PROFILBARU.COM

	Bengtsfors kommun; Kommun
	Vy över Bengtsfors
Slogan	Kämpaglöd = Bengtsfors / Där goda idéer forsar fram
	; Bengtsfors kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Dalsland
Län	Västra Götalands län (1998–); Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Bengtsfors
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	9 064 (2024-09-30)
Areal	1 059,19 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	883 kvadratkilometer
- därav vatten	176,19 kvadratkilometer
Bef.täthet	10,27 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°02′00″N 12°13′00″Ö / 59.033333333333°N 12.216666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Vänersborgs domkrets (1999-05-01–); Åmåls domsaga (–1999-05-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1470
Anställda	1 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1460 (1998–); 1560 (–1997)
GeoNames	2723078
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Bengtsfors kommun är en kommun i Dalsland i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Bengtsfors.

Området som utgör kommunen är starkt kuperat med ett sönderbrutet landskap. 13 procent av ytan utgörs av sjöar, primärt långa sprickdalssjöar, och 80 procent av kommunens yta är klädd med barrskog med inslag av björk. Kommunen hade tidigt ett förindustriellt skede med järnhantering, vilket under mitten på 1800-talet ersattes av sågverk och senare även av massafabriker och pappersbruk. Därtill har kommunen haft en växande turistnäring.

Med undantag för ett fåtal år har kommunens befolkning varit minskande sedan kommunen bildades 1971. Efter valen på 2010-talet har kommunen haft blocköverskridande styren. Mandatperioden 2018–2022 styrs dock kommunen av borgerliga partier.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bäcke, Laxarby, Steneby, Tisselskog, Torrskog, Vårvik, Ärtemark och Ödskölts. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. 1926 bildades Bengtsfors köping genom en utbrytning ur Ärtemarks landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Bäckefors (av de tidigare kommunerna Bäcke och Ödskölt), Lelång (av Laxarby, Torrskog, Vårvik och Ärtemark) samt Steneby (av Steneby och Tisselskog) medan Bengtsfors köping förblev opåverkad.

Bengtsfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bengtsfors köping och landskommunerna Bäckefors, Lelång och Steneby.^[5] Kommunen ingick till 1998 i Älvsborgs län.

Kommunen ingick från bildandet till 1 maj 1999 i Åmåls domsaga och ingår sen dess i Vänersborgs domkrets.^[6]

Geografi

Kommunen är belägen i norra delen av landskapet Dalsland och gränsar i norr till Årjängs kommun och i nordöst till Säffle kommun, båda i Värmlands län, i öster till Åmåls kommun, i sydöst till Melleruds kommun, i sydväst till Färgelanda kommun och i väster till Dals-Eds kommun, alla i före detta Älvsborgs län.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Bengtsfors kommun

Området som utgör kommunen är starkt kuperat med ett sönderbrutet landskap. Det berör på att tektoniska rörelser i jordskorpan har bildat veckningar, överförskjutningar och förkastningar. 13 procent av ytan utgörs av sjöar, primärt långa sprickdalssjöar varav Lelång, som sträcker sig upp i Värmland, är längst. Urbergsgrunden består till stor del av gnejser och graniter men också av Dalformationens bildningar. Dessa består av sediment som omvandlats till bland annat arkos, konglomerat, lerskiffrar och kvartsit. Skiffern är kalkrik vilket gett en näringsrik jord. Kvartsiten är synlig i öster där den framträder som gråvita, skarpa, kala bergsryggar i landskapet, varav de högsta topparna når 260 meter över havet. Ödskölts moar med deltan, sandurbildningar och två parallella moränryggar söder om Ödskölts kyrka är en israndbildningen. Denna är vetenskapligt intressant då den vittnar om stagnation och framryckning under inlandsisens tillbakadragande.^[7]

80 procent av kommunens yta är klädd med barrskog med inslag av björk. Hagmarker med bestånd av lövträd hittas i dalgångar och i närheten av sjöar. Även odlingsmark hittas längs dalgångar men även vid sjöar och höjder. Många av gårdarna som hör till odlingsmarken har dock övergivits och åkrarna buskats igen.^[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[8]

Bengtsfors kommun

Hela riket

Bebyggelse (3,6 %)

Skog (84,5 %)

Öppen myrmark (1,3 %)

Jordbruksmark (4,3 %)

Övrig mark (6,4 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2022 fanns 19 naturreservat i Bengtsfors kommun.^[9] Bland dessa hittas exempelvis Baldersnäs, ett reservatet som Länsstyrelsen i Västra Götalands län beskriver som ett "exotiskt inslag i det dalsländska landskapet". I området finns resterna av en storslagen park i engelsk stil där arter som Weymouthtall, avenbok och blodbok finns kvar. I området finns fortfarande jordbruk, vilket inkluderar en av norra Dalslands största mjölkdjursbesättningar.^[10] Ett annat exempel är Skärbo, vilket även är klassat som Natura 2000-område. Området användes som åker och äng från 1500-talet och fram till 1960-talet. Därefter har markerna hävdats genom fårbete. I reservatet hittas arter som skogsbingel, vätteros, skogsknipprot, vårärt och skogsklocka. Men också ett stort bestånd av Sankt Pers nycklar.^[11]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Bäcke-Ödskölts, Laxarby-Vårviks, Steneby-Tisselskogs, Torrskogs och Ärtemarks.

Från 2016 indelas kommunen istället i åtta distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:^[12]

Tätorter

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Bengtsfors kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Bengtsfors	&&&&&&&&&&&03125.&&&&&03 125
2	Dals Långed	&&&&&&&&&&&01407.&&&&&01 407
3	Billingsfors	&&&&&&&&&&&01108.&&&&&01 108
4	Bäckefors	&&&&&&&&&&&&0709.&&&&&0709
5	Skåpafors	&&&&&&&&&&&&0323.&&&&&0323

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Folkpartiet i koalition med Miljöpartiet och Socialdemokraterna, vilka samlade 18 av 35 mandat. Samma koalition fortsatte styra efter valet 2014 med 16 av 35 mandat. Företrädare för partierna uppgav då att "Sammansättningen av majoriteten har fungerat bra vid föregående mandatperiod och därför vill vi fortsätta samarbetet".^[13]

Valet 2018 ledde till maktskifte när Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna bildade en minoritetskoalition. Detta skedde genom en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna vilket ledde till att Centerpartiet på riksnivå försökte få Centerpartiet i kommunen att backa från samarbetet, något som inte lyckades.^[14]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2018–2022
Ordförande	KD	Jan-Åke Jansson
Förste vice ordförande	S	Solveig Nettelbo
Andre vice ordförande	C	Marie Therese Harfouche

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

21

13

6

2

3

21

13

6

2

3

45

86,7

40

1973

1

20

15

4

1

4

20

15

4

45

90,1

39

1976

1

19

15

5

1

4

19

15

5

4

45

90,6

38

7

1979

2

19

14

4

1

5

2

19

14

4

5

45

88,8

38

7

1982

2

19

1

12

3

2

6

2

19

12

3

2

6

45

89,4

37

8

1985

2

20

1

11

5

1

5

2

20

11

5

45

88,2

36

9

1988

2

19

2

12

4

2

4

2

19

2

12

4

2

4

45

83,5

34

11

1991

19

1

3

11

3

5

19

3

11

3

5

45

83,0

32

13

1994

21

1

3

9

3

2

6

21

3

9

3

2

6

45

82,1

28

17

1998

2

12

5

2

3

6

2

12

5

2

3

6

35

76,76

22

13

2002

2

16

7

4

3

2

16

7

4

3

35

75,05

22

13

2006

2

14

1

8

3

4

2

14

8

3

4

35

75,33

19

16

2010

2

14

1

7

3

2

5

2

14

7

3

2

5

35

75,14

17

18

2014

1

13

1

3

5

2

1

5

13

3

5

2

5

31

78,04

20

11

2018

1

12

4

6

1

6

12

4

6

31

81,35

20

11

2022

1

10

5

3

1

10

5

3

10

31

79,14

19

12

Övriga 1994 var Medborgarpartiet (2), Partiet för ett mänskligt samhälle (1)
Övriga 1998 var Medborgarpartiet (1), Kommunpartiet (4)

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen i Bengtsfors kommun utgörs av nio ordinarie ledamöter. Dess ordförande är kommunens enda kommunalråd. Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag har kommunstyrelsen i Bengtsfors kommun även ansvar för bland annat:

Ekonomi, personal- och organisationsfrågor
Samtliga ärenden som rör barn, utbildning, fritid och kultur
Samtliga ärenden som rör vård och omsorg och IFO.
Teknisk försörjning

För detta arbete har kommunstyrelsen inrättat fyra utskott; allmänna utskottet, utbildningsutskottet, sociala utskottet och tekniska utskottet.^[15]

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Myndighetsnämnden	C	Leif Johansson	S	Sten-Åke Jansson
Valnämnden	M	Owe Gustafsson	-	Susanne Öhrn

Valresultat 2018

Parti		Röstfördelning				Mandatfördelning
Parti		Antal	Andel	Antal +−	Andel +−	Antal	+−
	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	2305	37,06	-322	-6,53	12	-1
	Moderaterna	1194	19,20	+273	+3,92	6	+1
	Centerpartiet	1063	17,09	-12	-0,75	6	+1
	Sverigedemokraterna	851	13,68	+343	+5,25	4	+1
	Vänsterpartiet	266	4,28	+54	+0,76	1	0
	Kristdemokraterna	235	3,78	+27	+0,33	1	0
	Liberalerna (tidigare Folkpartiet)	227	3,65	-78	-1,41	1	-1
	Miljöpartiet de gröna	67	1,08	-70	-1,20	0	-1
	Feministiskt initiativ	6	0,10	-5	-0,09	0	0
	Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018	5	0,08	-17	-0,28	0	0
Giltiga röster totalt		6 219	100,00	+193	—	31	0
Ogiltiga röster - blanka		81	1,28	-22	-0,40
Ogiltiga röster - övriga		6	0,10	+6	+0,10
Valdeltagande		6 306	81,35	+177	+3,31
Röstberättigade		7 752	—	-102	—

Källa:^[16]

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018:

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Sydöstra	43,37 %	37,06 %
M	Nordvästra	22,71 %	19,20 %
C	Sydvästra	28,30 %	17,09 %
SD	Nordöstra	16,93 %	13,68 %
V	Sydöstra	7,87 %	4,28 %
KD	Sydöstra	5,39 %	3,78 %
L	Norra	4,76 %	3,65 %
MP	Sydöstra	2,65 %	1,08 %
FI	Norra	0,21 %	0,10 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Vänorter

Kommunen hade år 2022 en vänort, Wuzhou i Kina. Samarbetet inleddes 2015 och syftar till att "hitta vägar till en bättre verksamhet för kommunens innevånare". Detta sker genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Fram till 2022 hade detta skett genom att kommunledningen samt representanter från skola och turism besökt vänorten och att representanter från vänorten besökt Bengtsfors vid ett flertal tillfällen.^[17]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kommunen hade tidigt ett förindustriellt skede med järnhantering, vilket kan härledas till geografiska tillgångar i form av skog, forsar och vattenleder. Stångjärn framställdes med hjälp av träkol från skogarna och tackjärn som fraktades från Bergslagen via Vänern. Bruken var belägna vid forsrika vatten varifrån sjötransporter kunde ordnas. Bäckefors bruk var först i Sverige med att implementera lancashireprocessen vid färskning av tackjärn. Bruken ersattes i mitten på 1800-talet av sågverk och senare även av massafabriker och pappersbruk. Samtidigt förbättrades transporterna från 1864 genom anläggandet av bland annat Dalslands kanal och Lelångenbanan.^[7]

Skogsindustrin har förändrats i modern tid och gått mot färre enheter och ökad förädling. Exempelvis har Billingsfors pappersbruk som ägs av Munksjö Paper AB omvandlats till en integrerad massa- och kraftpappersindustri. Andra större företag inom denna bransch är Rexcell Tissue & Airlaid AB som tillverkar mjukpappersprodukter i Skåpafors, Petersons Packing AB och Bäcke Emballage AB vilka tillverkar wellpapplådor respektive papphylsor.^[7]

Turistnäringen har blivit allt viktigare fram början av 2020-talet, då i synnerhet sommarturismen. I synnerhet lockas turisterna av den stora turistattraktionen Dalslands kanal.^[7]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas från norr till söder av länsväg 172 och från sydväst mot nordöst av länsväg 164, södra delen av kommunen genomkorsas i väst-östlig riktning av länsväg 166.

Åren 1864–68 byggdes Dalslands kanal vilken går längs Upperudsälven och sjön Lelången. Numer används den varken för godstrafik eller reguljär personbefordran. År 1895 öppnades smalspåriga Lelångenbanan, vilken sammankopplade Bengtsfors och Uddevalla. År 1928 anslöts kommunen till normalspårsnätet och då linjen Mellerud–Årjäng [–Arvika]).^[7]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 9 064 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 233:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Bengtsfors kommun 1970–2020^[18]

År			Folkmängd
1970			12 443
1975			12 345
1980			12 199
1985			11 891
1990			11 927
1995			11 500
2000			10 896
2005			10 225
2010			9 791
2015			9 626
2020			9 591

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Bengtsfors kommun

I kommunen finns flera värdefulla bebyggelsemiljöer vilka inkluderar dalslandsstugor (enkelstugor i två våningar), ålderdomligt präglade byar och vackra herrgårdar. Av dessa är Baldersnäs, med sin forna stora park, mest känd. Bland bruksmiljöer hittas exempelvis Mustadfors och Bäckefors.^[7]

År 2022 fanns ett byggnadsminne i kommunen, Alltorps tingshus och häradshäkte.^[19]

Kommunvapen

Blasonering: I rött en uppskjutande genomgående bro med två valv och däröver en merkuriestav, allt av silver.

När Bengtsfors varit köping i tjugo år, 1946, antogs ett vapen där merkuriestaven syftar på handel och bron på den s.k. "Bengtsbroa". Efter kommunbildningen 1971 fanns planer på ett nytt vapen. Det diskuterades om den halmslöjd bygden är känd för skulle komponeras in i ett vapen men man beslöt sig istället för att återanvända köpingens vapen, och detta registrerades för kommunen i PRV 1987.