PROFILBARU.COM

	Toresunds socken; Socken
	Toresunds kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Härad	Selebo härad
Kommun	Strängnäs kommun
Bildad	medeltiden
Area	74 kvadratkilometer
Upphov till	Toresunds landskommun; Toresunds församling
Motsvarar	Toresunds distrikt
Tingslag	Livgedingets domsagas tingslag (1948-01-01–); Åkers och Selebo tingslag (1881-01-01–1947-12-31); Selebo tingslag (–1880-12-31)
Karta
	Toresunds sockens läge i Södermanlands län. Toresunds sockens läge i Södermanlands län.
Koordinater	59°20′34″N 17°13′39″Ö / 59.34277778°N 17.2275°Ö
Koder, länkar
Sockenkod	0374
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Toresunds distrikt
	Redigera Wikidata

Toresunds socken i Södermanland ingick i Selebo härad, ingår sedan 1971 i Strängnäs kommun och motsvarar från 2016 Toresunds distrikt.

Socknens areal är 73,74 kvadratkilometer, varav 71,91 land.^[1] År 2000 fanns här 1 355 invånare.^[2] Godsen Herresta och Rävsnäs kungsgård, en del av Stallarholmen samt sockenkyrkan Toresunds kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Toresunds socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Toresunds församling och för de borgerliga frågorna till Toresunds landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Stallarholmens landskommun som 1971 uppgick i Strängnäs kommun.^[2] Församlingen uppgick 2002 i Stallarholmens församling.^[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Toresund, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Selebo härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Gripsholms kompani.^[4]

Geografi

Toresunds socken ligger norr om Mariefred och öster om Strängnäs och söder om Stallarholmsfjärden i Mälaren. Socknen har odlad slättbygd vid Mälaren och är skogsbygd i övrigt.^[5]^[1]^[6]

Toresunds socken hade år 1933 2 406 hektar åker och 3 768 hektar skogsmark.^[7]

Fornlämningar

Bronsåldern märks genom spridda rösegravar samt skärvstenshögar. Från samma tid är skålgroparna i området. De flesta fornlämningarna går emellertid tillbaka till järnåldern och består av lämningar på 54 gravfält. Vid Kumla samt Torlunda ligger två gravfält som har använts en längre period. Det finns tio fornborgar samt fyra runstenar.^[6]^[5]^[8]^[9]

Namnet

Namnet (1110-talets senare del Thorsne) innehåller torr, 'torr mark eller upptorkande våtmark'.^[10]

Se även

Toresunds församling

Referenser

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Toresund socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
^ Administrativ historik för Toresund socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938
^ [a b] Nationalencyklopedin
^ Nordisk familjebok, upplaga 3, band 19, 1933
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Toresunds socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Toresunds socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Vidare läsning

Blomquist, Eric (1899-?); Toresund i Södermanland - historia och historier, Toresund, 1970, LIBRIS-id 1278221
Clemedson, Carl-Johan (1918-1990); Toresunds socken - kulturhistoria, vegetation, flora, Södermanlands museum, Nyköping, 1981, ISBN 91-85066-38-9, serie Sörmländska handlingar - 38
Gejvall-Seger, Birgit (1914-?); Grannar till Gripsholm - en utblick från Hista säteri och Räfsnäs kungsgård under 1600- 1700- och 1800-talen, Stockholm, 1995, ISBN 91-7910-006-6

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Toresunds socken.
Bilder & media
Arkiv relaterade till Toresunds socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Toresunds socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
Stallarholmens hembygdsförening

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Toresund socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.

[4] Administrativ historik för Toresund socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-5] [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938

[NE-6] [a b] Nationalencyklopedin

[7] Nordisk familjebok, upplaga 3, band 19, 1933

[8] Fornlämningar, Statens historiska museum: Toresunds socken

[9] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Toresunds socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[10] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]