PROFILBARU.COM

	Esbo
	Espoo (finska)
	Kommun
	Esbos stadsvapen
	Esbos stadsvapen
Land	Finland
Landskap	Nyland
Admin. centrum	Esbo centrum
Area	528,03 km² (2016-01-01)
- land	312,22 km²
- vatten	215,81 km²
Folkmängd	297 132 (2021-12-31)
- män	145 892 (2020-12-31)
- kvinnor	146 904 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	951,68 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Jukka Mäkelä
- Kommunfullm.; ordf.	Inka Hopsu, Gröna
- Kommunstyr.; ordf.	Mervi Katainen, Saml
Kommunkod	049
Geonames	660129
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Samiska:; - Övriga:	; 211 252 (78,3 %); 20 216 (7,5 %); 9 (0,0 %); 38 325 (14,2 %)
Admin. data
- Landskapsförb.	Sydkustens landskapsförbund
- Regioncentrum	Helsingfors
- Skattebyrå	Esbo
- Sjukvårdsdistrikt	Helsingfors och Nyland
- Försäkringskrets	Södra Finland
- Nödcentral	Nyland
- Räddningsverk	Västra Nyland
- EU-målområde	2
Läge; - Latitud:; - Longitud:	; 60° 10′ 00″; 24° 42′ 00″
	Esbo stads läge Esbo stads läge
	Webbplats: www.esbo.fi

Esbo (['ɛsbɔ] ( lyssna); finska: Espoo) är en kommun (stad) i landskapet Nyland i Finland. Esbo är beläget vid Finska viken och gränsar i öster till Helsingfors och Vanda, i väster till Kyrkslätt och i norr till Vichtis och Nurmijärvi. Esbo bildar huvudstadsregionen (som också ingår i Storhelsingfors) med grannstäderna Helsingfors, Grankulla och Vanda, som tillsammans har 1,2 miljon invånare. Staden Grankulla utgör en enklav inuti Esbo. Esbo är landets näst största stad med 300 748 invånare (30 juni 2022). Esbos sammanhängande bebyggelse ingår i huvudsak i Helsingfors tätort, och kommunen omfattar även tätorten Gunnars samt delar av tätorterna Kolmiranta och Klövskog.^[4] Staden är indelad i storområden och stadsdelar (se nedan).

Aalto-universitetet har sitt huvudcampus i Otnäs, Esbo. Många stora företag har sina huvudkontor i Esbo, bland annat Nokia.

Historia

De första invånarna flyttade till Esbo redan för 9 000 år sedan och permanent bosättning har funnits på området åtminstone sedan 1100- och 1200-talen. Den viktiga Kungsvägen från Åbo till Viborg har gått genom staden sedan 1200-talet, då den svenska kolonisationen^{[förtydliga]} av Esbo inleddes. Namnet Esbo härstammar troligen från det gamla svenska ordet äspe för ’aspskog’ och ’å’, alltså asp(skog)-å. Namnet omtalas första gången 1421 i formen ”Espa”. Även de flesta bynamnen har svenskt ursprung. Esbo församling avskildes från Kyrkslätts kapell år 1458, och Esbo gråstenskyrka härstammar från 1480-talet. Den är också Esbos äldsta byggnad.

År 1920 hade Esbo 9 000 invånare, varav 70 procent hade svenska som modersmål och 75 procent arbetade inom jordbruket. Grankulla villasamhälle avskildes från Esbo landskommun och blev en separat köping år 1920. På 1940- och 1950-talen började Esbo växa kraftigt som en förort till Helsingfors, och landsortskommunen växte till en handels- och industristad. Esbo blev köping år 1963 och blev upphöjd till stad år 1972. Esbo växte från 22 000 invånare till 210 000 invånare mellan 1950 och 2000. Finlandssvenskarna utgör i dag cirka nio procent (20 000 personer) av Esbos befolkning.

Administrativ historik

1 januari 1994 tillfördes ett område med 35 invånare från Vichtis kommun.^[5]

Geografi

Esbo är indelat i 7 storområden och 56 stadsdelar. Esbo är en märkvärdig stad på så sätt att staden inte har något egentligt centrum som är mera betydande än andra centra. Man säger att Esbo har fem skilda centra:

Esbo centrum, som är administrativt centrum,
Hagalund, som är kulturellt centrum,
Alberga, med Sello köpcentrum,
Mattby, med köpcentret Iso Omena i norra Mattby, och
Esboviken

Helsingfors centrum har en stor betydelse för hela Esbo.

Storområden och stadsdelar

Norra Esbo
Bodom · Kalajärvi · Gunnars · Lahnus · Lakisto · Luk · Nipert · Grundbacka · Rödskog · Gammelgård · Vällskog

Gamla Esbo
Esbo centrum · Gumböle · Högnäs · Träskända · Björnkärr · Karvasbacka · Stadsberget · Kolmpers · Kurängen · Morby · Nupurböle · Noux · Siikajärvi · Gamla Noux · Käringmossen

Stor-Alberga
Karabacka · Kilo · Dalsvik · Alberga · Fågelberga · Klappträsk · Smedsby · Gröndal

Stor-Köklax
Esbogård · Köklax · Kurtby · Fantsby

Stor-Hagalund
Gäddvik · Bredvik · Mankans · Ängskulla · Otnäs · Norra Hagalund · Hagalund · Westend

Stor-Mattby
Hemtans · Mattby · Olars

Stor-Esboviken
Esboviken · Kaitans · Ladusved · Nöykis · Bastvik · Sökö · Sommaröarna

Byar och platser

Backby (finska: Pakankylä)
Bergans (en del av Alberga, finska: Perkkaa)
Björkmankans (del av Norra Hagalund, finska: Koivu-Mankkaa)
Björnholm (en udde i Westend, där motorvägen Västerleden går, finska: Karhusaari)
Boställsbacken (del av Alberga, finska: Puustellinmäki)
Bruksstranden (del av Bredvik, finska: Ruukinranta)
Bölsby (finska: Pyöli)
Estmalmen (del av Nöykis, finska: Eestinmalmi)
Fölisholmen (holme, finska: Varsasaari)
Karlö (en ö, finska: Miessaari)
Karlöfjärden (finska: Miessaarenselkä)
Kytö (uttalas tjy:tö, holme)
Kytökäringen (skär)
Lövöarna (holmar, finska: Lehtisaaret)
Mössenholmen (en holme, finska: Vehkasaari)
Niemis (finska: Niemelä)
Sperrings (en by, finska: Perinki)
Storhoplax (finska: Iso Huopalahti)
Tvihjälp (holme)
Urberga (finska: Vuorela)
Svinö sund (finska Suino)

Styre och politik

Mandatfördelning i Esbo, valen 1964–2021

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.^[6]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1964

9

16

22

9

16

22

47

77,9

1968

6

1

14

1

2

6

11

6

14

2

6

11

47

75,7

1972

8

16

1

7

6

15

8

16

7

6

15

53

75,9

1976

9

17

2

7

1

22

2

9

17

7

22

67

79,1

1980

8

17

2

5

7

2

25

1

8

17

5

7

25

67

75,9

1984

3

15

7

4

1

2

8

1

26

3

15

7

4

8

26

67

71,0

1988

3

1

15

4

3

1

3

1

8

1

27

3

15

4

3

8

27

67

66,4

1992

4

14

11

5

2

8

2

21

4

14

11

5

8

21

67

70,3

1996

3

14

8

3

2

4

8

1

24

3

14

8

3

4

8

24

67

61,6

2000

4

13

11

2

4

7

1

25

4

13

11

4

7

25

67

53,4

32

35

2004

3

13

9

3

4

7

2

26

3

13

9

3

4

7

26

67

59,2

30

37

2008

2

9

11

1

7

3

6

2

26

9

11

7

3

6

26

67

62,6

33

34

2012

2

10

13

10

2

7

2

29

10

13

10

7

29

75

59,3

35

40

2017

3

10

17

7

3

1

6

2

26

10

17

7

6

26

75

60,1

33

42

2021

2

10

14

8

2

6

2

3

28

10

14

8

6

28

75

58,2

28

47

För valet 1964 avser kolumnen SDP både Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP) och Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund (ASSF).
Kolumnen övriga representerar:
- För valet 1964 Icke-socialistiska partier och grupper.
- För valet 1968 Icke-socialistiska partier och grupper - Övriga.
- För valet 1984 Kommunistien ja demokraattien yhteislista (2), Sitoutumattomien yhteislista (2).
- För valet 1988 Espoolaisten yheistoiminta ry./Esboboarnas samverkan rf. yhteislista
- För valen 1992-1996 Espoon Sitoutumattomat ry:n yhteislista - Esbo Obundna rf:s gemensamma lista
- För valet 2000 Sitoutumattomien yhteislsita
- För valet 2004 Espoon Sitoutumattomien yhteislista.

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Esbo har följande vänorter^[7]:

Esbo har också en partnerstad^[7]:

Kryvyj Rih, Ukraina

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Det stora telekommunikationsföretaget Nokia har sitt huvudkontor i Esbo. I och med att Aalto-universitetet ligger i staden har det också vuxit upp en stark it-industri med diverse mjukvaruföretag här. Likaså har hisstillverkaren Kone sitt huvudkontor i staden. Vidare kan nämnas företag som Huhtamäki, M-Real, Tieto och Outokumpu.

Näringslivet är relativt starkt kopplat till huvudstaden Helsingfors, och många vill se städerna som en helhet, Huvudstadsregionen.

Infrastruktur

Vägar

1 Åboleden
51 Västerleden
50 Ring III
101 Ring I
102 Ring II
110 Åbovägen
114 Knektbron 120 Vichtisvägen
1130 Lappbölevägen, Köklaxleden

Kollektivtrafik

Tåg

Kustbanan Åbo-Helsingfors går genom Esbo och trafikeras med pendeltåg
Västmetron, som är en förlängning av Helsingfors metro, invigdes 18 november 2017^[8]

Buss

Esbo interna busstrafik: tre-siffriga busslinjer, till exempel 241 och 543
Helsingfors regionala busslinjer, tresiffriga busslinjer, till exempel 109 längs Västerleden, 210 längs Åboleden, 321 längs Vichtisvägen.
Busslinjer som passerar flera av huvudstadsregionens städer, kallas regionlinjer. Likadana nummer som på Esbos interna busstrafik.
Fjärrbussar

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Esbo stad 1975–2020^[9]

År			Folkmängd
1975			120 632
1980			137 409
1985			156 778
1990			172 629
1995			191 247
2000			213 271
2005			231 704
2010			247 970
2015			269 802
2020			292 796
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 1 000 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.^[10]^[11]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	305 274	100,0
Inhemska språk totalt	238 544	78,1
Finska	218 392	71,5
Svenska	20 136	6,6
Samiska	16	0,0
Främmande språk totalt	66 730	21,9
Ryska	9 863	3,2
Estniska	5 758	1,9
Arabiska	5 516	1,8
Engelska	4 559	1,5
Kinesiska	3 795	1,2
Somaliska	3 158	1,0
Persiska	3 073	1,0
Albanska	3 054	1,0
Kurdiska	2 116	0,7
Tagalog	1 741	0,6
Vietnamesiska	1 666	0,5
Spanska	1 438	0,5
Hindi	1 344	0,4
Urdu	1 319	0,4
Turkiska	1 216	0,4
Bengali	1 159	0,4
Språk med färre än 1 000 talare men fler än 10	15 878	5,2
Språk med färre än 10 talare	77	0,0

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (71,5 %)

Svenska (6,6 %)

Samiska (0,0 %)

Främmande språk (21,9 %)

Kultur

Sevärdheter

Noux nationalpark som finns delvis i nordvästra Esbo
Esbo domkyrka från 1400-talet
WeeGee-huset med Esbo moderna konstmuseum
Världens största bastu^[12]

Idrott

Som idrottsstad är Esbo mest känd för ishockeylaget Espoo Blues. Säsongen 2007-2008 tog sig laget till final i FM-ligan, men fick till slut nöja sig med en andraplats. Inom juniorishockeyn finns det många lag som utmärkt sig. Espoo Blues damlag har vunnit FM sju år i rad, men år 2006 bröts segersviten. Esbo har också många fotbollsföreningar som FC Kasiysi, EPS och FC Honka. Av dessa spelar enbart FC Honka i Tipsligan. Flera klubbar ägnar sig åt friidrott, bland andra EIF. Två paddlingsklubbar, Canoa och Espoon Eskimot är verksamma i Esbo och tre segelföreningar, EPS, Espoon Merenkävijät och Esbo Segelförening^[13], vilka haft seglare med internationella framgångar.