PROFILBARU.COM

	Kronobergs län
	Län
	Vapen för Kronobergs län tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Kronobergs län tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Landskap	Småland
Region	Region Kronoberg
Läge	56°47′24″N 14°26′24″Ö / 56.79000°N 14.44000°Ö
Residensstad	Växjö
Area	Rankad 14:e
- Totalt	8 458 km²
Folkmängd	Rankad 18:e
- Totalt	203 476 (2024-09-30)
Befolkningstäthet
- Totalt	24,1 invånare/km²
Inrättat	1639/1687
Landshövding	Maria Arnholm
Länskod	07
Geonames	2699050
Länsbokstav	G
Karta	SCB geodata
	Kronobergs läns läge i Sverige. Kronobergs läns läge i Sverige.

Kronobergs län är ett av Sveriges län, och utgör den sydvästra delen av landskapet Småland. Residensstad är Växjö. Kronobergs läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Länet gränsar i söder till Blekinge och Skåne län, i väster till Hallands län, i öster till Kalmar län och i norr till Jönköpings län.

Historia

Slottslänet Kronobergs län fanns som en kronofögderi från 1543 till slutet av 1590-talet.^[2]

I 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges län och här ingick det nutida Kronobergs län som en del av Smålands län vilket beskrivs som bestående av Tiohärads lagsaga och Jönköpings län (då avseende slottslänet), med residens i Kronoberg^[3]. Ur Smålands län utbröts 1639 Jönköpings län och det kvarvarande länet började kallas Kronobergs län. 1654 kom området åter att tillsammans med Jönköpings län bilda ett gemensamt län, kallat Jönköpings och Kronobergs län, som sedan flera gånger delades och återskapades där det även när Kronobergs län fanns separat inte alltid omfattade hela nutida länet. 1679-1680 kom även området för nutida Kalmar län ingå i ett storlän kallat Smålands län. Från 1687 kom Kronobergs län slutgiltigt att bli ett fristående län.

I samband med kommunreformen 1971/74 överfördes mindre delar i öster till Kalmar län och mindre delar i norr tillfördes från Jönköpings län.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 1970–2015

År			Invånare
1970			166 734
1975			169 438
1980			173 691
1985			173 972
1990			177 882
1995			180 377
2000			176 639
2005			178 443
2010			183 940
2015			191 369
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Geografi

Länet är bland de mest skogbeklädda i hela Sverige; 72 % av ytan upptas av skog, ungefär 25 % består av sjöar och resten är bebyggelse.

Styre och politik

Administrativ indelning

Landskap och stift

Länet omfattar sydvästra delen av landskapet Småland.

Länets delar tillhörde Tiohärads lagsaga intill denna upplöstes 1849. 1718-1719 var denna lagsaga i detta län ersatt av Kronobergs läns lagsaga.

Länet ingår i sin helhet i Växjö stift.

Folkland, härader och städer (före 1970)

Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var enbart: Växjö stad. Ljungby blev stad 1931 men utan egen jurisdiktion.

Fögderier i Kronobergs län

Fögderiernas geografiska omfattning varierade fram till 1720. Östra härad överfördes 1681 till Jönköpings län. Åren 1635-38 samt 1671-73 utgjorde Östra härad tillsammans med Norra och Södra Vedbo i Jönköpings län ett fögderi.Se figur.^[4],^[5] Domböckerna är oftast sammanbundna efter fögderi.

Sunnerbo härads fögderi
Allbo m.fl härades fögderi
Konga m.fl häraders fögderi
Östra m.fl häraders fögderi
Kinnevalds m.fl härades fögderi

Socknar, fögderier efter 1720, domsagor, tingslag och tingsrätter

Se respektive härad.

Kommuner 1952-1971

Städer (2 st):

Ljungby stad

Växjö stad

Köpingar (8 st):

Landskommuner (34 st):

Förändringar 1952–1970

Den 1 januari 1957 ombildades Lenhovda landskommun till Lenhovda köping. Året därpå, den 1 januari 1958 ombildades Almundsryds landskommun till Almundsryds köping. Den 1 januari 1960 uppgick Markaryds landskommun i Markaryds köping och den 1 januari 1963 uppgick Hjortsberga landskommun i Alvesta köping.

Den 1 januari 1965 uppgick Åseda landskommun i Åseda köping, det dröjde därefter två år, till den 1 januari 1967 till Almundsryds köping namnändrades till Ryds köping. Den 1 januari 1969 uppgick sedan Algutsboda landskommun i Emmaboda köping, Kalmar län och Hälleberga landskommun uppgick i Nybro stad, Kalmar län.

Kommuner från 1971

Från 1971 delades Kronobergs län in i åtta kommuner. Dessa var Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhult.

Politik

Politiska majoriteter i Kronobergs län

Huvudartikel: Politiska majoriteter i Sveriges kommuner

Region Kronoberg: (m)+(c)+(kd)+(l)^[6]
- Alvesta: (s)+(c)+(fp)+(mp)
- Lessebo: (s)
- Ljungby: (c)+(m)+(fp) (minoritet)
- Markaryd: (kd)+(m)+(c)+(fp)
- Tingsryd: (s)+(kd)
- Uppvidinge: (s)+(v)
- Växjö: (m)+(c)+(kd)+(l)+(mp)
- Älmhult: (c)+(m)+(kd)+(l)

Regionstyrelsens ordf: Mikael Johansson (m)
- Kommunstyrelsens ordf: Per Ribacke (s)
- Kommunstyrelsens ordf: Lars Altgård (s)
- Kommunstyrelsens ordf: Magnus Gunnarsson (m)
- Kommunstyrelsens ordf: Bengt Germundsson (kd)
- Kommunstyrelsens ordf: Mikael Jeansson (s)
- Kommunstyrelsens ordf: Niklas Jonsson (s)
- Kommunstyrelsens ordf: Anna Tenje (m)
- Kommunstyrelsens ordf: Gusten Mårtensson (c)

Oppositionsråd: Henrietta Serrate (s)
- Oppositionsråd: Thomas Jonsson (m)
- Oppositionsråd:
- Oppositionsråd: Anne Karlsson (s)
- Oppositionsråd: Joakim Pohlman (s)
- Oppositionsråd: Anna Johansson (c)
- Oppositionsråd: Anders Käll (m)
- Oppositionsråd: Malin Lauber (s)
- Oppositionsråd: Eva Ballovarre (s)

Ekonomi och infrastruktur

Infrastruktur

Transporter

Kronobergs län genomkorsas av E4, riksväg 15, riksväg 23 och riksväg 25. Vidare genomkorsas länet av Södra stambanan och Kust till Kustbanan med bytespunkt i Alvesta.

Befolkning

Demografi

Tätorter

De största tätorterna i länet enligt SCB:

Nr	Tätort	Folkmängd (2020)
1	Växjö	&&&&&&&&&&071282.&&&&&071 282
2	Ljungby	&&&&&&&&&&016098.&&&&&016 098
3	Älmhult	&&&&&&&&&&011003.&&&&&011 003
4	Alvesta	&&&&&&&&&&&09255.&&&&&09 255
5	Markaryd	&&&&&&&&&&&05123.&&&&&05 123
6	Hovmantorp	&&&&&&&&&&&03202.&&&&&03 202
7	Tingsryd	&&&&&&&&&&&03197.&&&&&03 197
8	Lessebo	&&&&&&&&&&&03059.&&&&&03 059
9	Åseda	&&&&&&&&&&&02740.&&&&&02 740
10	Rottne	&&&&&&&&&&&02434.&&&&&02 434

Residensstaden är i fet stil

Kultur

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnets Blasonering: I fält av guld ett på ett grönt treberg stående, upprest, rött lejon med blå beväring, vilket med båda framtassarna håller ett stolpvis ställt rött armborst med svart båge och pil av silver.

Vapnet fastställdes 1944 och bygger på Smålands landskapsvapen. Vapnet hade redan sedan länge brukats av länsstyrelsen.

Se även

Landshövdingar i Kronobergs län

Referenser

^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/. Läst 13 november 2024.
^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 130
^ https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
^ Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:1 s. 68 ff
^ Ingresser till respektive härads domböcker
^ ”Region Kronoberg - politisk organisation”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709182109/https://www.regionkronoberg.se/politik-och-demokrati/politisk-organisation/. Läst 1 juli 2021.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kronobergs län.
Bilder & media
Länsstyrelsen i Kronobergs län

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_län-1] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/. Läst 13 november 2024.

[ReferenceA-2] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 130

[3] ttps://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23

[4] Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, 4:1 s. 68 ff

[5] Ingresser till respektive härads domböcker

[6] ”Region Kronoberg - politisk organisation”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210709182109/https://www.regionkronoberg.se/politik-och-demokrati/politisk-organisation/. Läst 1 juli 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]