Sundsvalls stad

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Sundsvalls stad och dess administrativa historia. För stadens historia och dagens tätort se Sundsvall, för dagens kommun, se Sundsvalls kommun.

Sundsvalls stad Före detta kommun
Stadshuset i Sundsvall
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Medelpad
Län	Västernorrlands län
Kommun, nu	Sundsvalls kommun
Centralort	Sundsvall
Inrättad	1621
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Sundsvalls kommun
Befolkning, areal
Areal	30 kvadratkilometer (1952)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	62°23′25″N 17°18′24″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Sundsvalls rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod	2281
Redigera Wikidata

Sundsvalls stad var en stad och kommun i Västernorrlands län. Centralort var Sundsvall och kommunkod 1952-1970 var 2281.

Administrativ historik

Sundsvall fick stadsprivilegier i ett interimsbrev den 23 augusti 1621. Detta undertecknades av kungen, som varit i Ryssland i krig, den 15 april 1624.^[1] Staden inrättades sedan som stadskommun den 1 januari 1863 när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. År 1884 inrättades Skönsmons municipalsamhälle inom Sköns landskommun.

Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 20 december 1946) delades Sköns landskommun upp på två delar. Ena delen, bestående av Skönsmons församling och Skönsmons municipalsamhälle, inkorporerades i Sundsvalls stad, samtidigt som den återstående delen av landskommunen bildade Sköns köping.^[2]

Sundsvalls stad påverkades inte av kommunreformen 1952. Den 1 januari 1963 överfördes till staden och Sundsvall Gustav Adolfs församling från Selångers landskommun och Selångers församling ett område med 419 invånare och omfattande en areal av 6,84 kvadratkilometer land.^[3]

Den 1 januari 1965 inkorporerades Sköns köping och de båda landskommunerna Selånger och Alnö i staden.^[3]

1 januari 1968 överfördes till Sundsvalls stad och Selångers församling ett område med 9 invånare och omfattande en areal av 0,37 km², varav allt land, från Matfors landskommun och Tuna församling.^[4]

1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Sundsvalls stad ombildades därmed utan någon territoriell förändring till Sundsvalls kommun. Tre år senare fick Sundsvalls kommun sin nuvarande omfattning då de fyra kommunerna Njurunda, Matfors, Stöde och Indals-Liden uppgick i kommunen.^[5]

Judiciell tillhörighet

Staden hade en egen jurisdiktion med rådhusrätt som 1971 uppgick i Sundsvalls tingsrätt.

Kyrklig tillhörighet

I kyrkligt hänseende tillhörde staden Sundsvalls församling, som utbrutits ur Selångers församling 1624. Enligt beslut den 4 februari 1955 ändrades församlingens namn till Sundsvall Gustav Adolfs församling.^[6] 1 januari 1948 tillkom Skönsmons församling. 1 januari 1965 tillkom fyra församlingar: Alnö, Selånger, Skön och Sättna.

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2497^[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av silver en stormhatt över två korslagda muskötgafflar, allt blått.^[8]

Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t år 1939 efter ett sigill från 1624 års privilegiebrev. Vapnet förs idag av den nuvarande Sundsvalls kommun. Se artikeln om Sundsvalls kommunvapen för mer information.

Geografi

Sundsvalls stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 29,85 km², varav 29,35 km² land.^[9]

• 
  Sundsvalls stad 1952–64
• 
  Sundsvalls stad 1965-1970

Vy över de centrala delarna av Sundsvall, även känt som Stenstaden.

Tätorter i staden 1960

I Sundsvalls stad fanns del av tätorten Sundsvall^a, som hade 29 249 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 99,6 procent.^[10]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sundsvalls stad 1805–1970[11][12][13]
År			Folkmängd
1805			1 471
1810			1 473
1820			1 720
1830			1 895
1840			2 075
1850			2 837
1860			4 432
1870			6 405
1880			9 116
1890			13 215
1900			14 831
1910			16 854
1920			16 776
1930			18 007
1935			18 504
1940			18 582
1945			20 530
1950			25 703
1955			27 674
1960			29 355
1965			59 439
1970			64 801
Anm: 1948 inkorporerades Sköns landskommun och 1965 inkorporerades kommunerna Alnö landskommun, Selångers landskommun och Sköns köping. För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Sundsvalls stad omfattade när den ombildades till Sundsvalls kommun 1 januari 1971.

Politik

Mandatfördelning i valen 1919-1966

Valår	V	S	SNF	C	FR	FP	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1919		10				10		16	10 10 16	36	52,7	32
1920		9				9		18	9 9 18	36	24,3	32
1922		10				6		20	10 6 20	36	32,2	34
1926		15			2	3		16	15 2 3 16	36	47,7	35
1930		13			2	2		19	13 2 2 19	36	57,2	35
1934		15				4		17	15 4 17	36	59,6	34
1938		20	1			5		14	20 5 14	40	66,9	37
1942		21				6		13	21 6 13	40	64,6	35
1946	2	17				10		11	2 17 10 11	40	67,9	36
1950	1	22				14		7	22 14 7	44	79,1	38 6
1954	2	21				14		7	2 21 14 7	44	76,4	38 6
1958	1	20		2		10		11	20 2 10 11	44	75,7	37 7
1962	1	23		2		11		7	23 2 11 7	44	78,9	38 6
1964	4	31		4		12	3	6	4 31 4 12 3 6	60	81,2	55
1966	6	28		6		12	1	7	6 28 6 12 7	60	80,4	55
Valet 1964 avsåg den utökade Sundsvalls stad, bestående av den tidigare staden samt Sköns köping och landskommunerna Alnö och Selånger.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Stadsfullmäktigeordförande i Sundsvall

• Erik Berggren (1867–89), rektor, bankdirektör
• Magnus Arhusiander (1889), grosshandlare
• Johan Severin Axell (1890–91), trävaruhandlare
• Magnus Arhusiander (1892–97), grosshandlare
• Johan Fredrik Cornell (1898–1911), major
• Gustaf Knaust (1911–20), grosshandlare
• Erik Berggren d.y. (1921–30), bankdirektör
• Algot Lundström (1931–34), överstelöjtnant
• Hugo Nordgren (1935–42), konsul
• Gideon Gustafsson (1943–46), chefredaktör
• Birger Kjellson (1947–50), advokat
• Carl Nordlander (1951–63), stadsbibliotekarie
• Bo Martinsson (1964–69), advokat

Se även

• Lista över borgmästare i Sundsvall

Referenser

^a Tätorten Sundsvall var delad mellan Sundsvalls stad (29 249 inv.), Sköns köping (9 894 inv.) och Selångers landskommun (2 736 inv.).

Fotnoter

1. Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1100
2. Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 90
3. ^ [ ] (PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 60. Arkiverad från originalet den 24 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VpIdxjHN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 24 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
4. (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 64. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNsyqr4?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
5. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
6. ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
7. Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sundsvalls stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
8. ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 30 januari 2011. 
9. SCB: Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 180 i pdf:en
10. SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 43 i pdf:en
11. ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 21 juni 2019. 
12. ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 21 juni 2019. 
13. ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 21 juni 2019.