På den engelske fysikernJ.J. Thomson inrådan började Rutherford 1896 undersöka hur röntgenstrålning påverkade elektriska urladdningar i gaser. De teorier som formulerades utifrån försöken ledde till att Thomson upptäckte elektronen 1897[3], eller rättare sagt konstaterade att den utgjorde en beståndsdel av atomen (som dittills antagits vara odelbar). Men fortfarande hade man ingen aning om hur elektronerna hängde ihop med resten av atomen. En del forskare tänkte sig elektronerna som "russin" inuti en positivt laddad "kaka".
Men 1909 lät Rutherford sina studenter göra ett experiment där man sköt en stråle av heliumkärnor (alfapartiklar) mot en mycket tunn guldfolie. (Han var inte medveten om att det var atomkärnor, bara att det var positivt laddade partiklar). Experimentet var tidskrävande och omfattande. Över två miljoner små ljusblixtar, noterade via mikroskop, räknades manuellt av studenterna nere i en kolsvart källare. De flesta atomkärnorna passerade rakt igenom, men några studsade tillbaka. Detta var något helt oväntat. Det var som att skjuta med en pistolkula mot ett papper, och finna att kulan några få gånger studsade från papperet.
Rutherford drog då slutsatsen att det måste finnas en positiv kärna i mitten av guldatomerna. Bara de kärnor i Rutherfords stråle som kom rakt mot guldatomkärnan studsade tillbaka. De andra kunde passera igenom mellan kärnan och elektronerna.[4][5][6]
Enligt Rutherfords teori kretsade elektronerna i banor runt kärnan, likt planeterna runt solen.[7]
Den typ av spridning som Rutherford påvisade i sitt klassiska experiment kallas Rutherford-spridning och ligger till grund för "Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi", en metod för materialanalys.
Andra upptäckter
Det var Rutherford som beskrev gammastrålning och 1914 kunde bevisa att den är en elektromagnetisk vågrörelse. Han mätte också dess våglängd.
1934 kunde Rutherford efter experimentella bevis föreslå att atomkärnor av tungt väte (deuterium) genom fusion bildar helium.
Rutherfords spekulationer på 1920-talet om en neutral partikel i atomkärnan hade också stor del i den brittiske fysikern James Chadwicks upptäckt av neutronen, 1932.[3]
Rutherfords vapensköld, med motto hämtat från Lucretius, "Primordia Quaerere Rerum".[8][9]
Ernest Mandel Ernest-Eugène Hiolle Ernest Lawrence Ernest Seillière Ernest Hemingway Ernest McCulloch Ernest Gallo Ernest Walton Ernest Austin Ernest Greene Ernest Bevin Ernest Hamy Ernest Hébert Ernest Dowson Louis-Ernest Barrias Ernest Gillet Milton Ernest Ernest Ansermet Ernest Hollings Ernest Havet Ernest Picard Ernest Blum Ernest Lavisse Ernest Florman Ernest Renshaw Ernest Monis Ernest King Ernest Lichtenberger Ernest Meissonier Ernest Guiraud Ernest R. Dickerson Mister Ernest Ernest William Gibson Ernest Rutherford Ernest Kenny Ernest Gruening Albert-Ernest Carrier-Belleuse Ernest Sh…
ackleton Ernest Borgnine Ernest Thompson Seton Ernest Willard Gibson Ernest Jacquet Ernest William Barnes Ernest Oppenheimer Ernest McFarland Ernest Reyer Henri Ernest Baillon Ernest Cassel Ernest le Vampire Ernest Cady Ernest Casimir-Lambert Ernest Babelon Ernest Courtot de Cissey Ernest Solvay Lac Ernest Ernest Gardner Ernest Renan Paul Auguste Ernest Laugier Ernest Starling Ernest P. Worrell Ernest André Ernest Chantre Ernest Legouvé Ernest Chausson Ernest-Jean Aubert Ernest Lundeen Ernest Gold Ernest Chapman Ernest Desjardins Ernest MacIntyre Ernest William Brown Ernest Truex Slam Dunk Ernest Ernest Thiel Ernest Schoedsack Charles Ernest Beulé Ernest S. Brown Ernest Saint-Charles Cosson Ernest Olivier Ernest Batchelder Ernest Chambers Ernest Merlin Ernest Gimson Ernest Cole Ernest Thesiger Ernest Gevers Ernest Johnson Ernest Roney Ernest in the Army Ernest Lister Ernest Cossart Ernest Leffingwell Ernest Entwistle Cheesman Ernest Greenwood Ernest Henley Ernst Willimowski Ernest Paananen Ernest Goes to School När jag brottades med Ernest Hemingway Ernest Ranglin Ernest Vandiver Ernest Slingeneyer Ernest Archdeacon Ernest Bloch Ernest von Koerber Ernest Carter Ernest Papa Arko
