K2-24

K2-24
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkorpionen[1]
Rektascension16t 10m 17,6977s[2]
Deklination-24° 59′ 25,261″[2]
Skenbar magnitud ()+11,068 ± 0,110[3]
Stjärntyp
SpektraltypG3 V[4]
VariabeltypPlanetpassage-variabel[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+1,18[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -59,891[2] mas/år
Dek.: -58,702[2] mas/år
Parallax ()5,8273 ± 0,0169[2]
Avstånd560 ± 2  (171,6 ± 0,5 pc)
Detaljer
Massa1,07 ± 0,06[5] M
Radie1,16 ± 0,04[5] R
Luminositet1,012[6] L
Temperatur5 625 ± 60[5] K
Metallicitet+0,34 ± 0,04[5]
Andra beteckningar
CD-24 12581, AP J16101770-2459251, GALAH 150703003102244, 2MASS J16101770-2459251, TYC 6784-837-1, Gaia DR1 6049750230017266560, Gaia DR3 6049750234317822208, Gaia DR2 6049750234317822208[7][8]

K2-24 eller EPIC 203771098 är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Skorpionen. Den har en skenbar magnitud av ca 11,07[3] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 5,83 mas,[2] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 560 ljusår (172 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 1,2 km/s.[2]

Observation

Två bekräftade transiterande exoplaneter är kända för att kretsa kring K2-24.[4] Ett försök att upptäcka följeslagare med adaptiv optik på teleskopet vid Keck-observatoriet var negativt[4] men senare observationer med framgångsrik avbildning med det danska 1,54 m-teleskopet vid La Silla-observatoriet upptäckte en möjlig följeslagare på 3,8 bågsekunders avstånd från K2-24. Detta objekt är över 8 magnituder svagare än K2-24 och har en färgtemperatur på 5 400 K, vilket är oförenligt med en bunden huvudserieföljeslagare.[9]

Egenskaper

K2-24 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G3 V[4] med högra metallhalt än solen.[5] Den har en massa som är ca 1,07[5] solmassa, en radie på ca 1,16[5] solradie och utsänder från dess fotosfär energi ungefär motsvarande solen[3] vid en effektiv temperatur av ca 5 600 K.[5]

Planetsystem

Den möjliga sammansättningen av K2-24 b och c, som består av en väte/helium atmosfär (lila) och en stenkärna (brun).

Erik A. Petigura et al. analyserade data som erhållits från Keplerteleskopet under dess observation av K2 Campaign 2-fältet. De rapporterade upptäckten och bekräftelsen av planeterna K2-24 b och c.[4] De planetariska signalerna upptäcktes oberoende av Andrew Vanderburg et al.[10]

Planeterna har radier lika med 5,4 respktive 7,5 gånger jordradien. Detta placerar deras radie mellan Uranus och Saturnus. Med omloppsperiod på 20,9 och 42,4 dygn är planeterna inom 1 procent av medelrörelseresonansen 2:1. De låga observerade excentriciteterna och nära omloppsresonansen ger bevis angående bildningen och utvecklingen av systemet, vilket tyder på att de möjligen kan ha varit resultatet av gravitationsinteraktioner med en protoplanetär skiva. K2-24 c med 15,4 jordmassor är betydligt lättare än K2-24 b:s 19 jordmassor trots att den är en större planet. Det uppskattas att K2-24 b:s atmosfär utgör 26 procent av dess massa medan K2-24 c:s atmosfär utgör 52 procent. Den nuvarande modellen av kärnförsedd ansamling förutspår att skenande ackretion bör ske när en planet når ungefär 50 procent av atmosfären i massa, vilket gör K2-24 c till ett potentiellt fall för modellen.[5]

En transitobservation av K2-24 b med Hubbleteleskopets Wide Field Camera 3 tyder på förekomst av hög mängd av ammoniak, men hittade inga bevis för vatten.[11]

K2-24 solsystem[5][4]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
19,0 ± 2,1 M🜨
0,154 ± 0,02
20,88977 ± 0,00034
0,06 ± 0,01
89,25 +0,49−0,61°
5,4 ± 0,2 R🜨
c
15,4 ± 1,8 M🜨
0,247 ± 0,004
42,3391 ± 0,0012
<0,05[12]
89,76 +0,18−0,21°
7,5 ± 0,61 R🜨
03 (obekräftad)
-
-
-
-
-
7,5 ± 0,61 R🜨

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, K2-24, 8 april 2024.

Noter

  1. ^ Roman, Nancy G. (1987). "Identification of a Constellation From a Position". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 99 (617): 695–699. Bibcode:1987PASP...99..695R. doi:10.1086/132034. Vizier query form
  2. ^ [a b c d e f g h] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  3. ^ [a b c] Henden, A. A.; et al. (2016). "VizieR Online Data Catalog: AAVSO Photometric All Sky Survey (APASS) DR9 (Henden+, 2016)". VizieR On-line Data Catalog: II/336. Originally Published in: 2015AAS...22533616H. 2336. Bibcode:2016yCat.2336....0H. Vizier catalog entry
  4. ^ [a b c d e f g] Petigura, Erik A.; et al. (2016). "Two Transiting Low Density Sub-Saturns from K2". The Astrophysical Journal. 818 (1) 36. arXiv:1511.04497. Bibcode:2016ApJ...818...36P. doi:10.3847/0004-637X/818/1/36.
  5. ^ [a b c d e f g h i j] Petigura, Erik A.; et al. (2018). "Dynamics and Formation of the Near-resonant K2-24 System: Insights from Transit-timing Variations and Radial Velocities". The Astronomical Journal. 156 (3) 89. arXiv:1806.08959. Bibcode:2018AJ....156...89P. doi:10.3847/1538-3881/aaceac.
  6. ^ https://www.universeguide.com/star/124599/k224. Hämtad 2024-04-11.
  7. ^ .K2-24 (unistra.fr). Hämtad 2024-04-11.
  8. ^ "K2-24". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-09-27.
  9. ^ Evans, D. F.; et al. (2018). "High-resolution Imaging of Transiting Extrasolar Planetary systems (HITEP). II. Lucky Imaging results from 2015 and 2016". Astronomy and Astrophysics. 610 A20. arXiv:1709.07476. Bibcode:2018A&A...610A..20E. doi:10.1051/0004-6361/201731855.
  10. ^ Vanderburg, Andrew; et al. (2016). "Planetary Candidates from the First Year of the K2 Mission". The Astrophysical Journal Supplement Series. 222 (1) 14. arXiv:1511.07820. Bibcode:2016ApJS..222...14V. doi:10.3847/0067-0049/222/1/14.
  11. ^ Edwards, Billy; et al. (2023-11-01). "Exploring the Ability of Hubble Space Telescope WFC3 G141 to Uncover Trends in Populations of Exoplanet Atmospheres through a Homogeneous Transmission Survey of 70 Gaseous Planets". The Astrophysical Journal Supplement Series. 269 (1) 31. Appendix B.9. arXiv:2211.00649. Bibcode:2023ApJS..269...31E. doi:10.3847/1538-4365/ac9f1a.
  12. ^ Antoniadou, Kyriaki I.; Libert, Anne-Sophie (23 June 2020). "Exploiting periodic orbits as dynamical clues for Kepler and K2 systems". Astronomy & Astrophysics. 640 A55. arXiv:2006.12895. Bibcode:2020A&A...640A..55A. doi:10.1051/0004-6361/202037779. S2CID 219980541.

Externa länkar

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!