Björn Gustafson

För liknande namn, se Björn Gustafsson.
Björn Gustafson
Björn Gustafson i Svenska Dagbladet, 1967.
Björn Gustafson i Svenska Dagbladet, 1967.
FöddBjörn Herman Leonard Gustafsson
30 november 1934 (90 år)
Bromma församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1955–
MakaGisela Jonsson
(sedan 1962)
Betydande roller
Drängen Alfred i:
Emil i Lönneberga
Nya hyss av Emil i Lönneberga
Emil och griseknoen
Berättarröst i Alfons Åberg
Bertilsson i Dubbelstötarna
Dynamit-Harry i Jönssonligan-filmerna (1982–2000)
Bert Hersby i Sjukan
Hedersguldbaggen 2023
IMDb SFDb

Björn Herman Leonard Gustafson, egentligen Gustafsson, född 30 november 1934 i Bromma församling i Stockholm,[1][2] är en svensk skådespelare.

Gustafson är förknippad med folkkära roller som den snälle drängen Alfred i filmerna om Emil i Lönneberga 1971–1973, den fumlige Dynamit-Harry i Jönssonligan och den sympatiske men kriminelle studierektorn Jan Bertilsson i Dubbelstötarna (1980), Dubbelsvindlarna (1982) och Studierektorns sista strid (1986). Socialisten Bert Hersby i TV-serien Sjukan är också en av Gustafsons mer kända roller. Han har även gjort berättarrösten till TV-serien Alfons Åberg.

Biografi

Gustafson (längst fram) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1961/1962.

Björn Gustafson, som är son till timmermannen Herman Gustafson och Harriet Näslund,[3] växte upp i Bromma tillsammans med systern Lena (1940–2016)[4] som senare gifte sig med skådespelaren Sten Mattsson. Björn Gustafson studerade på Axel Witzanskys teaterskola och efter en sejour vid Wasa teater i Finland kom han 1954 in vid Dramatens elevskola och blev elevkamrat med Bibi Andersson, Mona Malm, Gun Jönsson, Gunilla Sundberg-Poppe och Lars Lind.

Efter debuten på Dramaten 1955 i Leck Fischers Vår egen ö tillhörde han periodvis Dramatens ensemble och har gjort lite drygt 70 roller där. Först fick han göra en rad säregna figurer i diverse småroller, men våren 1957 gjorde han Mickey Maloy mot Lars Hanson och Inga Tidblad i världspremiären på Eugene O'Neills drama Ett stycke poet, som Olof Molander satte upp på Stora scenen. Gustafson medverkade de närmast påföljande åren i Tjechovs Ivanov (1957), Ostrovskijs Vargar och lamm (1960), Shakespeares Kung John (1961) i regi av Alf Sjöberg. Han var även med Sjöbergs båda storslagna Brecht-uppsättningar: Svejk i andra världskriget (1963) där han gjorde Baloun mot Allan Edwalls Svejk och Mutter Courage med Margaretha Krook i titelrollen. Senare återkom han till Dramaten i Hustruskolan (1980) och Dödgrävaren (1992).[5]

Han har även varit engagerad vid Stockholms stadsteater, turnerat med Riksteatern och spelat på Allan Edwalls Teater Brunnsgatan Fyra. Han spelade mot Meg Westergren i Karin Thunbergs Lite längtan, helt enkelt (2016) på Stockholms stadsteater.

På Stockholms privatteatrar har Gustafson rönt framgång som komiker. Han gjorde huvudrollen som taxichauffören i Kuta och kör (1984) på Folkan. Därefter följde framgångar som Det stannar i familjen (1988) och Skaffa mig en tenor (1989). På Maximteatern spelade han i farserna Rakt ner i fickan (1996) och Pengarna eller livet (1998) samt i revyn Strålande tider! Härliga tider! (2000).

Gustafson filmdebuterade redan 1952 som ung man vid dansbanan i Ragnar Frisks Flottare med färg. Gustafson har samarbetat mycket med Ulf Brunnberg i Jönssonligan-filmerna och i flera TV-produktioner som till exempel Sjukan (1995) och i Ray Cooney-farsen Oj då en till! på Folkteatern 1987. Gustafson spelade revy med Brunnberg på Stora Teatern i Stockholm och gjorde huvudrollen som tönten i komedin Hjääälp! The Nerd! på samma scen. Sommaren 2003 spelade han en förvirrad folkparksföreståndare i Eva Rydbergs lustspel Kaos i folkparken på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. Våren 2008 medverkade han i TV-serien Andra Avenyn, där han spelade pensionerad psykolog. I TV har Gustafson gjort komediroller i serierna En fyra för tre och Sjukan.

För barnpubliken är hans röst välkänd från bland annat Robin Hood (broder Tucks svenska röst), de tecknade filmerna om Pelle Svanslös av Stig Lasseby (som Bull) och barnprogrammet Alfons Åberg (1979–1981, 1994). I det sistnämnda fallet har han lånat ut sin röst till både TV och ljudbok.

Björn Gustafson är sedan 1962 gift med Gisela Gustafson, född Jonsson 1937, dotter till musikern Josef Briné och Viktoria, ogift Böhm.[3][6] Makarna har tre barn tillsammans.[7]

Produktioner

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1959 Muren En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)
William Shakespeare		 Sandro Malmquist Skansens friluftsteater[8]
1960 Osrick Hamlet
William Shakespeare		 Alf Sjöberg Dramaten
Caesar Till Damaskus, del I
August Strindberg		 Olof Molander Dramaten
1961 Hertigen av Österrike Kung John (The Life and Death of King John)
William Shakespeare		 Alf Sjöberg Dramaten
Fridas visor
Birger Sjöberg		 Per Sjöstrand Skansens friluftsteater[9]
1962 Kommendörkapten Greench Resan (Le voyage)
Georges Schehadé		 Alf Sjöberg Dramaten
1963 Baloun, Svejks vän Svejk i andra världskriget (Schweyk im zweiten Weltkrieg)
Bertolt Brecht		 Alf Sjöberg Dramaten
Kammarjunkaren Sagan
Hjalmar Bergman		 Ingmar Bergman Dramaten[10]
1964 Shawn Keogh Hjälten på den gröna ön (The Playboy of the Western World )
John Millington Synge		 Lars-Erik Liedholm Dramaten
Medverkande Å vilket härligt krig (Oh, what a lovely war)
Charles Chilton		 Jackie Söderman Dramaten
1965 Herr Dimanche Don Juan (Dom Juan ou Le Festin de pierre)
Molière		 Ingmar Bergman Dramaten[11]
Fältväbeln Mutter Courage (Mutter Courage und ihre Kinder)
Bertolt Brecht		 Alf Sjöberg Dramaten
1970 Jack Worthing Mr Ernest (The Importance Of Being Earnest)
Oscar Wilde		 Björn Gustafson Stockholms stadsteater
Syster Siv Hemmet
Kent Andersson och Bengt Bratt		 Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1971 Ordningspolisen
Fotografen
Mannen		 Sol, vad vill du mig?
Birger Norman		 Ingvar Kjellson Dramaten
Stora gullet De vilda svanarna (De vilde Svaner)
H.C. Andersen		 Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1972 Pappa En lycklig tilldragelse (Szczęśliwe wydarzenie)
Sławomir Mrożek		 Lars Edström Stockholms stadsteater
1973 Patron Julius Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf		 Johan Bergenstråhle
Marie-Louise De Geer Bergenstråhle		 Stockholms stadsteater
1974 Scanarelle Don Juan (Dom Juan ou Le Festin de pierre)
Molière		 Jonas Cornell Stockholms stadsteater
1975 Begriffenfeldt Peer Gynt, del II
Henrik Ibsen		 Fred Hjelm Stockholms stadsteater
Leonid Andrejevitj Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad)
Anton Tjechov		 Jan Håkanson Stockholms stadsteater
1976 Mäster Jacques Den girige (L'Avare ou l'École du mensonge)
Molière		 Yves Bureau Stockholms stadsteater
1977 Ulrich Bräker, musketör Slaget vid Lobositz (Schlacht bei Lobositz)
Peter Hacks		 Friedo Solter Stockholms stadsteater
Colladan Spargrisen (La cagnotte)
Eugène Labiche		 Yves Bureau Stockholms stadsteater
1978 Bellman Wärdshuset Haren och vråken
Lars Forssell		 Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1980 Alain Hustruskolan (L'école des femmes)
Molière		 Alf Sjöberg Dramaten
1983 Medvedjenko Måsen (Чайка, Tjajka)
Anton Tjechov		 Gunnel Lindblom Dramaten
1984 Willie Master Harold (Master Harold and the Boys)
Athol Fugard		 Hans Klinga Dramaten
John Smith Kuta och kör (Run for Your Wife)
Ray Cooney		 Folkan[12]
1987 Hickory-Wood Oj då!... en till?! (One For the Pot)
Ray Cooney och Tony Hilton		 Chris Johnston Folkan[13]
1988 Hubert Bonney Det stannar i familjen (It Runs in the Family)
Ray Cooney		 Brian Howard Folkan[14]
1990 Operachefen Skaffa mig en tenor (Lend Me a Tenor)
Ken Ludwig		 Piv Bernth Folkan[15]
1991 Medverkande Flott & lagom
Sven Hugo Persson, Kar de Mumma, Calle Norlén, Carl Zetterström, Tomas Tivemark, Katrin Sundberg		 Thomas Ryberger Stora teatern, Stockholm[16]
1992 Brodern Oväder
August Strindberg		 Wilhelm Carlsson Dramaten
Polonius
Spåmannen
Apotekaren		 Dödgrävaren
Hans Alfredson		 Hans Alfredson Dramaten
Lennart Branting Trassel (Out of Order)
Ray Cooney		 Lars Amble Maximteatern[17]
1994 Rick Hjäälp – the nerd! (The Nerd)
Larry Shue		 Hans Bergström Stora teatern, Stockholm
1996 Herr Larsson Rakt ner i fickan (Cash on Delivery)
Michael Cooney		 Lars Amble Maximteatern[18]
1998 Pengarna eller livet (Funny Money)
Ray Cooney		 Lars Amble Maximteatern
2000 Medverkande Strålande tider! Härliga tider!, revy Lars Amble Maximteatern[19]
2001 Bert Hersby Hela sjukan (It Can Damage Your Health)
Eric Chappell		 Thomas Ryberger Scalateatern/
Riksteatern
2002 Macbeth
fritt efter William Shakespeare		 Teater Brunnsgatan Fyra
Turné
2003 Börje, chefen Kaos i folkparken
Adde Malmberg, Johan Schildt och Robert Sjöblom		 Jan Hertz Fredriksdalsteatern
2004 Connys pappa Fångad på nätet (Caught on the net)
Ray Cooney		 Bo Hermansson Oscarsteatern[20]
2007 Medan tiden går (About Time)
Tom Cole		 Jan de Laval Strindbergs Intima Teater
2009 Pjotr Sorin Måsen (Чайка, Tjajka)
Anton Tjechov		 Jan Håkanson Stockholms stadsteater
2010 Sista sommaren (On Golden Pond)
Ernest Thompson		 Hugo Hansén Stockholms stadsteater
2014 Strömberg Karl Gerhard - en fantasi om en revykung
Irena Kraus		 Johanna Garpe Stockholms stadsteater
2015 Harald En fröjdefull jul (Season's Greetings)
Alan Ayckbourn		 Jonna Nordenskiöld Stockholms stadsteater
2016 Mannen Lite längtan, helt enkelt
Karin Thunberg		 Hugo Hansén Stockholms stadsteater

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1970 Mr Ernest
The Importance Of Being Earnest		 Oscar Wilde Stockholms stadsteater.
1985 Intill mjölkhagen
Dylan Thomas Stockholms stadsteater
1999 Fullpackat
Eric Chappell Riksteatern
2001 Brinner Paris...
Bill Warnock Riksteatern

Filmografi (i urval)

Priser och utmärkelser

Källor

  1. ^ Sveriges befolkning 2000: Gustafsson, Björn Herman Leonard (1934-11-30) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  2. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet svbf
  3. ^ [a b] Gustafsson, Björn H L, skådespelare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1997 / s 407.
  4. ^ Stockholms befolkning 1945, Arkiv Digital.
  5. ^ Björn Gustafson i Dramatens rollbok
  6. ^ Sveriges befolkning 1960, Arkiv Digital
  7. ^ Björn och Meg först ut i Eslöv Eventnews.se. Åtkomst 29 december 2022.
  8. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  9. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 25. 23 juni 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-06-23/167/25. Läst 19 mars 2016. 
  10. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-1. Läst 20 oktober 2015. 
  11. ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan-0. Läst 21 oktober 2015. 
  12. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Kuta och kör”. https://www.svtplay.se/video/28746810/kuta-och-kor. Läst 7 juni 2022. 
  13. ^ Marcus Boldeman (20 september 1987). ”Ny fars på Folkan: Männens afton på scen”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1987-09-20/255/20. Läst 22 augusti 2015. 
  14. ^ Marcus Boldemann (16 september 1988). ”Kluven storsatsning”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1988-09-16/252/28. Läst 22 augusti 2015. 
  15. ^ Marcus Boldemann (2 januari 1990). ”Fars med smidigt hopfogad intrig”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1990-01-02/1/28. Läst 22 augusti 2015. 
  16. ^ Lars Linder (13 september 1991). ”Flott och lagom med goda artister”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1991-09-13/249/22. Läst 26 januari 2016. 
  17. ^ Per Mortensen (26 september 1992). ”Många trassliga turer i halsbrytande tempo”. Dagens Nyheter: s. 21. https://arkivet.dn.se/tidning/1992-09-26/262/21. Läst 11 juni 2022. 
  18. ^ Ingegärd Waaranperä (4 oktober 1996). ”Bidragsfusk som lönar sig. Björn Gustafsson räddar farsen på Maxim”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/bidragsfusk-som-lonar-sig-bjorn-gustafsson-raddar-farsen-pa-maxim/. Läst 29 oktober 2016. 
  19. ^ Leif Zern (21 januari 2000). ”Inte så strålande tider. Det räcker inte att citera gamla slagnummer”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160125143836/http://www.dn.se/arkiv/kultur/revy-inte-sa-stralande-tider-det-racker-inte-att-citera. Läst 24 juni 2015. 
  20. ^ ”Fångad på nätet”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 2 september 2015. https://web.archive.org/web/20150902004341/http://www.oscarsteatern.se/show/fangad-pa-natet/. Läst 3 september 2015. 
  21. ^ [a b] ”Björn Gustafson - SFdb”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=66336. Läst 2 januari 2024. 
  22. ^ Tore Ljungberg (28 januari 1997). ”Guldmask till Maria”. Göteborgs-Posten. Läst 2 januari 2024. 
  23. ^ Lisa Johansson (7 mars 2005). ”Guldmask till Eva Rydberg”. Sydsvenska Dagbladet. Läst 2 januari 2024. 
  24. ^ ”Medaljregn över kulturpersoner”. Sölvesborgs-Tidningen. 10 juni 2009. Läst 2 januari 2024. 
  25. ^ Nicholas Wennö (23 januari 2023). ”Stora ovationer när Björn Gustafson fick årets Hedersbagge”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/stora-ovationer-nar-folkkara-bjorn-gustafson-fick-arets-hedersbagge/. 

Externa länkar

v • r
Mottagare av Hedersguldbaggen
Annalisa Ericson (2000) · Gunnel Lindblom (2001) · Gunnar Fischer (2002) · Erland Josephson (2003) · Sickan Carlsson (2004) · Anita Björk (2005) · Nils Petter Sundgren (2006) · Gösta Ekman (2007) · Harriet Andersson (2008) · Waldemar Bergendahl (2009) · Mona Malm (2010) · Inga Landgré (2011) · Hans Alfredson (2012) · Kalle Boman (2013) · Liv Ullmann (2014) · Birgitta Andersson (2015) · Katinka Faragó (2016) · Stig Björkman (2017) · Yvonne Lombard (2018) · Lasse Åberg (2019) · Sten Ljunggren (2020) · Suzanne Osten (2021) · Björn Gustafson (2022) · Marie Göranzon (2023)

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!