Västernorrlands län

Västernorrlands län
Län
Vapen för Västernorrlands län tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Landskap	Medelpad, Ångermanland, samt mindre delar av: Hälsingland, Jämtland
Region	Region Västernorrland
Läge	62°44′N 16°56′Ö
Residensstad	Härnösand
Area	Rankad 6:e
- Totalt	21 678 km²
Folkmängd	Rankad 17:e
- Totalt	241 678 (2024-09-30) [1]
Befolkningstäthet
- Totalt	11,1 invånare/km²
Inrättat	1762
Landshövding	Carin Jämtin
Länskod	22
Geonames	2664292
Länsbokstav	Y
Karta	SCB geodata
Västernorrlands läns läge i Sverige. Västernorrlands läns läge i Sverige.

Kommunerna i länet

1646 bildades Hudiksvalls län (blått) och Härnösands län (gult). Dessa sammanslogs 1654 till Västernorrlands län (både gult och blått), som 1762 delades i Gävleborgs län (östra delen av blått) och Västernorrlands län (östra delen av gult). Mellan 1646 och 1762 förändrades dock Västernorrlands län flera gånger. När Jämtlands län grundades 1810 fick det även Härjedalen. Dagens länsgränser kan ses i rött.

Kommunindelningen i Västernorrlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sedan dess. De dåvarande landskommunerna Fjällsjö och Tåsjö har överförts till Jämtlands län.

Y:et, skulptur i Timrå kommun föreställande Västernorrlands länsbokstav.

Västernorrlands län är ett av Sveriges län, beläget i mellersta Norrlands östra del, vars residensstad är Härnösand men dess största ort är Sundsvall. I norr gränsar länet till Västerbottens län, i väster till Jämtlands län och i söder till Gävleborgs län.

Av Sveriges 21 län är Västernorrland det till ytan sjätte största, befolkningsmässigt det femte minsta. Av Norrlands fem län är Västernorrland det till ytan såväl som folkmängden näst minsta, men samtidigt det näst folktätaste. Länets folkmängd minskade med 10,9 procent åren 1970 till 2005, vilket gör Västernorrland till det län som har haft svagast befolkningsutveckling under den perioden.^[2]

Historia

Medelpad och Ångermanland räknades ända in på 1300-talet som en del av landskapet Hälsingland och löd således under Hälsingelagen. Landsdelen Norrland nämns i skrift första gången 1434. Västernorrland (Wester Norlanden) omfattade från 1500-talet de norrländska landen – även lappmarkerna – på den svenska, västra sidan av Bottniska viken, medan Östernorrland var en benämning på det finska Österbotten.^[3]

Ett första Västernorrlands län bildades som ett resultat av 1634 års regeringsform. Därefter har det hela tiden (utom åren 1646–1654) funnits ett län med detta namn, men det har haft olika omfattning under olika tidsperioder. Här lämnas en översikt över Västernorrlands län genom tiderna. Under de perioder då Hudiksvall var residensstad kallades länet även för Hudiksvalls län, och när Gävle var residensstad kallades det även för Gävleborgska länet.^[4][5]

• 1634–37. Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten samt Ångermanna, Ume, Pite, Lule och Torne lappmarker. Residensstad: Hudiksvall.
• 1637–45. Hälsingland, Medelpad, Ångermanland samt Ångermanna lappmark. Av det nordligare området hade Västerbottens län bildats. Från 1641 utökades Västernorrlands län med Gästrikland, som dittills hade utgjort änkedrottning Maria Eleonoras livgeding. Residensstad: Hudiksvall. År 1646 delades Västernorrlands län upp i Härnösands och Hudiksvalls län och upphörde därför att existera under några år.
• 1654–58. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. Residensstad: Gävle.
• 1658–60. Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. De västliga landskapen ingick under dessa år i Trondheims län. Residensstad: Gävle.
• 1660–64. Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Härjedalen, Jämtland, Ångermanland och Västerbotten utom Tornedalen samt Ångermanna, Ume, Pite och Lule lappmarker. Torne lappmark ingick under denna period i Österbottens län. Residensstad: Gävle.
• 1664–94. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. Residensstad: Gävle.
• 1694–1762. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Ångermanna lappmark överfördes 1694 till Västerbottens län. Residensstad: Gävle.
• 1762–1810. Medelpad, Ångermanland och Jämtland utom ett område sydväst om Hundshögen som hörde till Gävleborgs län. Residensstad: Sundsvall till 1778, därefter Härnösand.
• 1810–. Medelpad och Ångermanland, utom Nordmaling och Bjurholm som detta år överfördes till Västerbottens län. År 1974 överfördes de ångermanländska församlingarna Fjällsjö, Tåsjö och Bodum till Jämtlands län, varigenom Västernorrlands län fick den utsträckning som det har i dag.

Geografi

Länet omfattar Medelpad i sin helhet samt större delen av Ångermanland. Dessutom ingår mindre delar av Hälsingland (som en mindre del av Attmars socken tillhör) och Jämtland (området runt Överturingen)^[6].

De ångermanländska församlingarna Tåsjö, Bodum och Fjällsjö församlingar i Strömsunds kommun ingår dock i Jämtlands län. Ångermanland omfattar även Nordmalings kommun, Bjurholms kommun samt större delen av Hörnefors församling i Umeå kommun som dock ingår i Västerbottens län.

Topografi

Länets högsta berg är Solbergsliden i Ångermanland med 594 m.

Hydrografi

De längsta floderna som rinner genom länet är Ångermanälven med 450 km, Järpströmmen-Indalsälven 420 km och Ljungan 350 km.

Styre och politik

Administrativ indelning

Länet består av följande kommuner ordnade i avtagande storleksordning, enligt SCB 2024-09-30:

Nr	Kommun	Folkmängd
1	Sundsvalls kommun	&&&&&&&&&&099100.&&&&&099 100
2	Örnsköldsviks kommun	&&&&&&&&&&055487.&&&&&055 487
3	Härnösands kommun	&&&&&&&&&&024533.&&&&&024 533
4	Sollefteå kommun	&&&&&&&&&&018429.&&&&&018 429
5	Kramfors kommun	&&&&&&&&&&017595.&&&&&017 595
6	Timrå kommun	&&&&&&&&&&017470.&&&&&017 470
7	Ånge kommun	&&&&&&&&&&&09064.&&&&&09 064

Residensstadens kommun är i fet stil

Politik

Politiska styret för Region Västernorrland över tid

År	Partier
1926-1998	S
1998-2010	S	V
2010-2014	M	SP	C	FP	MP	KD
2014-2016	S	V	MP
2016-2018	S	MP
2018–2022	S	M	L
2022-2026	S	M	C

Politiska majoriteter i Västernorrlands län

Kommuner i Västernorrlands län

Region	Politiskt styre							Antal mandat	Källa
Region Västernorrland				S+M+L (2018-2022)				41 av 77	[7]
			S+L (April 2022-)					31 av 77	[8]

Kommun	Politiskt styre							Antal mandat	Källa
Härnösand					S+V+MP+KD			23 av 43	[9]
Kramfors			S+V					23 av 41	[10]
Sollefteå				C+VI+V (2018–2021)				24 av 45	[11]
			C+V (2021-)					15 av 45 (minoritet)	[12]
Sundsvall				S+C+V				46 av 81	[13]
Timrå			S+V (2018-2020)					21 av 41	[14]
			S+V (2020-)					20 av 41 (minoritet)	[15]
Ånge			S+V					18 av 35	[16]
Örnsköldsvik		S						26 av 61 (minoritet)	[17]

Ekonomi och infrastruktur

Infrastruktur

Transporter

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län. Norrtåg och dess operatör Vy Tåg ansvarar för regionala dagtåg över länsgränserna norrut och västerut (Sundsvall–Östersund och Sundsvall–Örnsköldsvik–Umeå). SJ kör nattåg Stockholm–Sundsvall–Luleå/Narvik på uppdrag av Trafikverket. SJ kör även dagtåg Stockholm–Sundsvall–Umeå. Dessutom kör X-trafik regionaltåg mellan Sundsvall och Gävle.

Det finns tre flygplatser i länet: Sundsvall, Kramfors och Örnsköldsvik.

Befolkning

Demografi

Största tätorter

De 10 största tätorterna i länet enligt Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2018:

Nr	Tätort	Kommun	Folkmängd (31 december 2018)
1	Sundsvall	Sundsvalls kommun	&&&&&&&&&&058477.&&&&&058 477
2	Örnsköldsvik	Örnsköldsviks kommun	&&&&&&&&&&033348.&&&&&033 348
3	Härnösand	Härnösands kommun	&&&&&&&&&&018563.&&&&&018 563
4	Timrå	Timrå kommun	&&&&&&&&&&010549.&&&&&010 549
5	Sollefteå	Sollefteå kommun	&&&&&&&&&&&08905.&&&&&08 905
6	Kramfors	Kramfors kommun	&&&&&&&&&&&06843.&&&&&06 843
7	Vi	Sundsvalls kommun	&&&&&&&&&&&05856.&&&&&05 856
8	Kvissleby	Sundsvalls kommun	&&&&&&&&&&&05119.&&&&&05 119
9	Matfors	Sundsvalls kommun	&&&&&&&&&&&03386.&&&&&03 386
10	Njurundabommen	Sundsvalls kommun	&&&&&&&&&&&02854.&&&&&02 854

Residensstaden är i fet stil.

Befolkningsutveckling

Sågverksepoken gav länet avsevärt snabbare befolkningsutveckling än landet i övrigt under 1800-talets sista decennier. Länet har uppvisat en svagare befolkningsutveckling än landet i övrigt sedan 1930-talet till följd av nettoutflyttning. Folkmängden var som störst kring år 1960, och har sedan dess minskat med 16,4 procent fram till år 2012, vilket innebär att Västernorrland är det av landets län som har haft svagast befolkningsutveckling sedan 1960.

Befolkningsutvecklingen i Västernorrlands län 1805–2024[18][19]
År			Folkmängd	Del i rikets folkmängd
1805			59 684	2,47 %
1810			60 500	2,54 %
1815			63 123	2,56 %
1820			67 087	2,6 %
1825			72 237	2,61 %
1830			78 421	2,72 %
1835			83 920	2,77 %
1840			85 875	2,74 %
1845			93 775	2,83 %
1850			99 558	2,86 %
1855			107 631	2,96 %
1860			116 669	3,02 %
1865			127 524	3,1 %
1870			134 598	3,23 %
1875			150 234	3,43 %
1880			169 195	3,71 %
1885			184 884	3,95 %
1890			208 763	4,36 %
1895			217 220	4,42 %
1900			232 311	4,52 %
1905			240 873	4,55 %
1910			250 512	4,54 %
1915			259 826	4,55 %
1920			265 227	4,49 %
1925			273 220	4,51 %
1930			278 562	4,54 %
1935			282 103	4,51 %
1940			275 474	4,32 %
1945			278 707	4,18 %
1950			283 750	4,03 %
1955			289 365	3,97 %
1960			285 676	3,81 %
1965			277 467	3,57 %
1970			273 456	3,38 %
1975			268 034	3,27 %
1980			267 935	3,22 %
1985			262 314	3,05 %
1990			261 155	3,05 %
1995			258 290	2,92 %
2000			246 903	2,78 %
2005			243 736	2,69 %
2010			242 625	2,58 %
2015			243 754	2,49 %
2024			241 678	2.28 %

Kultur

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnet Blasonering: Kluven sköld: I, Ångermanlands vapen, fält II Medelpads vapen

Innan det nuvarande vapnet fastställdes 1941 använde länsstyrelsen olika varianter, bland annat med landskapsvapnen i olika sköldar.

Se även

• Mittnytt - Regionalnyheter
• Landshövdingar i Västernorrlands län
• Region MittSverige
• Ångermanländska mål, inklusive
  • målen nolaskogs
• Medelpadsmål
• Skogssamer#Skogssamer i Mellansverige och södra Norrland
• Sockenlapp
• Sydliga samer

Referenser

1. ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/. Läst 13 november 2024. 
2. Statistiska centralbyrån: Folkmängd i län 1749–2020
3. Harry Ståhl: Ortnamn och ortnamnsforskning Uppsala 1976, sid 133
4. Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 3, [Lapp-Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 253–255. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X (inb.) 
5. Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 4, [Regio-Övre]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 344. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 (inb.) 
6. ”Uppslagsord: Västernorrlands län”. Norrländsk uppslagsbok, fjärde bandet. Umeå: Norrlands Universitetsförlag. 1996. sid. 343. ISBN 91-972484-2-8 
7. SVT Västernorrland: "Nya regionledningen presenterad", 2018-11-13, läst 2018-11-13
8. Sveriges Radio P4 Västernorrland: "Moderaterna lämnar majoriteten i regionen", 2022-04-22, läst 2022-11-14
9. SVT Västernorrland: "Efter rekordväntan – styre klart i Härnösand", 2018-11-07, läst 2018-11-08
10. ”Klart vilka som ska styra i Kramfors kommun”. Sveriges Television. 14 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/klart-vilka-som-ska-styra-i-kramfors-kommun. 
11. SVT Västernorrland: "Pressträff om nytt styre i Sollefteå", 2018-10-15, läst 2018-11-08
12. Sveriges Radio P4 Västernorrland: "Västra initiativet lämnar majoriteten i Sollefteå", 2021-02-05, läst 2021-03-24
13. SVT Västernorrland: "Styret klart i Sundsvall", 2018-10-09, läst 2018-10-09
14. ”Intet nytt under (s)olen i Timrå”. Sveriges Television. 10 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/intet-nytt-under-s-olen-i-timra. 
15. ”Veteranen Frisk lämnar S – blir politisk vilde”. Sveriges Television. 2 september 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/s-pricka-i-timrapolitiken-veteranen-frisk-blir-politisk-vilde. 
16. ”Fortsatt rött styre i Ånge”. Sveriges Radio. 10 september 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=7039685. 
17. SVT Västernorrland: S fortsätter styra Örnsköldsvik – efter överenskommelse med Alliansen, 2018-10-31, läst 2018-10-31
18. Statistiska centralbyrån. Sammanställd på regionfakta.
19. Statistiska centralbyrån. Historisk statistik för Sverige Arkiverad 23 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., statistiska centralbyrån, andra upplagan, 1969.

Externa länkar

• Länsstyrelsen i Västernorrlands län
• Ångermanlands hembygdsförbund - Västernorrlands län
• Hans Högmans släktforskning - Norrlands- och Västernorrlands länsindelningar