraget att ersätta trästockar med betongrör för att transportera vatten i Sankt Petersburg och en fabrik byggdes för att kunna leverera till andra städer i Ryssland. Skånska cementgjuteriet var först i Sverige med att använda armerad betong(år 1902). Huvudkontoret låg i Malmö, men flyttades till Stockholm år 1914.[8] 1917 grundades ett dotterbolag i Finland som kom att ansvarar för en rad vattenkraftverk. 1897 fick bolaget sitt första utlandsuppdrag i Storbritannien. Skånska cementgjuteriet drog telefonkablar i cementblock i Leeds, Liverpool och Bradford.[9] Skanska blev specialister inom att konstruera vattenkraftverk och har byggt ett stort antal kraftverk runt om i världen. Bland de tidiga projekten hörde Bullerforsens kraftverk 1907–1910 och Harsprånget, Krångede och Granfors var andra stora projekt. Fram till 1987 hade Skanska byggt över 200 kraftverk runt om i världen. Det första kompletta vattenkraftverket utanför Sverige som byggdes var Kidatukraftverket i Tanzania.[10] Kraftverksbyggandet fick en fortsättning i kärnkraftverk där Skanska byggde Barsebäck och Oskarshamn.[7]
Skånska Cementgjuteriet kontrollerades länge av familjen Wehtje som även ägde Iföverken och Skånska Cement. I dag kontrolleras bolaget av Handelsbanken via Industrivärden.[11] Under 1930-talet fick bolaget det omfattande projektet att bygga Ericssons nya fabriker i Midsommarkransen samt Bromma flygplats. 1939 rasade Sandöbron under konstruktionsarbetet och 18 arbetare förolyckades. Under andra världskriget hade Skanska många statliga byggprojekt för försvaret. Skanska byggde under 1950-talet den första motorvägen i Sverige, den så kallade Autostradan mellan Malmö och Lund som öppnade för trafik 1953. 1956 fick Skanska i uppdrag att bygga tre spannmålsilor i Irak vilket blev startskottet för företagets omfattande internationalisering.[12]
Skanska var en av de ledande byggbolagen under Miljonprogrammet och producerade årligen 10 000 lägenheter 1965–1974. Skanska utvecklade Allbetong-metoden på 1950-talet med prefabricerade element som effektiviserade byggprocessen och samtidigt löste bristen på arbetskraft som hindrade utbyggnad. De första allbetonghusen byggdes i Malmö 1954–1955.[13][14] Skanska startade en betongelementfabrik i Kalmar under 1950-talet.[15]
Under 1960-talet genomförde Skanska flera viktiga infrastrukturprojekt: Arlanda flygplats (öppnad 1963), Tingstadstunneln och Ölandsbron (1967–1972). Skanska byggde senare även Tjörnbron (1981) och Öresundsbron (2000). Stora projekt ägde rum i Afrika, bland annat fyra flygfält i Etiopien och en betongbro i Sudan. Skanska byggde även vattenkraftverk i Zambia, Kenya och Indonesien vilket gjorde att bolagets kompetens kom till nytta – i Sverige byggdes då inga nya vattenkraftverk efter de stora utbyggnadsåren. Det mest spektakulära uppdraget var när Skånska cementgjuteriet ingick i det internationella konsortium som fick uppdraget att flytta det 3000 år gamla klipptemplet vid Abu Simbel i södra Egypten när Assuandammen skulle byggas.[16] Projektet hade planlagts av Vattenbyggnadsbyrån (VBB).[17] 1965 börsnoterades Skanska. 1967 köptes Ohlsson & Skarne och 1972 blev Svenska Entreprenadaktiebolaget (Sentab) dotterbolag.[18]
Fram till 1970-talet stod de utländska verksamheterna för fem procent av omsättningen. Detta skulle ändra sig under 1970-talet då Skanska ökade fokuset på utlandsprojekt. 1977 hade andelen ökat till 18 procent av omsättningen.[19] Under 1970-talet blev Mellanöstern en ny viktig marknad. Bland projekten hörde utbyggnaden av hamnen i Jidda i Saudiarabien, sjukhus i Oman och ett sjukhus i Libyen. I Bagdad byggdes ett stort hotellkomplex, Al Rasheed, 1972–1982. Hotellet var på 17 våningar med 500 rum.[20]
Skånska Cementgjuteriet bytte namn till Skanska 1984. Ett skäl var att många olika namn hade kommit i bruk: Cementgjuteriet, Skånska, SCG och Skånska Cement. Frågan om ett namnbyte hade varit uppe flera gånger tidigare men i början av 1980-talet togs den upp på allvar. Skanska hade varit namnet på den internationella verksamheten under 10 års tid och bolagsstämman tog beslutet att byta namn. I en omfattande kampanj lanserades namnet. 1987 firade bolaget 100 år.[12] Under 1990-talet följde en snabba expansion med flera företagsköp och försäljningen fördubblades under några år.[21]
I samband med Skanskas 100-årsjubileum 1987 reste de med en speciell gjutteknik Bernard Kirschenbaums 25 meter höga konstverk Spiral. Verket var placerat utanför deras huvudkontor i Malmö, men revs 2005 inför bygget av Citytunneln.
Verksamhet
Skanska delar in sin verksamhet i fyra verksamhetsgrenar:
Byggverksamhet
Bostadsutveckling
Kommersiell fastighetsutveckling
Infrastrukturutveckling
Byggverksamheten är den största grenen mätt i intäkter och antal anställda och bygger på uppdrag av kunder allt från småhus till stora anläggningar som broar och motorvägar. De övriga tre grenarna verkar genom att Skanska investerar pengar i projekt som bolaget utvecklar och senare säljer. Vad gäller infrastrukturprojekt innebär detta ofta arbete i form av offentlig-privat samverkan (även kallat OPS eller PPP).[22]
Skanska uppmärksammades 2011 av The Sunday Times som Storbritanniens grönaste företag alla kategorier.[23][24] Företaget har deltagit i FN:s projekt FN:s Global Compact och har formulerat en särskild uppförandekod.[22] 2007 fick Skanska det prestigefyllda kontraktet för att renovera FN:s högkvarter i New York.[25] Skanska har som officiellt mål att sträva mot fem så kallade nollvisioner: noll förlustprojekt, noll arbetsplatsolyckor, noll miljöincidenter, noll etiska oegentligheter och noll defekter.[22][26][27][28][29]
Marknader
Skanska verkar sedan 1950-talet i stora delar av världen. Sedan 2002 fokuserar Skanska på ett antal utvalda marknader.[22] Dessa är följande (mars 2015):[30]
Skanska grundades som Skånska Cementgjuteriet Aktiebolag i Lönsboda[källa behövs] 1887.[22] Sverige stod 2011 för 26 procent av de externa intäkterna i koncernen, och alla verksamhetsgrenar är aktiva i landet.[22]
Ett annat koncept för prefabricerade hus är BoKlok, utvecklat tillsammans med Ikea, som är mindre fler- och enfamiljshus med träfasad eller putsad fasad. Det är högt standardiserade byggnader, men inga kataloghus i traditionell bemärkelse då de bara uppförs på fastigheter Skanska äger och i större grupper.[35]
Under 1990-talet startades Skanska verksamhet inom service management inom delbolaget Skanska Facilities Management. Denna verksamhet avsöndrades år 1998 till det egna bolaget Coor Service Management.[36]
Skanskas kontor i Lund. Byggnaden är ett av Skanskas kataloghus, i prefabricerad betong. Huset är utformat för kontorslandskap med så lite utrymme som bara möjligt per medarbetare.
Övriga Norden
I Norge arbetar Skanska med byggverksamhet samt bostads- och fastighetsutveckling. Skanska har bland annat arbetat med Gardermoens flygplats och ett kontor åt Statoil utanför Oslo.[22][47][48][49]
I Finland och Estland ligger tonvikten på byggverksamhet.[22]
Övriga Europa
Kända byggnadsprojekt i Storbritannien är bland annat 30 St Mary Axe (även kallat "the Gherkin")[50] och Heron Tower i London.[51] I Storbritannien arbetar Skanska även med bostäder, exempelvis projektet Seven Acres i Cambridge.[52][53]
I Polen, Tjeckien och Slovakien dominerar anläggningsarbeten, exempelvis motorvägen A1 i Polen.[22][54]
