Kyrkan, en rundkyrka, uppfördes omkring år 1240 i tuktad sandsten och gråsten. Från början hade den ett U-format kor i öster som under 1400-talet revs och ersattes med ett rektangulärt kor med anslutande sakristia. [1]
År 1667 rasade det ringformade tunnvalvet in. Tunnvalvet ersattes då med ett platt tak. Kyrkorummets mittpelare bröts ner och skyttevåningen togs bort.[1]
År 1895 revs det medeltidavapenhuset i söder och ersattes med ett vapenhus i väster. Samtidigt revs det platta taket och ersattes av en gipskupol. I väster togs även två nya fönster upp.[1]
År 1958 slog åskan ned i kyrkan som skadades svårt trots att ingen brand uppstod. Påföljande renovering som stod klar 1961 leddes av Erik Lundberg som gav kyrkan ny inredning i modernistisk stil - en del av denna är glasmålningen i högbränt, blyinfattat glas i koret, som gjordes av konstnären Randi Fisher. Formen på det nuvarande korfönstret kan liknas vid ett medeltida korfönster genom sina tre smala spetsbågiga fönsteröppningar.
Vid renoveringen togs läktaren bort. Orgeln placerades i det tidigare vapenhuset.Den medeltida ingången på sydsidan togs åter upp. Genom dessa åtgärder kom rundkyrkans karaktär att återigen framhävas.[1]
Kyrkan nämns i Horace Marryats reseskildring från 1860 (publicerad i Sverige 1862), där nämns också den gamla dopfunten i granit med runor på bredden, utkastad på kyrkogården.[2]
Äldre skulpturer föreställande föreställande S:t Olof(på väggen vid dopfunten),S:t Petrus (vid predikstolen),S:t Laurentius(över ingången till sakristian).
