PROFILBARU.COM

	Hasse Ekman
Född	Hans Gösta Ekman; 10 september 1915; Oscars församling,; Stockholm, Sverige
Död	15 februari 2004 (88 år); Marbella, Spanien
Aktiva år	1932–1981
Maka	Agneta Wrangel af Sauss ; (1938–1946; skilda) ; Eva Henning ; (1946–1953; skilda) ; Tutta Rolf ; (1953–1974; skilda) ; Viveka Trägårdh ; (1974–2004; hans död)
Barn	Gösta Ekman ; Krister Ekman ; Mikael Ekman ; Stefan Ekman ; Fam Ekman
Föräldrar	Gösta Ekman ; Greta Sundström
Betydande roller
	Tommy Anker i Kungliga patrasket ; Dr. Stenbrott i Banketten ; Martin Grandé i Fängelse
	Guldbaggen Kreativa insatser i svensk film ; 1966
	IMDb SFDb

Hans Gösta "Hasse" Ekman, född 10 september 1915 i Oscars församling i Stockholm, död 15 februari 2004 i Marbella, Spanien, var en svensk regissör, manusförfattare, skådespelare, producent och sångtextförfattare. Han var son till Gösta Ekman den äldre och far till Gösta Ekman den yngre.

Biografi

Karriär

Hasse Ekman började tidigt inom den bransch som han genom sin far vuxit upp i — teatern och filmen. Han började redan under 1930-talet att arbeta inom teatern och gjorde även insatser på film. Bland annat spelade han mot sin far Gösta i Intermezzo 1936. 1940 debuterade han med sin första egna film Med dej i mina armar. Under 1940-talet gjorde han bland annat filmerna Kungliga patrasket, Fram för lilla Märta, Medan porten var stängd, Banketten och Flickan från tredje raden. 1950 tillkom Flicka och hyacinter, som allmänt anses vara hans mästerverk. Ekman gjorde en rad populära komedier med Sickan Carlsson under 1950-talet – däribland Sjunde himlen och Fröken Chic.

Ekman var även verksam vid teatern, som regissör till flera teaterkomedier, skrev tre egna pjäser och regisserade bland annat tre av Karl Gerhards revyer (1946, 1957 och 1959). Under 1960-talet kände sig Ekman inte hemma i det dåvarande filmklimatet i Sverige och valde att avsluta sin filmkarriär. Under 1960-, 70- och början av 80-talet sysslade han istället med teater- och revyuppsättningar i Stockholm, till exempel tillsammans med Kar de Mumma (1962, 1967, 1968, 1969, 1970, 1971, 1972 och 1973) och Povel Ramel (1958, 1966, 1968, 1972 och 1981). Han gjorde även en avstickare med Gösta Bernhard till Göteborg och Lisebergsteatern med komedin Oss kaniner emellan (1967).

Tre av Hasse Ekmans filmmanus filmatiserades också i Danmark: Lykken kommer (1942), Op med lille Martha (1946) och Mens porten var lukket (1948). Även en dansk version av Fröken Kyrkråtta, till vilken Ekman skrivit sångtexterna, spelades in: Frk. Kirkemus (1941).

Privatliv

Ekman var son till Gösta Ekman den äldre och kostymtecknaren Greta Ekman, född Sundström, och far till Gösta Ekman den yngre, Krister Ekman, Mikael Ekman och Stefan Ekman (i första äktenskapet med Agneta Wrangel) samt Fam Ekman (i andra äktenskapet med Eva Henning).

Under åren hade Ekman byggt upp en stor konstsamling som han sålde när han tillsammans med tredje hustrun Tutta Rolf flyttade till den spanska solkusten 1964, där han levde fram till sin bortgång, 88 år gammal. Ekman är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm. ^[1]

Ekman var även en hängiven AIK-supporter, vilket framkom i många av hans verk.

Filmografi i urval

Huvudartikel: Hasse Ekmans filmografi

Roller

1924 – Unge greven ta'r flickan och priset
1933 – En natt på Smygeholm
1933 – Hemslavinnor
1936 – Intermezzo
1937 – John Ericsson – segraren vid Hampton Roads
1938 – Blixt och dunder
1938 – Med folket för fosterlandet
1939 – Kadettkamrater
1940 – Juninatten
1941 – Livet går vidare
1941 – Första divisionen (film)
1942 – Lyckan kommer (endast röst)
1942 – Lågor i dunklet
1943 – Ombyte av tåg
1943 – På liv och död
1943 – Sjätte skottet
1944 – En dag skall gry
1944 – Jag är eld och luft
1944 – Stopp! Tänk på något annat
1945 – Skådetennis
1945 – Fram för lilla Märta
1945 – Kungliga patrasket
1945 – Vandring med månen
1946 – I dödens väntrum
1946 – Möte i natten
1946 – Medan porten var stängd
1947 – En fluga gör ingen sommar
1948 – Var sin väg
1948 – Lilla Märta kommer tillbaka
1949 – Fängelse
1949 – Flickan från tredje raden
1949 – Törst
1950 – Flicka och hyacinter
1950 – Hjärter Knekt
1951 – Dårskapens hus
1953 – Glasberget
1953 – Gycklarnas afton
1954 – Gula divisionen
1954 – Gabrielle
1954 – I rök och dans
1956 – Sjunde himlen
1956 – Egen ingång
1956 – Ratataa
1957 – Med glorian på sned
1958 – Jazzgossen
1958 – Den store amatören
1959 – Fröken Chic
1959 – Himmel och pannkaka
1960 – På en bänk i en park

Manus

Regi

Filmmusik och texter i urval

TV

1963 – Hatten eller Trollkarlens melodier (Revykavalkad) (regi)
1965 – Niklasons (TV-serie) (regi)
1969 – Cabaret Canalhumorn (TV-show) (regi)
1986 – Gösta Ekman - levande legend (dokumentär) (medverkan)
1993 – Möte med Hasse (medverkan)

Teater

Roller

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1932	Dansherre	Glada änkan Franz Lehár		Lorensbergsteatern
1932	Dickie	I de bästa familjer Anita Hart och Maurice Braddell	Gösta Ekman	Gösta Ekmans Folkteater^[2]
1933	Hantlangaren	Domaredansen Erik Lindorm	Per-Axel Branner	Gösta Ekmans Folkteater^[3]
	Dickie	I de bästa familjer Anita Hart och Maurice Braddell	Gösta Ekman	Vasateatern^[4]
		Kanske en revy Lili Ziedner	Lili Ziedner	Vasateatern
1934	Mr. Birkinshaw	London City John van Druten	Gunnar Olsson	Vasateatern^[5]
1934	Doktor Otis	Män i vitt Sidney Kingsley	Per Lindberg	Vasateatern^[6]
1936	Eddie Rimplegar	Bättre mans barn Gertrude Friedberg	Harry Roeck-Hansen	Blancheteatern^[7] flyttad till Vasateatern^[8]
1937	Sven	Vår egen tid Leck Fischer	Martha Lundholm	Vasateatern
1937	Freddie Star	Mitt i stan, revy Kar de Mumma	Leif Amble-Naess	Blancheteatern
1939	Douglas Hall	Älskling, jag ger mig Mark Reed	Olof Molander	Turné^[9]
1944	Mortimer Brewster	Arsenik och gamla spetsar Joseph Kesselring	Hasse Ekman	Oscarsteatern^[10]
1945	Samuel Hazen	Det blåser en vind Lillian Hellman	Harry Roeck-Hansen	Blancheteatern
1945	Jörgen	På tre man hand Jens Locher	Bengt Ekerot	Nya teatern
1949	Claes Green	De fem fåglarna Staffan Tjerneld	Björn Berglund	Blancheteatern
1951	Clark Redfield	Drömflickan Elmer Rice	Hasse Ekman	Intiman
1952	Sture Ancker	Fullmåne Hasse Ekman	Hasse Ekman	Intiman
1953	Tony Wendice	Slå nollan till polisen Frederick Knott	Hasse Ekman	Intiman
1953	Squier	Den förstenade skogen Robert E. Sherwood	Hasse Ekman	Intiman
1954	Kapten Fisby	Thehuset Augustimånen John Patrick	Stig Olin	Intiman^[11]
1960	Juryman	12 edsvurna män Reginald Rose	Hasse Ekman	Intiman
1961	Redaktör Hellqvist	Gungstolen Hasse Ekman	Hasse Ekman	Intiman

Regi

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1935	Fedja	Lev Tolstoj	Vasateatern Regiassistent till Per Lindberg
1944	Arsenik och gamla spetsar Arsenic and Old Lace	Joseph Kesselring Översättning Lars-Levi Læstadius	Oscarsteatern
1946	Ett lysande elände, revy	Karl Gerhard	Oscarsteatern
1951	Resande utan bagage Le Voyageur sans bagage	Jean Anouilh	Intiman
1951	Drömflickan Dream Girl	Elmer Rice	Intiman
1952	Fullmåne	Hasse Ekman	Intiman
1953	Slå nollan till polisen Dial M For Murder	Frederick Knott	Intiman
1953	Den förstenade skogen The petrified forest	Robert E. Sherwood	Intiman
1954	Vår törstiga by The Chuckeyhead Story	Paul Vincent Carroll	Intiman
1957	Kråkslottet, revy	Karl Gerhard	Idéonteatern
1958	Funny Boy	Hasse Ekman och Povel Ramel	Idéonteatern
1959	Två träd, revy	Karl Gerhard	Idéonteatern
1960	12 edsvurna män Twelve Angry Men	Reginald Rose	Intiman
1961	Gungstolen	Hasse Ekman	Intiman
1962	Fritid, jämlikhet och djävulskap, revy	Kar de Mumma	Folkan
1963	Gungstolen	Hasse Ekman	Lisebergsteatern
1963	Se men inte höra The Private Ear/The Public Eye	Peter Shaffer	Intiman^[12]
1964	Harskramlan Rattle of a Simple Man	Charles Dyer	Lisebergsteatern
1964	Apoteket Sparven	Hasse Ekman	Intiman
1966	Heja Percy Rattle of a Simple Man	Charles Dyer	ABC-teatern
1966	På avigan, revy	Povel Ramel	Idéonteatern
1967	Oss kaniner emellan	Hasse Ekman	Lisebergsteatern
1967	Kyss Karlsson, revy	Kar de Mumma	Folkan
1968	Kar de Mummas nyårsrevy	Kar de Mumma	Folkan^[13]
	De sista entusiasterna, revy	Povel Ramel och Beppe Wolgers	Idéonteatern^[14]/ Turné^[15]
	Black Comedy	Peter Shaffer Översättning Lennart Lagerwall	Intiman
1969	Nyårsrevy 1969, revy	Kar de Mumma	Folkan
1970	Inte nu, älskling! Not Now, Darling	Ray Cooney och John Chapman	Intiman
	Kar de Mummas revyhus, revy	Kar de Mumma	Folkan
	Arsenik och gamla spetsar Arsenic and Old Lace	Joseph Kesselring	Scalateatern
1971	Kar de Mummas nyårsrevy, revy	Kar de Mumma	Folkan
	Får jag lov att presentera Oscar Wilde The Importance of Being Oscar	Micheál Mac Liammóir	Riksteatern
	Mina favoriter, revy	Kar de Mumma	Folkan
1972	Karamellodier, revy	Povel Ramel	Berns
1972	Kar de Mummas glädjehus, revy	Kar de Mumma	Folkan
1973	Bäst i stan, revy	Kar de Mumma	Folkan
1981	Minspiration, revy	Povel Ramel	Berns^[16]

Bibliografi

Ekman, Hasse (1933). Hur ska det gå med mej?. Stockholm: Hökerberg. Libris 1353485
Ekman, Hasse (1938). Gösta Ekman. Sthlm: Bonnier. Libris 9682
Ekman, Hasse (1952). Fullmåne: en lätt komedi om kärlek. Stockholm: Intiman. Libris 14226659
Ekman, Hasse (1955). Den vackra ankungen (2. uppl.). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1493822
Ekman, Hasse (1956). Kurre Korint och drömfabriken: en djupt osannfärdig berättelse från filmens underbara värld. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1802904
Ekman, Hasse (1965). Gungstolen: ett lustspel. Stockholm: Svenska Teatern. Libris 14226645
Ekman, Hasse (1986) (på obestämt språk). Den vackra ankungen. Enskede: TPB. Libris 11537363
Ekman, Hasse (2004). Flicka och hyacinter: ett manuskript. Filmkonst, 1100-7362; 90. Göteborg: Filmkonst. Libris 9649090. ISBN 91-88282-41-4

Priser och utmärkelser

Referenser

Noter

^ Hitta graven
^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 14. 18 november 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-18/315/14. Läst 4 januari 2016.
^ ”Teater Musik Film: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 29 december 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-12-29/354/5. Läst 4 januari 2016.
^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 28 mars 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-28/84/7. Läst 14 juli 2015.
^ ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015.
^ ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015.
^ Bo Bergman (18 januari 1936). ”'Bättre mans barn' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-18/16/28. Läst 16 april 2016.
^ ”Teater Musik Film: Vasan i kväll”. Dagens Nyheter: s. 10. 7 maj 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-05-07/123/10. Läst 16 april 2016.
^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 180. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4
^ Sten af Geijerstam (6 april 1944). ”'Arsenik och gamla spetsar' åter på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-06/94/10. Läst 12 maj 2016.
^ ”Thehuset Augustimånen”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-15/250/14. Läst 22 augusti 2015.
^ Barbro Hähnel (10 november 1963). ”Drömmare och pratmakare”. Dagens Nyheter: s. 23. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-11-10/306/23. Läst 21 januari 2016.
^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 36. 4 januari 1968. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-01-04/11171-3/36. Läst 6 januari 2024.
^ Bengt Jahnsson (11 april 1968). ”Luftspel på Idéon: Sydow förträfflig i rolig första akt”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-04-11/100/14. Läst 22 januari 2016.
^ Bengt Jahnsson (26 juni 1968). ”Ny klassiker av Martin Ljung”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-06-26/170/12. Läst 22 januari 2016.
^ Bertil Mollberger (3 september 1981). ”-Bra Ramelnummer för damerna – men... Povel blommar inte ut”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1981-09-03/238/20. Läst 25 januari 2016.

Tryckta källor

Vidare läsning

Gustafsson, Fredrik. The Man from the Third Row. 2016. ISBN 9781785332869

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Hasse Ekman.
Bilder & media
Hasse Ekman på Svensk Filmdatabas
Ekmansällskapets webbplats
Hasse Ekman på Internet Movie Database (engelska)

[1] Hitta graven

[2] ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 14. 18 november 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-18/315/14. Läst 4 januari 2016.

[3] ”Teater Musik Film: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 29 december 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-12-29/354/5. Läst 4 januari 2016.

[4] ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 28 mars 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-28/84/7. Läst 14 juli 2015.

[5] ”London City”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14555&pos=367. Läst 14 juli 2015.

[6] ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015.

[7] Bo Bergman (18 januari 1936). ”'Bättre mans barn' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-18/16/28. Läst 16 april 2016.

[8] ”Teater Musik Film: Vasan i kväll”. Dagens Nyheter: s. 10. 7 maj 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-05-07/123/10. Läst 16 april 2016.

[9] Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 180. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4

[10] Sten af Geijerstam (6 april 1944). ”'Arsenik och gamla spetsar' åter på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-06/94/10. Läst 12 maj 2016.

[11] ”Thehuset Augustimånen”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-15/250/14. Läst 22 augusti 2015.

[12] Barbro Hähnel (10 november 1963). ”Drömmare och pratmakare”. Dagens Nyheter: s. 23. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-11-10/306/23. Läst 21 januari 2016.

[13] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 36. 4 januari 1968. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-01-04/11171-3/36. Läst 6 januari 2024.

[14] Bengt Jahnsson (11 april 1968). ”Luftspel på Idéon: Sydow förträfflig i rolig första akt”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-04-11/100/14. Läst 22 januari 2016.

[15] Bengt Jahnsson (26 juni 1968). ”Ny klassiker av Martin Ljung”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-06-26/170/12. Läst 22 januari 2016.

[16] Bertil Mollberger (3 september 1981). ”-Bra Ramelnummer för damerna – men... Povel blommar inte ut”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1981-09-03/238/20. Läst 25 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]