PROFILBARU.COM

	Ljungby kyrka
	Kyrka
Land	Sverige
Län	Kalmar län
Ort	Ljungbyholm
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Växjö stift
Församling	Ljungby församling
Koordinater	56°37′56.77″N 16°10′8.27″Ö / 56.6324361°N 16.1689639°Ö
Invigd	1100-talet
	Interiör Interiör
	Webbplats: Sv kyrkan i Södra Möre pastorat

Ljungby kyrka är en kyrkobyggnad i Ljungbyholm sydväst om Kalmar. Kyrkan som ligger strax norr om Ljungbyån, har varit sockenkyrka i Ljungby socken. Den är nu församlingskyrka i Ljungby församling.

Kyrkobyggnaden

Den ursprungliga kyrkan som uppfördes i natursten i början av 1100-talet, har betraktats som en sannolik stormannakyrka knuten till ett lokalt gods, som enligt olika källor lär ha funnits i Ljungby under tidig medeltid. Detta understryks också av den runsten som sitter inmurad i kyrkans torn vars text lyder översatt:"Fet och Ragna,de läto rista stenar efter Vinterlide".^[1].Kyrkan utvidgades kraftigt vid 1200-talets slut. Den treskeppiga medeltidskyrkan var en av de största i Kalmarbygden.^[2].Den var under medeltiden prostkyrka för prosten i Möre. Ljungby stod även i nära förbund med biskopsbordet i Linköping. Vid senare utvändiga renoveringsarbeten kunde murverksanalyser visa att Ljungby kan betraktas som systerkyrka till grannen Hossmo.

Kyrkan har under tidernas lopp genomgått flera om- och tillbyggnader. Kyrkan eldhärjades 1654. Efter ett åsknedslag 1757 omgestaltades kyrkans grundligt. När biskop Karl Gustav Schröder den 1:a Advent 1767 återinvigde kyrkan var det i stort sett en nästan ny kyrka som stod färdig efter en radikal ombyggnad.^[3].Vad interiören beträffar ersattes valv och pelare av trävalv.^[2].

År 1857 genomgick kyrkan en omfattande renovering. Vid detta tillfälle tillkom kyrktornet som ersatte en klockstapel från 1500-talets slut. Arkitekt för denna renovering var ingen mindre än professor Carl Georg Brunius som bland annat svarade för omdaningar av såväl Lunds som Växjö domkyrkor. Brunius hyste ett stort intresse för medeltidens arkitektur och blev pionjär för den medeltidsinspirerade byggnadskonsten^[4] I Ljungby kommer detta till uttryck genom att såväl tornet som långhuset och koret försågs med trappgavlar. Även domkyrkan i Växjö erhöll trappgavlar, som dock togs bort i slutet på 1950-talet. Vid renoveringen 1988, ledd av arkitekterna Lennart Arvidsson och Ivar Petersson, förändrades Ljungby kyrkas interiör genom att det stora koret omvandlades till en ”lillkyrka”. Den nuvarande kyrkan består av ett rektangulärt långhus med kor i öster och tornbyggnad i väster.

Ljungby var sedan 1600-talet prebendepastorat åt teologie lektorer vid gymnasiet i Kalmar samt från och med 1830 för Kalmar stifts biskopar. Det innebar att dessa var kyrkoherdar i församlingen vid sidan om sin ordinarie tjänst och uppbar löneförmån från pastoratet. Några av biskoparna bebodde dessutom Ljungby prästgård. Den siste innehavaren kyrkoherdetjänsten i av Ljungby prebende pastorat var biskop Henry William Tottie som avled 1913.I ock med Kalmar stifts införlivande i Växjö stift 1915 upphörde pastoratets rang som prebende och det fick egen kyrkoherde.^[3].

Inventarier

Altare, fristående, tillkom 1988.
Dopfunt, anskaffad 1988.
Triumfkrucifix, skuret av konstnär Arvid Källström.
Nygotisk predikstol med ljudtak, tillkom vid restaureringen 1857.
Äldre altartavla, skapad av Jonas Berggren 1767.
Altartavla från 1924, skapad av Nils Asplund.
Öppen bänkinredning.

Bildgalleri

Tornbyggnaden med Brunius trappgavlar.
Kyrkan från sydöst.
Kyrkorummet med orgelläktaren.
Kyrkorummet med triumfkrucifixet över korbågen.
Koret som även fungerar som lillkyrka.
Den nygotiska predikstolen.
Äldre altartavla av Jonas Berggren 1767.

Orgel

1756 byggde Lars Wahlberg, Vimmerby, en orgel som förstördes 1758 i kyrkans brand.^[5]
1802 byggde Pehr Schiörlin, Linköping en orgel med 25 stämmor.
1891 byggde Åkerman & Lund, Stockholm, en orgel med 18 stämmor till kyrkan.
Orgeln är byggd 1964 av Olof Hammarberg, Göteborg. Orgeln är mekanisk och fasaden är från 1891 års orgel.

Huvudverk I	Svällverk II	Pedal	Koppel
Principal 8’	Gedakt 8’	Subbas 16’	I/P
Rörflöjt 8’	Fugara 8’	Principal 8’	II/P
Oktava 4’	Principal 4’	Gedakt 8'	II/I
Traversflöjt 4’	Koppelflöjt 4’	Nachthorn 4'
Oktava 2’	Gedaktflöjt 2'	Basun 16'
Sesquialtera 2 ch	Nasat 1 1/3'	Skalmeja 4'
Mixtur 5 ch	Cymbel 2 ch
Dulcian 16'	Vox Humana 8'
Trumpet 8'
	Crescendosvällare

Referenser

Noter

^ Ur Foldern Smålandskustens kyrkor,utgiven av Svenska kyrkan i Växjö stift
^ [a b] Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland.Sid . 400
^ [a b] Min Hembygds kyrka av prosten Pehr Edwall och konstnären Erik Bojs. Barometerns Civiltryckeri,Kalmar 1978.
^ De nya kyrkorna. Om C G Brunius i boken: ”Ett Herranom värdigt tempel” sid 105-107 av Siegrun Fernlund, Lund 1982
^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 297. Libris 2413220

Tryckta källor

Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland .Utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl vitterhets historie och antikvitets akademin. Förlag: Almqvist & Wiksell International , Stockholm 1993 ISBN 91-7192-821-9