Bo Holmberg

Bo Holmberg
	Bo Holmberg
Född	17 november 1942; Härnösands församling, Sverige
Död	11 februari 2010 (67 år); Stockholm
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Politiker, ämbetsman
Befattning
	Sveriges kommunminister; Regeringen Palme II (1982–1982); Sveriges samfundsminister; Regeringen Palme II och Regeringen Carlsson I (1982–1988); Sveriges civilminister (1983–1988); Ledamot av Sveriges riksdag; 1985–1988 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västernorrlands läns valkrets (1985–1985); Ledamot av Sveriges riksdag; 1988–1991 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västernorrlands läns valkrets (1988–1988); Ledamot av Sveriges riksdag; 1988–1991 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västernorrlands läns valkrets (1988–1991); Ledamot av Sveriges riksdag; 1991–1994 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västernorrlands läns valkrets (1991–1994); Ordförande i socialutskottet (1991–1994); Ledamot av Sveriges riksdag; 1994–1998 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västernorrlands läns valkrets (1994–1996); Ledamot i socialutskottet (1994–1998); Landshövding i Södermanlands län (1996–2005)
Politiskt parti
	Socialdemokraterna
Maka	Anna Lindh; (g. 1991–2003)
	Redigera Wikidata

För liknande namn, se Bo Holmberg (olika betydelser).

Bo Lindor Holmberg, född 17 november 1942 i Härnösand^[8], död 11 februari 2010 i Sofia församling, Stockholm, var en svensk politiker (socialdemokrat) och ämbetsman.

Biografi

Holmberg var son till reparatören Hans Bertil Holmberg (1920–1992) och affärsbiträdet Linnea Höglund (1923–2005). Han var mellan 1968 och 1987 gift med Margareta Sjölund och andra gången från 1991 med statsrådet Anna Lindh; han hade barn i båda äktenskapen.^[9]^[10]^[11]

Efter avslutad folkhögskola tog Holmberg socionomexamen 1968 och var därefter skolassistent, planeringssekreterare och politisk sekreterare. Han blev socialdemokratisk distriktsordförande i Ångermanland och ledamot av partistyrelsen 1978. Holmberg satt i kommunfullmäktige i Härnösand 1971–1976, var ledamot av kommunstyrelsen där 1974–1976 samt ledamot av personalnämnden 1976 och av socialnämnden 1969–1973.

Holmberg var landstingsråd i Västernorrlands län 1976–1982. Efter riksdagsvalet 1982 utnämndes han till kommunminister – en post som den 1 januari 1983 bytte namn till civilminister. Han kvarstod på denna post till den 4 oktober 1988. Han blev riksdagsledamot 1985, invald för Västernorrlands läns valkrets.

Som minister med ansvar för mycket av kommunernas verksamhet hade Holmberg en positiv inställning till lokala lösningar och decentralisering, vilket skilde sig från socialdemokraternas inställning under 1970-talet. Han förespråkade bland annat offentliga tjänster i kooperativ form. Att han fick lämna regeringen 1988 har satts i sammanhang med att han fortsatte att motsätta sig privatiseringar.^[12]

Efter att ha lämnat regeringen fortsatte han som riksdagsledamot, där han framför allt var aktiv i Socialutskottet, dess ordförande 1991–1994 och innan dess vice ordförande 1988–1991 samt 1994–1996. Han var dessutom ledamot av krigsdelegationen, och även ordförande i psykiatriutredningen i början på 1990-talet.

Därefter var han landshövding i Södermanlands län 1996–2005 och sedan generaldirektör i regeringskansliet 2005–2007.

Bo Holmberg påträffades död i sin lägenhet på Södermalm i Stockholm den 11 februari 2010.^[13] Han är gravsatt på Gudmundrå kyrkogård i Kramfors.

Referenser

Noter

^ [a b] Katrin Paabo & Hans Uddling (red.), ”Holmberg, Bo L”, Vem är det : svensk biografisk handbok., Norstedts förlag, 1992, ISBN 978-91-1-914072-2, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ TT Nyhetsbyrån, Bo Holmberg död, Dagens Nyheter, 12 februari 2010, läs online, ”Det hände i går, säger Eva Franchell, vän till familjen och Anna Lindhs före detta pressekreterare, till TT på fredagen.”.^{[källa från Wikidata]}
^ Riksdagens protokoll 1985/86:1, 31 december 1985, läs online, läs online och läs online, läst: 12 juli 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] läst: 2 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Riksdagens protokoll 1988/89:1, 31 december 1988, läs online, läs online och läs online, läst: 11 juli 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Riksdagens protokoll 1988/89:3, 31 december 1988, läs online, läs online och läs online, läst: 17 november 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läst: 26 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges befolkning 1970 (CD-ROM version 1.04), Sveriges Släktforskarförbund 2003
^ Sveriges dödbok 1947-2006 (CD-ROM version 4.00), Sveriges Släktforskarförbund 2007
^ ”Olof Palmes favorit, Bo Holmberg är död”. Sundsvalls tidning. 12 februari 2010. Arkiverad från originalet den 15 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100215045504/http://st.nu/start/sundsvall/1.1808790. Läst 14 februari 2010.
^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1985, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1984 ISBN 91-1-843222-0 ISSN 0347-3341 s. 495
^ Peter Antman, De galna åren – politisk journalistik 1990–1995: Vägen till systemskiftet Arkiverad 7 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
^ Franchell, Eva (2022). En människa kan mördas men inte idéer: en biografi över Anna Lindh. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 468. ISBN 978-91-0-018049-2

Webbkällor

Riksdagens webbplats

Tryckta källor

Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985–1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 132.

Företrädare: Karl Boo	Sveriges kommunminister 1982	Efterträdare: Siste ämbetsinnehavaren
Företrädare: Första ämbetsinnehavaren	Sveriges civilminister 1983–1988	Efterträdare: Bengt K Å Johansson
Företrädare: Daniel Tarschys	Socialutskottets ordförande 1991–1994	Efterträdare: Sten Svensson
Företrädare: Sten Svensson	Socialutskottets vice ordförande 1994–1996	Efterträdare: Ingrid Andersson
Företrädare: Ivar Nordberg	Landshövding i Södermanlands län 1996–2005	Efterträdare: Bo Könberg