Setterquist & Son Orgelbyggeri AB, ibland även stavat Zetterquist & Son, var ett svenskt företag grundat 1835 som byggde, renoverade och utförde service på orglar. Orgelbyggeriet avvecklades 1977, medan verksamhet med service har fortsatt i mindre omfattning.
Det grundades 1835 av Erik Adolf Setterquist (1809–1885) boende i Hallsberg och från 1874 ingick även sonen Gustaf Adolf Setterquist (1842–1906) i firman som då fick namnet E. A. Setterquist & Son. Då låg företaget i Örebro. Företaget var i familjens ägo fram till 1937, då sonsonsonen Gunnar Setterquist d. y. sålde det. Företaget hade sedan olika ägare under namnet E. A. Setterquist & Son Eftr. 1968 ändrades namnet till Setterquist & Son Orgelbyggeri AB i samband med företagets flytt till Strängnäs.
Ny ägare från 1968 var Erik Byström som flyttade företaget till Strängnäs och ändrade namnet till Setterquist & Son Orgelbyggeri AB. År 1970 anställdes Sten Lind, Örebro, som 16-årig lärling och orgelbyggaren Bent Sörensen, utbildad hos Troels Krohn på Frederiksborg Orgelbyggeri i Hillerød, Danmark. Bent Sörensen deltog i tillkomsten av Mariaorgeln med de flyttbara register som Erik Byström skapade. Tillsammans med Sten Lind sattes mariaorglarna upp i bland annat Bergs kyrka, Gislaveds församlingshem och i Mörkö kyrka. Sten Lind arbetade även tillsammans med orgelbyggarna Landén, Marcusson och Smuthser. De var delägare i firman tillsammans med orgelbyggare Einar Ekholm, som övertog ledningen av verksamheten.
Efter att Einar Ekholm gått i pension, övertog Sten Lind arbetet. Bent Sörensen och Sten Lind byggde under den senares ledning en helpneumatisk orgel i Tvärreds missionskyrka. Erik Byström ägde Setterquist & Son Orgelbyggeri AB fram till 1977 då själva orgelbyggeriet avvecklades och mer service utfördes. 1982 sålde Erik Byström företaget Setterquist & Son Orgelbyggeri till den sist anställde, Sten Lind, som de senaste decennierna drev företaget EA. Setterquist & Son kyrkorgelservice. År 2022 har han en firma under eget namn som pianostämmare i Hallsberg.
I början av 1900-talet övergick Setterquist undan för undan till pneumatiska rooseweltlådor med mekanisk traktur och rörpneumatisk registratur. De större orgelverken fick en Barkermaskin för att underlätta speltouchen när man kopplade verken. Bland dessa verk var läktarorgeln i Kristine kyrka, Falun som byggdes mellan 1905 och 1906 och var en av firmans första att få registersvällare, 56 toner omfång i manualer och 30 i pedalen. Som sidinfo, så var Gustaf Setterquist född i Hallsberg 16 juni 1842. Efter folkskoleundervisning, kom han 1853 vid 11 års ålder in under enskild undervisning av pedagogen och magister J. G. Thunberg i Högsjö, Vingåker, och fick inträde år 1857 till nystartade Tekniska elementarskolan i Örebro, som dess första elev. Där studerade han i tre år för att sedan komma ut i arbetslivet 1860, där Gustaf gick under ledning av ingenjör A. F. Björkman och var lärling hos modellsnickaren J. A. Wikström i Brevens Bruks Mekaniska verkstad, Asker, som själv byggde 5 kammarorglar på sina lediga stunder.[1] [2] Denna lärojour varade til slutet av 1861. 1862 blev Gustaf anställd vid sin faders orgelfabrik E. A. Setterquist i Hallsberg, och följde med vid faderns öppnande av fabriken i Örebro 1864 i gamla Tekniska skolans lokaler. För mer utrymmesbehov 1866, flyttade fabriken till en inköpt gård nr. 9 vid Gamla gatan där två verkstäder byggdes. Gustaf hade sedan tidigare arbetat för företaget med fadern och samarbetet blev officiellt 1874 då firmanamnet ändrades till E. A. Setterquist & Son.[3] Redan 1879 tog han över ledningen av fabriken då fadern mer drog sig tillbaka men denne fortfarande engagerad i företagets utveckling. 1881 tog Gustaf orgelbyggarexamen vid Musikaliska Akademien i Stockholm. 1880–1884 byggdes en ny modern fabrik upp vid Östra Bangatan/Vasagatan i Örebro med specialmaskiner för ångkraft, första för Sverige inom orgelbyggarbranschen. Därefter tog Gustaf över ledningen av företaget efter faderns död våren 1885. Under Gustafs ledning, så tog företaget bland annat patent på en crescendo- och diminuendolåda samt köpte ett patent på ett rörpneumatiskt system som var tillförlitligt av orgelbyggaren Fredrik Johnsén i Flensburg, som började installeras i orglar från 1898. 1897 blev Gustaf Setterquist associerad ledamot i Kungliga musikaliska akademin. År 1905 gjorde Gustaf Setterquist även en studieresa under våren i orgelbyggnadskonsten i Tyskland, Belgien, Schweiz, Frankrike och Italien.[4] Under orgelbygget i Älvdals kyrka fick Gustaf ett svimningsanfall och föll till golvet. När han vaknade upp, sa han till sin son Gunnar: "Du skall få se, Gunnar, att det är sista gången du och jag äro ute och intonera".[5] 3 januari 1906 avled Gustaf Setterquist av en hjärnblödning och efterlämnade hustru Emilie Christiansson och två söner samt fyra döttrar. Gustaf Setterquist begravdes 8 januari 1906 i familjegraven på Längbro kyrkogård, Örebro.[6] [7]
Firman övertogs av Gustaf Adolf Setterquist son, Eric Gustaf Gunnar Setterquist (Gunnar den äldre) (19 okt.1879-1936). Annonsering via pressen gjordes 15 januari 1906 genom annons där personalstyrkan skulle behållas. Gunnar d. ä. hade sedan nio år varit i faderns firma.[8] Fram till slutet av 1920-talet tillverkades de flesta orglarna med roosweltlådor och mekanisk speltraktur, man kom därefter att övergå helt till rörpneumatiska system. I april 1906 förlovade Gunnar sig med Elsa Magneville från Grangärde. Gunnar d. ä. avled i september 1936, 57 år gammal.
Efter Gunnars död övertog sonen, Gunnar Setterquist (den yngre) över orgelbyggeriet. I början av 1930-talet gjorde han flera studieresor till tyska orgelbyggerier. På mitten av 1930-talet minskade beställningarna till företaget och personalstyrkan måste minskas. 1937 sålde Gunnar Setterquist d. y. firman till företagets mångårige verkmästare Birger Göransson och firmanamnet blev E. A. Setterquist & Son Eftr..
Påbörjad lista över orglar byggda av firman Setterquist 1835–1977.
[34]
(kallas även Frostvikens kyrka)