Borås kommun

Borås kommun Borås stad Kommun
Borås rådhus
Slogan	Borås – of course
Borås kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–) Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Borås
Inrättad	1 januari 1971
Utbrutet	Bollebygds kommun (1995) (Bollebygds församling)
Befolkning, areal
Folkmängd	114 860 (2024-09-30)[1]
Areal	967,53 kvadratkilometer (2019-01-01)[2]
- därav land	909,88 kvadratkilometer[2]
- därav vatten	57,65 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet	126,24 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	57°43′00″N 12°56′00″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Borås domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1561[3]
Anställda	11 725 (2019-11)[4]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1490 (1998–) 1583 (–1997)
Postnummer	50110–50899[5]
Riktnummer	033
GeoNames	2720496
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Borås kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Borås.

Borås kommun är belägen den nederbördsrika västsidan av Sydsvenska höglandet. Terrängen utgörs av kuperade sprickdalar. En stor del är klädd med barrskog men området är också rikt på sjöar och myrmarker. Tillsammans med övriga Sjuhäradsbygden bildar Borås kommun en av Sveriges mest särpräglade industriregioner som tidigare hade en betydande textilindustri.

Sedan kommunen fick sin nuvarande gränsdragning 1995 har befolkningstrenden varit positiv. Mandatperioden 2022–2024 styrs kommunen av en mittenkoalition bestående av Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Borgstena, Bredared, Brämhult, Dannike, Fristad, Gingri, Kinnarumma, Ljushult, Rångedala, Sandhult, Seglora, Toarp, Torpa, Tämta, Tärby, Vänga och Äspered. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1621 Borås stad som 1863 bildade en stadskommun. 1920 inkorporerades Torpa landskommun i Borås stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fristad (av de tidigare kommunerna Borgstena, Fristad, Gingri, Tämta, Tärby och Vänga), Lysjö (av Hillared, Ljushult, Roasjö och Sexdrega), Länghem (av Dannike, Länghem och Månstad), Sandhult (av Bredared och Sandhult) och Toarp (av Rångedala, Toarp och Äspered). Landskommunerna Brämhult, Kinnarumma och Seglora samt Borås stad förblev oförändrade.

1961 bildades Viskafors landskommun av Kinnarumma och Seglora landskommuner och 1967 bildades Dalsjöfors landskommun av Toarps landskommun samt Dannike församling ur den då upplösta Länghems landskommun. Borås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borås stad och Brämhults landskommun. Samtidigt upplöstes och delades Lysjö landskommun. Huvuddelen fördes då till Svenljunga kommun medan Ljushults församling fördes till Dalsjöfors kommun. 1974 införlivades kommunerna Bollebygd, Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors i Borås kommun.

1995 återbildades Bollebygds kommun genom en utbrytning ur Borås kommun.^[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Borås domkrets.^[7]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. ^[8]

Kommun eller stad

Borås är en av de 14 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003, med motiveringen att namnet är en fördel i marknadsföring för kommunen. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.^[9] Även kommunfullmäktige och kommunstyrelsen heter så, dock har de tio tidigare kommundelsnämnderna ändrats till tre stadsdelsnämnder år 2011.

Geografi

Borås kommun är belägen i Sjuhäradsbygden, som traditionellt dominerades av textilindustri och gårdfarihandlare. Kommunen gränsar till kommunerna (räknat medurs) Vårgårda, Herrljunga, Ulricehamn, Tranemo, Svenljunga, Mark och Bollebygd, samtliga belägna i landskapet Västergötland och i Västra Götalands län.

I riktning från nordöst till sydväst rinner ån Viskan.

Topografi och hydrografi

Borås kommun är belägen den nederbördsrika västsidan av Sydsvenska höglandets. Terrängen utgörs av kuperade sprickdalar. En stor del är klädd med barrskog men området är också rikt på sjöar och myrmarker. På östra och västra sidan om Öresjö finns höjdområden som når mer än 300 meter över havet. De är barrskogsklädda har en karaktär av norrlandsterräng. I dalgångarna och uppe på stora moränryggar finns inslag av jordbruksmark. I östra delarna av kommunen finns partier av småskaligt odlingslandskap med inslag av ädellövskog.

Viskan är Borås viktigaste vattendrag och dess dalgång har en mycket omväxlande karaktär, växlande mellan ett öppet kulturlandskap och forsar och vattenfall.^[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[11]

Borås kommun	Hela riket
Bebyggelse (8,9 %)   Skog (70,3 %)   Öppen myrmark (2,8 %)   Jordbruksmark (6,8 %)   Övrig mark (11,3 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2023 fanns 13 naturreservat i Borås kommun.^[12] Bland dessa kan nämnas Kröklings hage, bildat 1962. I reservatet, som är 14 hektar, samsas ädellövskog, blandskog och löväng med raviner, ängsmark och en ekhage. Reservatet är även skyddat som Natura 2000-område.^[13] Ett annat exempel är Tranhult vid Viskans strand. Reservatet är artrikt med en flora som bland annat inkluderar örter som vippärt, skogsbingel och underviol samt arter som trollsmultron, rödkörvel och rosenglim.^[14]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tio församlingar – Borås Caroli, Borås Gustav Adolf, Bredared, Brämhult, Fristad, Kinnarumma, Sandhult, Seglora, Sexdrega (ligger även i Svenljunga kommun) samt Toarp.

Distrikt inom Borås kommun

År 2016 ersattes församlingarna med 17 distrikt:^[15]

De 17 distrikten i Borås kommun
Borgstena Borås Caroli Borås Gustav Adolf Bredared Brämhult Dannike Fristad-Gingri Kinnarumma Ljushult Rångedala Sandhult Seglora Toarp Tämta Tärby Vänga Äspered

Tätorter

År 2020 bodde 91,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.^[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 19 tätorter i Borås kommun:^[17]

Tätort	Befolkning
Borås	74 042
Fristad	5 834
Dalsjöfors	3 892
Sjömarken och Viared	3 830
Viskafors	3 684
Sandared	3 398
Gånghester och Målsryd	2 511
Frufällan	1 305
Rydboholm	985
Sandhult	586
Bosnäs	468
Dannike	444
Aplared	432
Borgstena	423
Rångedala	421
Kinnarumma	381
Bredared	379
Hedared	349
Sandsjön och Sågbacken *	4

* Del av tätorten ligger inom kommunens gränser. Folkmängden avser den del som ligger inom kommunen.

Styre och politik

Styre

Åren 1998–2010 styrdes kommunen av en sexpartikoalition bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Vägvalet och Miljöpartiet.

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna i koalition med det lokala partiet Vägvalet. Koalitionen samlade 35 av 73 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 fick ingen av de traditionella blocken egen majoritet. De rödgröna styrde i minoritet med Sverigedemokraterna som vågmästare.^[18]

Efter valet 2018 styrdes kommunen av en Mitt-S-samverkan bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Detta då ingen av de traditionella blocken hade egen majoritet.^[19] Med stöd av Vänsterpartiet kunde samma koalition fortsätta styra även efter valet 2022.^[20]

År	Partier
1994-1998	S
1998-2002	M	C	FP	KD	MP	VÄG
2002-2006	M	C	FP	KD	MP	VÄG
2006-2010	M	C	FP	KD	MP	VÄG
2010-2014	S	V	MP	VÄG
2014-2018	S	V	MP
2018-2022	S	C	L	MP
2022-[21]	S	C	L	MP

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026[22]
Ordförande	S	Per-Olof Höög
Förste vice ordförande	C	Mattias Danielsson
Andre vice ordförande	KD	Hans Gustafsson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår	V	S	MP	VÄG	SD	NYD	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970		27					8	10		9	27 8 10 9	54	89,5	43 11
1973	2	36					20	7		14	36 20 7 14	79	92,4	66 13
1976	3	35					17	8		16	35 17 8 16	79	90,5	62 17
1979	4	35					15	8		17	4 35 15 8 17	79	89,4	58 21
1982	4	38					11	5	1	20	4 38 11 5 20	79	90,4	55 24
1985	4	34					7	12	5	17	4 34 7 12 5 17	79	88,8	52 27
1988	4	36	4				6	9	5	15	4 36 4 6 9 5 15	79	85,2	52 27
1991	4	33				2	6	8	9	17	4 33 6 8 9 17	79	85,3	53 26
1994	3	37	3	4			5	6		15	3 37 3 4 5 6 15	73	84,9	41 32
1998	10	25	3	6			3	3	7	16	10 25 3 6 3 3 7 16	73	79,00	41 32
2002	6	29	2	6			4	6	6	14	6 29 6 4 6 6 14	73	78,38	41 32
2006	6	26	3	3	1		4	6	5	19	6 26 3 3 4 6 5 19	73	79,13	39 34
2010	5	24	5	1	6		4	6	3	19	5 24 5 6 4 6 3 19	73	81,72	39 34
2014	6	24	5		9		4	5	3	17	6 24 5 9 4 5 3 17	73	82,07	42 31
2018	6	23	3		11		5	5	5	15	6 23 3 11 5 5 5 15	73	83,39	43 30
2022	6	22	2		14		4	4	7	14	6 22 14 4 4 7 14	73	78,45	41 32
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026[22]
Ordförande	S	Ulf Olsson
Förste vice ordförande	C	Kerstin Hermansson
Andre vice ordförande	M	Annette Carlson

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Arbetslivsnämnden	S	Lars-Åke Johansson	M	Birgitta Bergman	C	Mattias Danielsson
Fritids- och folkhälsonämnden	C	Håkan Eriksson	KD	Magnus Sjödahl	S	Christer Lundahl
Förskolenämnden	S	Andreas Ekström	M	Marie Fridén	MP	Erik Johnson
Grundskolenämnden	S	Per Carlsson	M	Ulf Sjösten	L	Susanne Karlander
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden	L	Andreas Cerny	M	Oliver Öberg	S	Leila Pekkala
Individ- och familjeomsorgsnämnden	S	Mats Tolfsson	M	Hasse Ikävalko	MP	Kristina Ramsälv Waldenström
Krisledningsnämnden	S	Ulf Olsson	M	Annette Carlson	C	Kerstin Hermansson
Kulturnämnden	S	Sara Andersson	KD	Falco Güldenpfennig	L	Lars Gustaf Andersson
Lokalförsörjningsnämnden	S	Helene Sandberg	M	Nils-Åke Björklund	MP	Kjell Hjalmarsson
Miljö- och konsumentnämnden	C	Karl-Eric Nilsson	M	Per Månsson	S	Sofia Bohlin
Samhällsbyggnadsnämnden	L	Morgan Hjalmarsson	M	Lars-Gunnar Comén	S	Bengt-Arne Bohlin
Servicenämnden	S	Micael Svensson	M	Ulf Sjösten	S	Ulla-Britt Nordqvist
Sociala omsorgsnämnden	S	Yvonne Persson	M	Mattias Karlsson	L	Britt-Marie Halldén
Tekniska nämnden	C	Jan Idehed	M	Paul-Andre Safko	S	Sead Omerovic
Valnämnden	S	Ulla Krok	M	Björn-Ola Kronander
Vård- och äldrenämnden	L	Johan Wikander	KD	Hans Gustavsson	S	Rose-Marie Liljenby Andersson
Överförmyndarnämnden	S	Christina Frisk	M	Anna Christensen

Valresultat 2018

Parti	Valdistrikt		Kommun
	Starkaste	Andel	Andel
S	Hässleholmen Östra	75,09  %	30,86  %
M	Centrum Östra	35,46  %	20,67  %
SD	Fristad Sydöstra	27,94  %	15,45  %
V	Kristineberg	13,70  %	7,90  %
L	Bergdalen Södra	13,70  %	7,44  %
C	Tämta-Vänga	33,62  %	6,70  %
KD	Brämhult Östra	13,30  %	6,62  %
MP	Knalleland-Lundby	6,31  %	3,62  %
FI	Knalleland-Lundby	1,58  %	0,29  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Internationella relationer

År 1940, när "Finlands sak var vår", inleddes ett vänortssamarbete med den finska staden Mikkeli, men under krigstiden inleddes även ett vänortssamarbete med den norska kommunen Molde och år 1947 ingicks ytterligare ett vänortssamarbete, denna gång med den danska staden Vejle. Samarbetet med vänorterna inkluderar regelbundet återkommande träffar.^[23]

Man har också ett samarbete med

• Alanya, Turkiet
• Modena i Italien
• Gongqing i Kina.
• Espelkamp, Tyskland
• Bila Tserkva, Ukraina - sedan 28 september 2023^[24]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Tillsammans med övriga Sjuhäradsbygden bildar Borås kommun en av Sveriges mest särpräglade industriregioner som tidigare hade en betydande textilindustri. Under de 15 år som följde efter den stora textilkrisen i slutet på 1960-talet försvann 13 000 arbeten inom branschen. Ett flertal företag lades ned, exempelvis storföretagen Algots och Eiser. Detta ledde till att ett mer mångsidigt näringsliv byggdes upp efter 1970. Statliga institutioner så som Högskolan i Borås lokaliserades till kommunen och nya företag, främst verkstads- och plastindustri etablerades i Borås. Därutöver skedde en kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn i övrigt.

I början av 2020-talet var inslaget av textil och konfektion fortfarande stor påverkan på det lokala näringslivet med företag som F O V Fabrics AB, Fristad Kansas AB, AB Svenskt Konstsilke och väveriet Almedahls AB.

De största företagen inom verkstadsindustrin var Ericsson AB, Parker Hannifin AB och Volvo Bussar AB. Plastindustrin representeras av bland annat Uponor AB. Ett stort antal postorderfirmor finns i centralorten så som Ellos AB, H & M Hennes & Mauritz AB, Haléns AB samt huvudkontoren för Gina Tricot, Svea Brudar och Hemtex. I början av 2020-talet var inpendlingen till kommunen större än utpendlingen.^[10]

Infrastruktur

Transporter

Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar Borås. Riksväg 27 mellan Göteborg och Karlskrona passerar genom kommunen. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och riksväg 42 går mot Vårgårda och Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo. Från Borås utgår länsväg 180 åt nordväst.

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av Kust till kust-banan. I nordsydlig riktning genomkorsas kommunen av Älvsborgsbanan som vid Borås centralstation övergår i Viskadalsbanan. Kust till kust-banan trafikeras av SJ:s fjärrtåg mellan Göteborg och Kalmar samt på linjen Göteborg–Borås av Västtågen som också gör uppehåll i Sandared. Västtågen trafikerar även Älvsborgs-/Viskadalsbanan som förutom i centrala Borås stannar vid Borgstena, Fristad, Knalleland och Viskafors.

I Viared finns även Borås flygplats, invigd 1997.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 114 860 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 13:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Borås kommun 1970–2020[25]
År			Folkmängd
1970			107 562
1975			105 177
1980			102 129
1985			99 963
1990			101 766
1995			96 139
2000			96 883
2005			99 325
2010			103 294
2015			108 488
2020			113 714
Anm: Observera att kommunens gränser ändrades 1974 och 1995, därav de stora svängningarna.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 28 891, eller 27,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 107 022 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 19 909, eller 20,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 98 150 den 31 december 2002).^[26]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borås kommun 107 022 personer. Av dessa var 21 106 personer (19,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[27]

Födelseland[27]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&085916.&&&&&085 916
2	Finland	&&&&&&&&&&&03479.&&&&&03 479
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&02269.&&&&&02 269
4	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&02061.&&&&&02 061
5	Somalia	&&&&&&&&&&&01425.&&&&&01 425
6	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&01388.&&&&&01 388
7	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&01237.&&&&&01 237
8	Irak	&&&&&&&&&&&01230.&&&&&01 230
9	Iran	&&&&&&&&&&&01211.&&&&&01 211
10	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01071.&&&&&01 071
11	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0767.&&&&&0767
12	Polen	&&&&&&&&&&&&0757.&&&&&0757
13	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0719.&&&&&0719
14	Syrien	&&&&&&&&&&&&0510.&&&&&0510
15	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0498.&&&&&0498
16	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458
17	Thailand	&&&&&&&&&&&&0385.&&&&&0385
18	Norge	&&&&&&&&&&&&0379.&&&&&0379
19	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0291.&&&&&0291
20	Danmark	&&&&&&&&&&&&0265.&&&&&0265
21	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0246.&&&&&0246
22	Kina	&&&&&&&&&&&&0217.&&&&&0217
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&0151.&&&&&0151
24	Island	&&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06

Språk

Borås är en finsk förvaltningskommun sedan 2010. 2012 utsågs Borås av Sverigefinländarnas delegation till Sveriges bästa finska förvaltningskommun. 2018 hade kommunen över 13 500 finsktalande i sin befolkning och även en finsk förskoleavdelning samt finska platser i äldreomsorgen.^[28]

Kultur

Kulturarv

Vid Tämta ödekyrkogård finns en kyrkogård med gravvårdar från 1600-talet och fram till 1800-talet då kyrkan revs. I området finns även ruinen efter den lilla stenkyrkan. En del av stenarna från kyrkan har använts till att bygga en mur kring den kyrkan som kom att ersätta den rivna kyrkan, Tämta kyrka. Även andra inventarier flyttades dit.^[29] Andra kyrkor i kommunen som kan nämnas är Brämhults kyrka och Hedareds stavkyrka.

Ett annat exempel på kulturarv i kommunen är Bosgården i Gingri. Där finns gravfält från järnåldern i närheten av en gammal kyrkogård. I närheten finns också stenrösen. I området har det hittats en rad fornlämningar.^[30]

Kommunvapen

Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.

Borås kommunvapen innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i Borås stads privilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t 1939. Trots den segdragna kommunbildningen och att flera av de ingående tidigare enheterna hade haft egna vapen kunde vapnet registreras för kommunen i PRV redan 1974.

Se även

• Personer med anknytning till Borås kommun
• Borås Stadshus Aktiebolag

Referenser

1. ^ [ ] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. ^ [ ] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
4. ^ [ ] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
5. GeoPostcodes, läs online.^{[källa från Wikidata]}
6. Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
7. Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)  PDF
8. ”SFS 2010:196 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. 18 mars 2010. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/100-199/d_619300-sfs-2010_196-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
9. SFS 2007:229
10. ^ [ ] ”Borås - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bor%C3%A5s. Läst 20 april 2023. 
11. ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
12. ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/sok.html. Läst 23 april 2023. 
13. ”Kröklings hage”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/kroklings-hage.html. Läst 23 april 2023. 
14. ”Tranhult”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/tranhult.html. Läst 23 april 2023. 
15. • SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
16. ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1490&id2=null. Läst 29 maj 2024. 
17. ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 29 maj 2024. 
18. ”"Risk att det blir en kraftig vänstervridning av Borås politik"”. web.archive.org. 26 december 2014. Arkiverad från originalet den 26 december 2014. https://web.archive.org/web/20141226085800/http://www.bt.se/nyheter/boras/(4498340).gm. Läst 20 april 2023. 
19. Nilsson, Maja (9 oktober 2018). ”Vänsterpartiet avbryter rödgrönt samarbete i Borås”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/vansterpartiet-avbryter-rodgront-samarbete-i-boras. Läst 20 april 2023. 
20. Gustafsson, Cecilia; Odengård, Niclas (13 oktober 2022). ”Nya styret i Borås klart – Liberalerna: "Vi har fått igenom nästan all vår politik"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/klart-de-fortsatter-styra-boras. Läst 20 april 2023. 
21. ”Klart: De fortsätter styra Borås”. https://sverigesradio.se/artikel/klart-de-fortsatter-styra-boras. Läst 13 oktober 2022. 
22. ^ [ ] Rosendahl, Anna. ”Borås Stads webbplats”. www.boras.se. https://www.boras.se/nyheter/nyheter/attanyakommunalradvalda.5.4dad62a2183cb1320f3b00a4.html. Läst 22 oktober 2022. 
23. Fallbäck, Maria. ”Borås Stads webbplats”. www.boras.se. https://www.boras.se/kommunochpolitik/samarbetenochnatverk/vanochpartnerskapsorter.4.6a80e56d15869d0d313f1459.html. Läst 11 maj 2022. 
24. ”Borås Stad inleder samarbete med Bila Tserkva i Ukraina”. Mynewsdesk. 6 september 2023. https://www.mynewsdesk.com/se/boras-stad/pressreleases/boraas-stad-inleder-samarbete-med-bila-tserkva-i-ukraina-3271237. Läst 28 september 2023. 
25. ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
26. Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
27. ^ [ ] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
28. Evelina Westergren. ”Borås tar höjd för de finska frågorna”. noll27 (Kultur i Väst) Nr 2, 2018: sid. 28-30. ISSN 2002-4649. 
29. ”Tämta ödekyrkogård”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/tamta-odekyrkogard.html. Läst 23 april 2023. 
30. ”Bosgården i Gingri”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/kulturmiljoer/bosgarden-i-gingri.html. Läst 23 april 2023. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Borås kommun.
  Bilder & media
• Borås kommun