V918 Scorpii

V918 Scorpii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen
Rektascension16t 36m 22,56285s[1]
Deklination-42° 51′ 31,9021″[1]
Skenbar magnitud ()5,42-5,50[2]
Stjärntyp
SpektraltypO7.5 I(f) + ON9.7 I,[3]
U–B-0,55[4]
B–V-0,40[4]
VariabeltypEllipsoidisk variabel[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-52,50 ± 1,6[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -3,375 ± 0,081[1] mas/år
Dek.: -3,306 ± 0,069[1] mas/år
Parallax ()0,7601 ± 0,0709[1]
Avstånd4 300 ± 400  (1 300 ± 100 pc)
Detaljer
Massa50,5 ± 20,1[6] M
Radie19,3 ± 2,2[6] R
Luminositet430 000 +52 000−46 000[6] L
Temperatur34 000[6] K
Andra beteckningar
HD 149404, ALS 3672, CD-42 11399, CEL 4420, CPD-42 7441, GSC 07862-01617, HIC 81305, HIP 81305, HR 6164, IRAS 16328-4245, LS 3672, 2MASS J16362257-4251320, NSV 7842, PPM 321934, 1RXS J163622.5-425125, SAO 226953, TD1 19312, TYC 7862-1617-1, UCAC4 236-109122, uvby98 100149404, V918 Scocpii, Gaia DR2 5968468321845736192, Gaia DR3 5968468321845736192[5][7]

V918 Scorpii eller HD 149404 är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en högsta kombinerad skenbar magnitud av ca 5,42[2] med en variation från 5,42 till 5,50 och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,760 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 4 300 ljusår (1 300 parsek)[7] från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -53 km/s.[5] Stjärnan är en av de ljusaste stjärnorna i OB1-föreningen Altaret med den öppna stjärnhopen NGC 6193 i dess centrum.[8]

Observation

Ljusstyrkans variation av HD 149404 upptäcktes av den argentinske astronomen Alenjandro Feinstein, under en fotoelektrisk fotometristudie som genomfördes från 1963 till 1965.[9]

Ljuskurva för V918 Scorpii plottade från NASA:s TESS-data[10] Det infällda diagrammet visar samma data anpassade till omloppsperioden och i genomsnitt till 100 delar per omloppsbana.

Den fick 1980 variabelbeteckningen V918 Scorpii.[11] År 1977 upptäckte Peter Conti et al. att HD 149404 har dubbla spektrallinjer, vilket tyder på att den är en spektroskopisk dubbelstjärna.[12] Philip Massey och Peter Conti härledde 1979 den första uppsättningen banelement för dubbelstjärnan.[13]

Egenskaper

Primärstjärnan V918 Scorpii A är en blå ljusstark superjättestjärna av spektralklass O7.5 I(f).[3] Den har en massa som är ca 50[6] solmassor, en radie på ca 19[6] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 430 000[9] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 34 000 K.[6]

Följeslagaren V918 Scorpii B är en blå superjättestjärna av spektralklass ON9.7 I[6] med en massa som är ca 32 solmassor, en radie på ca 26[6] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 380 000[6] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 28 000 K.[6] Den kretsar kring primärstjärnan i en bana med en excentricitet av 0,0[3] och en period av 9,815 dygn.[3] Följeslagaren kan fortfarande vara nära att fylla sin Roche-lob.[3] Den är en sällsynt ON-superjätte, en stjärna med ovanligt starka absorptionslinjer av kväve i dess spektrum.[14] Spektroskopiska studier visar att båda stjärnorna har en stjärnvind och en chockvåg bildas där de två vindarna kolliderar, vilket ger drag av emissionslinje.[3]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, V918 Scorpii, 13 augusti 2023.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c] N. N. Samus; O. V. Durlevich; et al. "V918 Sco database entry". Combined General Catalog of Variable Stars (2017 ed.). CDS. Hämtad 2023-02-19.
  3. ^ [a b c d e f] Rauw, G.; Nazé, Y.; Carrier, F.; Burki, G.; Gosset, E.; Vreux, J. M. (March 2001). "The strange case of the massive binary HD 149404". Astronomy and Astrophysics. 368: 212–224. Bibcode:2001A&A...368..212R. doi:10.1051/0004-6361:20000527.
  4. ^ [a b] Humphreys, R. M. (January 1975). "Spectroscopic and photometric observations of luminous stars in the Centaurus-Norma (l = 305 - 340 ) section of the Milky Way". Astronomy and Astrophysics Suppl. Ser. 19: 243–247. Bibcode:1975A&AS...19..243H.
  5. ^ [a b c] .V918 Sco (unistra.fr). Hämtad 2024-03-28.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k] Raucq, F.; Rauw, G.; Gosset, E.; Nazé, Y.; Mahy, L.; Hervé, A.; Martins, F. (April 2016). "Observational signatures of past mass-exchange episodes in massive binaries: The case of HD 149 404". Astronomy and Astrophysics. 588: A10. arXiv:1601.08083. Bibcode:2016A&A...588A..10R. doi:10.1051/0004-6361/201527543.
  7. ^ [a b] "HD 149404 -- Blue Supergiant". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2023-02-18.
  8. ^ Thaller, M. L.; Gies, D. R.; Fullerton, A. W.; Kaper, L.; Wiemker, R. (June 2001). "A Spectroscopic Search for Colliding Stellar Winds in O-Type Close Binary Systems. V. HD 149404". The Astrophysical Journal. 554 (2): 1070–1078. Bibcode:2001ApJ...554.1070T. doi:10.1086/321409.
  9. ^ [a b] Feinstein, A. (1968). "A Survey of Southern Be Stars. II. Photometric data". Zeitschrift für Astrophysik. 68: 29–47. Bibcode:1968ZA.....68...29F.
  10. ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 19 februari 2023.
  11. ^ Kholopov, P. N.; Samus, N. N.; Kukarkina, N. P.; Medvedeva, G. I.; Perova, N. B. (February 1981). "65th Name-List of Variable Stars" (PDF). Information Bulletin on Variable Stars. 1921: 1. Bibcode:1981IBVS.1921....1K. Hämtad 21 februari 2023.
  12. ^ Conti, P. S.; Leep, E. M.; Lorre, J. J. (June 1977). "Spectroscopic studies of O-type stars. VIII. Radial velocities and the K-term". Astrophysical Journal. 214: 759–772. Bibcode:1977ApJ...214..759C. doi:10.1086/155305.
  13. ^ Massey, P.; Conti, P. S. (1979). "The O-type spectroscopic binary system HD 149404". IAU Symposium. 83: 271–275. Bibcode:1979IAUS...83..271M.
  14. ^ Walborn, N. R.; Panek, R. J. (1985). "Ultraviolet spectral morphology of the O stars. III. The ON and OC stars". The Astrophysical Journal. 291: 806. Bibcode:1985ApJ...291..806W. doi:10.1086/163116.

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!