Efter första världskriget flyttade familjen från Šeteniai till Wilno (som då tillhörde Polen), där han bland annat utbildades i hebreiska och tog en juristexamen.
Miłosz var en period bosatt i Paris där han började skriva poesi. När han flyttade tillbaka till Vilnius tog han arbete på en radiostation men blev avskedad för att han var "vänstervriden". Därefter flyttade han till Warszawa och efter en tid som författare blev han diplomat i Washington och Paris. 1951 sökte han politisk asyl i Frankrike och sedan 1960 var han bosatt i USA.
1961 blev Czesław Miłosz professor i slaviska språk och polens litteratur vid University of California, Berkeley. 1970 fick han sitt amerikanska medborgarskap.[3] På 1990-talet återvände han till Polen och bosatte sig i Kraków. Mot slutet av sitt liv hade han tre pass: Polens, USA:s och Litauens.[4]
I böcker som Issadalen (1955), Mitt Europa (1959) med mera och diverse artiklar har han diskuterat om det europeiska kulturarvet, inte bara det centraleuropeiska utan även Sverigerelaterat, bland annat finns i hans produktion en poetisk dikt om botanikernCarl von Linné och referenser till Emanuel Swedenborg. Miłosz har även som skönlitterär författare förstått flodens betydelse för kulturens blomstring, floden som på många sätt bundit samman Europa.
Motiv i Miłoszs poesi
I Miłoszs poesi återkommer motiv som "gränsländer" vilket omfattar delvis gränslandet mellan poesi och prosa, mellan begrepp som tro och trolöshet, och i hans senare poesi finns en täthet av gränsöverskridande mellan olika tider. I hans sena poesisamlingar läggs en särskild tyngd på motstridigheter i jagets beskaffenhet. Miłosz pendlar mellan "varats" mikro- och ett makrokosmos och mellan olika ytterligheter i vår existens. Dessa dikter talar med en vis mans röst, men samtidigt har de något av ungdomlighetens ständigt nyfikna sökande.[5] Miłoszs visuellt-symboliska poesi innehåller även dualismen mellan det idylliska och det apokalyptiska. Dessutom är en filosofisk eller religiös epifani ofta påtaglig.[6] Där finns en viss motsägelse i Miłoszs inställning till sin nationalitet, ett talande citat kommer från författaren själv: "Jag föddes inte i Polen, jag uppfostrades inte i Polen, jag bor inte i Polen, men jag skriver på polska".[7]
Bibliografi över svenska översättningar
Romaner
Maktövertagandet (Zdobycie władzy, 1953) (översättning Martin von Zweigbergk, Bromberg, 1982)
Traktater på vers (Traktat moralny, Traktat poetycki, Sześć wykładów wierszem, Traktat teologiczny), (förord och översättning av Jurek Hirschberg, h:ström - Text & Kultur, 2016)
År 2011 firades Czesław Miłoszs 100-årsjubileum med flera festivaler, konserter, utställningar och diktuppläsningar. Polska ambassaden i Sverige uppmärksammade jubileet liksom t.ex. Chicago Literary Festival och Berkeley University i California där Miłosz var verksam, polska konsulatet i Lyon, Circulo de Bellas Artes i Madrid och många andra institutioner och organisationer.
När det gäller musikaliska tolkningar så har Aga Zaryan tolkat Miłoszs poesi i musik, både på engelska och på polska.[död länk] En helt annan tolkning i musik har den litauiska kompositören Onutė Narbutaitė skrivit. 1997 komponerade hon ett oratorium för att hylla de kulturella utbyten som ägt rum i Litauen. Bland annat finns här texter ur Czesław Miłoszs diktsamlingar "Miasto bez imienia" ("Stad utan namn") och "Där solen går upp och där den går ner".
Filmer
Andrzej Miłosz har gjort flera dokumentärfilmer om sin bror och 1982 gjorde regissören Tadeusz Konwicki en filmatisering av Czesław Miłoszs roman "Issadalen".
Noter
^ [abcde] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990005739, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
^CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 15397475.[källa från Wikidata]
.jpg)
