V1104 Scorpii

V1104 Scorpii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen
Rektascension17t 06m 53,9045s[1]
Deklination-42° 36′ 39,704″[1]
Skenbar magnitud ()+9,03[2]
Stjärntyp
SpektraltypWNpec[3]
U–B-0,19[2]
B–V+0,84[2]
Variabeltyp-
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: +2,545[1] mas/år
Dek.: -2,251[1] mas/år
Parallax ()0,6919 ± 0,0193[1]
Avstånd4 142  (1 270 pc)
Detaljer
Massa5,5[4] M
Radie19,51 [a] R
Luminositet80 000[5] L
Temperatur22 000[5] K
Andra beteckningar
HD 326823, ALS 3918, CD-42 11834, CPD-42 7632, GSC 07877-00311, IRAS 17033-4232, LS 3918, 2MASS J17065390-4236397, PPM 762486, TYC 7877-311-1, UCAC2 13623652, UCAC4 237-112519, uvby98 100326823, V1104 Scorpii, Gaia DR3 5965495757804852992, Gaia DR2 5965495757804852992[6]

V1104 Scorpii eller HD 326823 är en dubbelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en skenbar magnitud av ca 9,0[2] och kräver en kraftig handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,692 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 4 140 ljusår (1 270 parsek) från solen.

Observation

V1104 Scorpii innehåller en unik emissionslinjestjärna, som är mitt i övergången till en kväverik Wolf-Rayet-stjärna, samt är en kandidat för ljusstark blå variabel. Primärstjärnan är mycket utvecklad, eftersom den består nästan helt av helium, och endast 3 procent av den är fortfarande väte,[3] och den har förlorat det mesta av dess massa till den nu mycket massiva följeslagaren. De underliggande mekanismerna och massöverföringarna i systemet är jämförbara med andra W Serpentis-system, som Beta Lyrae och RY Scuti.[3]

Egenskaper

Ljuskurva i synliga bandet för V1104 Scorpii plottade från ASAS-SN-data.[7]

Primärstjärnan V1104 Scorpii WN är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass WNpec.[3] Den har en massa som är ca 5,5[4] solmassor, en radie på ca 19,5[4] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 80 000[5] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 22 000 K.[5] Stjärnans stjärnvind har en mycket låg sluthastighet på bara 200 km/s och förlorar genom vinden 5,2×10−6 solmassa per år. [3] Dess initiala massa kan ha varit cirka 25 solmassor.[4]

Inte mycket är känt om följeslagaren, förutom dess massa på 29,1 solmassor, varav en betydande del kan ha kommit från primärstjärnan. Om man antar att den är en huvudseriestjärna kan den ha en radie på 10 solradier.[4] Primärstjärnan och följeslagaren kretsar kring varandra med en omloppsperiod av 6,123 dygn. Banan har en excentricitet på ca 0,17 och lutar cirka 45 grader. Argumentet för periapsis är ca 197 grader.[4]

Anmärkning

[a] Tillämpning av Stefan–Boltzmanns lag med en nominell effektiv soltemperatur av 5 772 K:

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 326823, 13 augusti 2023.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". VizieR Online Data Catalog. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  3. ^ [a b c d e] Marcolino, W. L. F.; de Araújo, F. X.; Lorenz-Martins, S.; Fernandes, M. Borges (2007-02-01). "Spectral Analysis of the Pre-WN Candidate HD 326823". The Astronomical Journal. 133 (2): 489–495. Bibcode:2007AJ....133..489M. doi:10.1086/510242. ISSN 0004-6256. S2CID 119805225.
  4. ^ [a b c d e f] Richardson, N. D.; Gies, D. R.; Williams, S. J. (2011-12-01). "A Binary Orbit for the Massive, Evolved Star HDE 326823, a WR+O System Progenitor". The Astronomical Journal. 142 (6): 201. arXiv:1110.1548. Bibcode:2011AJ....142..201R. doi:10.1088/0004-6256/142/6/201. ISSN 0004-6256. S2CID 118673540.
  5. ^ [a b c d] Smith, Nathan; Aghakhanloo, Mojgan; Murphy, Jeremiah W.; Drout, Maria R.; Stassun, Keivan G.; Groh, Jose H. (2019-09-01). "On the Gaia DR2 distances for Galactic luminous blue variables". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 488 (2): 1760–1778. arXiv:1805.03298. Bibcode:2019MNRAS.488.1760S. doi:10.1093/mnras/stz1712. ISSN 0035-8711.
  6. ^ .HD 326823 (unistra.fr). Hämtad 2024-04-05.
  7. ^ "ASAS-SN Variable Stars Database". ASAS-SN Variable Stars Database. ASAS-SN. Hämtad 6 januari 2022.

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!