Kommunen har ett kuperat landskap med en jämn överyta. I framförallt den nordvästra delen av kommun finns ett rutnätsliknande sprickdalssystem. I sydvästra delen av kommunen finns rikligt med myrmark. Genom kommunen flyter Ångermanälven. Skogs- och elproduktionsindustri dominerade det lokala näringslivet i början av 2020-talet, liksom offentlig förvaltning. Kommunen är en av Sveriges viktigaste områden för produktion av vattenel.
Sedan kommunen bildades 1971 har kommunen, med undantag för ett fåtal år, haft befolkningsminskning. Största parti i samtliga val har varit Socialdemokraterna. Men i valet 2022 skedde ett skifte där Centerpartiet dubblade sina mandat och därmed blev största parti.
Sollefteå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sollefteå stad och landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden. 1974 införlivades Ramsele kommun och den större delen av Boteå kommun.[7]
Kommunen har ett kuperat landskap med en jämn överyta. I framförallt den nordvästra delen av kommun finns ett rutnätsliknande sprickdalssystem. Granit och gnejs dominerar berggrunden som primärt täcks av morän klädd med barrskog. I sydvästra delen av kommunen finns rikligt med myrmark.
Inlandsisen avsmältning ledde till att de nordväst–sydöstliga dalgångarna fördjupades. Det medförde även att det i dalgångarna avsattes finkorniga sediment. De nutida älvarna, framförallt Ångermanälven, har skurit ut höga och branta nipor i dessa sediment. Vid Betarsjön och vid Långvattnet finns vackra isälvsdeltan.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
År 2020 bodde 64,5 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Sollefteå kommun:[16]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, vilka samlade 24 av 45 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 behöll samma koalition makten med bibehållet antal mandat.
I valet 2018 tappade Socialdemokraterna fem mandat.[17] Något som troligtvis kan förklaras av att den rödgröna majoritetens beslut i regionen att lägga ner BB Sollefteå spillde över på partiet lokalt.[18] I oktober 2018 meddelades att en ny majoritetskoalition, mellan Centerpartiet, Västra Initiativet och Vänsterpartiet, var på väg att bildas.[17] I början av 2021 meddelades att Västra Initiativet lämnade koalitionen efter en spricka i frågan om utbyggnad av vindkraft i kommunen.[19]
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter. Mandatperioden 2018–2022 tillhör sex av dessa Socialdemokraterna, tre Centerpartiet och tre Västrainitiativet Sollefteå Kommuns Bästa. Vänsterpartiet har två ledamöter och en var partilös.[21]
Esashi, Japan - Sporadiskt utbyte inom områdena Skola, Utbildning, Kultur, Idrott, Föreningar
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Skogs- och elproduktionsindustri dominerade det lokala näringslivet i början av 2020-talet, liksom offentlig förvaltning. Kommunen är en av Sveriges viktigaste områden för produktion av vattenel. Bland företag återfanns bland annat energikoncernen Eon Sverige och AQ Enclosure Sollefteå AB.[9]
År 2015 hade 8 506 personer sin arbetsplats inom Sollefteå kommun, varav 7 608 bodde och arbetade i kommunen och 898 pendlade in från någon annan kommun. Utöver det så pendlade 1 231 invånare till arbetsplatser utanför kommungränsen.[27]
De fem kommuner med högst antal pendlare från Sollefteå kommun.
Av de 898 förvärvsarbetarna som pendlande in till Sollefteå kommun var de fem kommuner med högst antal inpendlare Kramfors (285 personer), Örnsköldsvik (70), Strömsund (66), Ragunda (51) och Sundsvall (50).[28]
Nedan presenteras andelen av den förvärvsarbetande befolkningen per sektor (2015).[29]
Samtliga
Män
Kvinnor
Offentlig sektor (47,9 %)
Privat sektor (52,1 %)
Offentlig sektor (29,3 %)
Privat sektor (70,7 %)
Offentlig sektor (67,2 %)
Privat sektor (32,8 %)
Energi och råvaror
Sollefteå kommun är Sveriges näst största vattenkraftsproducent. I Ångermanälven och dess biflöden Faxälven och Fjällsjöälven producerar 16 större kraftstationer närmare 15 procent av landets vattenkraft.
Sollefteå sjukhus invigdes vintern 1962 och var då ett det toppmodernt sjukhus.[30] År 2022 bedrevs där vård för &&&&&&&&&&035000.&&&&&035 000 människor.[31]
Sjukhuset har varit uppe för debatt flera gånger. Inför valet 2022 menade exempelvis Moderaternas förbundsstyrelse i Västernorrland att sjukhuset ska avvecklas.[31] År 2017 stängde BB Sollefteå, något som kom att diskuteras runt om i landet.[32] Protesterna höll i sig och ledde till ockupation, som med undantag för pandemiåren, fortfarande pågick per 2022.[33]
Kommunen har 18 429 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 131:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Sollefteå kommun med 39,0 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[34] Åren 2014 till 2016 ökade dock befolkningen, vilket främst förklaras av inflyttning från utlandet. Därefter och fram till 2020 har befolkningstrenden återigen vänt ner.[9]
Befolkningsutvecklingen i Sollefteå kommun 1970–2020[34]
År
Folkmängd
1970
27 495
1975
26 210
1980
26 053
1985
25 401
1990
24 840
1995
23 936
2000
21 978
2005
20 976
2010
20 255
2015
19 783
2020
18 872
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2016 en befolkningstäthet på 3,7 invånare per km², medan den i riket var 24,5 inv/km².[35]
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 794, eller 14,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 846 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 063, eller 4,97 % av befolkningen (hela befolkningen: 21 384 den 31 december 2002).[36]
Bakgrund den 31 december 2016
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
2 430
12,24 %
1 256
1 174
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
364
1,83 %
178
186
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder
819
4,13 %
409
410
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
16 233
81,79 %
8 195
8 038
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Sollefteå kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[37]
Den 31 december 2016 hade 1 784 invånare (8,99 %), varav 975 män och 809 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[38]
I Nämforsen, Näsåker finns &&&&&&&&&&&06000.&&&&&06 000 år gamla hällristningar.[39] Där finns &&&&&&&&&&&02595.&&&&&02 595 hällristningar bevarade, vilket gör området till Europas näst största hällristningsplats och Sveriges i särklass största.[40] En annan fornlämning är Gränsö skans som iståndsattes 1657 men som därefter förfallit.[41] Andra fornlämningar är exempelvis Holms gravfält och Björkå gravfält.
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 1921 och motivet är hämtat från ett pastoratssigill. Efter kommunbildningen i början av 1970-talet fanns ett antal "herrelösa" vapen, men det bestämdes att kommunen skulle föra stadsvapnet i oförändrad form och det registrerades hos PRV 1976.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]