Stockholm (tätort)

För andra betydelser, se Stockholm (olika betydelser).

Stockholm
Tätort
Sevärdheter i Stockholm
Land	Sverige
Landskap	Södermanland, Uppland
Län	Stockholms län
Kommuner	Järfälla kommun, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Haninge kommun, Tyresö kommun, Danderyds kommun, Sollentuna kommun, Stockholms kommun, Nacka kommun, Sundbybergs kommun, Solna kommun, Täby kommun
Distrikt	48 distrikt inom ovannämnda kommuner
Koordinater	59°18′36″N 18°2′47″Ö
Area	435,08 km² (2023)[1]
- storstadsområde	6 524,12 km²
- Järfälla kommun	26,4 km² (2023)[2]
- Huddinge kommun	47,23 km² (2023)[2]
- Botkyrka kommun	18,62 km² (2023)[2]
- Haninge kommun	22,92 km² (2023)[2]
- Tyresö kommun	36,92 km² (2023)[2]
- Danderyds kommun	25,91 km² (2023)[2]
- Sollentuna kommun	1,61 km² (2023)[2]
- Stockholms kommun	166,05 km² (2023)[2]
- Nacka kommun	42,91 km² (2023)[2]
- Sundbybergs kommun	6,72 km² (2023)[2]
- Solna kommun	15,93 km² (2023)[2]
- Täby kommun	23,85 km² (2023)[2]
Folkmängd	1 652 895 (2023)[1]
- storstadsområde	2 277 856
- Järfälla kommun	86 106 (2023)[2]
- Huddinge kommun	111 020 (2023)[2]
- Botkyrka kommun	59 737 (2023)[2]
- Haninge kommun	60 365 (2023)[2]
- Tyresö kommun	49 139 (2023)[2]
- Danderyds kommun	31 975 (2023)[2]
- Sollentuna kommun	4 349 (2023)[2]
- Stockholms kommun	953 131 (2023)[2]
- Nacka kommun	90 218 (2023)[2]
- Sundbybergs kommun	55 910 (2023)[2]
- Solna kommun	85 411 (2023)[2]
- Täby kommun	65 534 (2023)[2]
Befolkningstäthet	3 800 inv./km²
- storstadsområde	349,1 inv./km²
- Järfälla kommun	3 300 inv./km²
- Huddinge kommun	2 400 inv./km²
- Botkyrka kommun	3 200 inv./km²
- Haninge kommun	2 600 inv./km²
- Tyresö kommun	1 300 inv./km²
- Danderyds kommun	1 200 inv./km²
- Sollentuna kommun	2 700 inv./km²
- Stockholms kommun	5 700 inv./km²
- Nacka kommun	2 100 inv./km²
- Sundbybergs kommun	8 300 inv./km²
- Solna kommun	5 400 inv./km²
- Täby kommun	2 700 inv./km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Stockholm, Bromma, Hägersten, Älvsjö, Hässelby, Spånga, Skärholmen, Vällingby, Bandhagen, Farsta, Johanneshov, Enskede, Årsta, Skarpnäck, Sköndal, Bagarmossen, Enskededalen, Stockholm-Globen, Enskede Gård, Huddinge, Vårby, Skogås, Segeltorp, Trångsund, Kungens Kurva, Nacka, Saltsjö-Boo, Älta, Nacka Strand, Saltsjö-Duvnäs, Solna, Järfälla, Norsborg, Tullinge, Haninge, Handen, Norrby, Söderby, Vendelsö, Brandbergen, Tyresö, Sundbyberg, Danderyd, Djursholm, Stocksund, Enebyberg, Sollentuna, Täby
Riktnummer	08
Tätortskod	T0336[3]
Beb.områdeskod	0180TC101 (1960–)[4]
Ortens läge i Stockholms län Ortens läge i Stockholms län
Portal:Stockholm SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Stockholms tätort i blått, den 2015 ny-utbrutna tätorten Sollentuna och Upplands Väsby i rött.

Stockholm är en kommungränsöverskridande tätort, huvudsakligen belägen i Stockholms kommun i Stockholms län men även innefattande delar av 11 angränsande kommuner på gränsen mellan Uppland och Södermanland. Inom tätorten finns centralortsfunktionen för tio kommuner och ytterligare en kommun, Botkyrka kommun, har bebyggelse som ingår i tätorten. Stockholm är både Sveriges och Nordens största tätort med 1 650 000 invånare (2023).

Utbredning

Stockholm är landets såväl ytmässigt största som befolkningsrikaste tätort och den som sträcker sig över störst antal kommuner (12 st). Tätorten omfattar övervägande delen av Stockholms kommun och större delen av dess förortsområde. Genom att det i Statistiska centralbyråns (SCB) definition av en tätort ingår att avståndet mellan bebyggelsedelar ska vara högst 200 meter faller vissa relativt närbelägna områden utanför och utgör i stället egna tätorter. Exempel på detta är bebyggelsen på Lidingö, liksom småorten Geber i Stockholms kommun.

Tätorten har vuxit fram under en lång tid genom att ny bebyggelse fogats till äldre, samt genom att tidigare separata tätorter vuxit samman. Tätorten Stockholm är inte detsamma som Storstockholm, som är ett större område (numera utgörande samma område som Stockholms län).

Tätorten Stockholm avgränsas i väster av Mälaren och i nordväst av Stäket. Järvafältet utgör en så kallad grön kil (obebyggt område) som sträcker sig ned mot bland annat Kista och Rinkeby. I norr sträcker sig den sammanhängande tätbebyggelsen upp till Sollentuna kommun (som dock innan tätortsavgränsningen 2015 ingick i tätorten). I nordost omfattar tätorten området till och med den tidigare tätorten Täby. I öster avgränsas den av fjärden Lilla Värtan, som är så bred att bebyggelsen på Lidingö räknas som egna tätorter. Bebyggelsen i Nacka fram till och med Boo räknas in i tätorten. Nackareservatet och Järlasjön utgör en grön kil som avskiljer Hästhagen, Fisksätra och Saltsjöbaden som egna tätorter. I sydost sträcker sig den sammanhängande bebyggelsen längs Nynäsbanan ned till Handen. Jordbro utgör en söder därom liggande egen tätort. All tätbebyggelse i Tyresö kommun ingår även i tätorten samt all tätbebyggelse (utom Vidja och Gladö kvarn) i Huddinge kommun. I sydväst sträcker sig två "fingrar" längs järnvägen och tunnelbanan som avgränsas av Tullinge respektive Norsborg (båda ingående i tätorten).

Territoriell utökning

Tätortens yta har hela tiden utökats, dels genom bebyggelse på tidigare obebyggd mark i områdets utkanter, dels genom att tidigare separata tätorter växt samman med Stockholm. Dessa data uppdateras i samband med den tätortsavgränsning som SCB gör vart femte år.

• 1960: De tidigare tätorterna Hässelby villastad med Skälby, Södertörns villastad med Ågesta, Barkarby, Trångsund med Stortorp, Glömsta, Nacka, Ursvik, Järva, Bergshamra, Djursholm med Stocksund och Danderyd, Kevinge med Mörby sjukhus, Solgård, Vikdalen med Augustendal, Råstahem med Agnesberg, Frösunda bildade tillsammans med Stockholm med Sundbyberg, Solna, Huddinge och Henriksdal tätorten Stockholm.^[5]
• 1970: De tidigare tätorterna Flemingsberg, Jakobsberg och Tullinge gick upp i Stockholms tätort.
• 1975: De tidigare tätorterna Alby, Bollmora, Fittja, Handen, Kallhäll och Norsborg gick upp i Stockholms tätort.
• 1980: Den tidigare tätorten Stäket gick upp i Stockholms tätort.
• 1995: De tidigare tätorterna Sollentuna och Tyresö gick upp i Stockholms tätort.
• 2015: Den tidigare tätorten Täby gick upp i Stockholms tätort. Samtidigt bröts Sollentuna med mera ut och tätorten Upplands Väsby och Sollentuna bildades.

Före 1960

Statistiska centralbyrån har sedan 1890 gjort undersökningar om tätortsliknande bebyggelser. I samband med detta har man publicerat data som beskriver stadsbebyggelse utan hänsyn till administrativa gränser. I uppgifterna för Stockholm har man beskrivit att sådan bebyggelse omfattar:

• 1900: Stockholm, med Sundbyberg, Dufbo, Hufvudsta, Hagalund, Stocksund, Djursholm, Liljeholmen och en mindre del av Nacka socken.
• 1950: "Stockholm med Sundbyberg, Solna, Huddinge och Henriksdal".^[6]

Kommunfördelning

Tätorten Stockholms befolkning av cirka 1,5 miljoner invånare fördelar sig på följande sätt över de tolv kommuner inom vars gränser någon del av tätorten är belägen:

Kommun	Area (hektar)	Befolkning (2020)	Områden som ingår i tätorten Stockholm
Stockholms kommun	16 605	953 131	All tätbebyggelse utom Norra Järva.
Huddinge kommun	4 723	111 020	All tätbebyggelse utom Vidja, Gladö kvarn och Östorp och Ådran.
Nacka kommun	4 291	90 218	Boo, Kummelnäs, Sicklaön och Älta, men ej Hästhagen, Fisksätra, Kil, Saltsjöbaden och Älgö som var och en utgör egna tätorter.
Solna kommun	1 593	85 411	Hela kommunen utom Sörentorp med före detta Polishögskolan
Järfälla kommun	2 640	86 106	All tätbebyggelse
Botkyrka kommun	1 862	59 737	Norra Botkyrka och Tullinge
Haninge kommun	2 292	60 365	Handen, Brandbergen, Norrby, Söderby, Vega och Vendelsö-Gudö
Tyresö kommun	3 692	49 139	All tätbebyggelse
Sundbybergs kommun	672	55 910	All tätbebyggelse
Täby kommun	2 385	65 534	All tätbebyggelse utom Täby kyrkby och Arninge
Danderyds kommun	2 591	31 975	All tätbebyggelse utom Tranholmen
Sollentuna kommun	161	4 349	Sjöberg och Kärrdal

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Stockholm 1950–2020[7][8][6][9][10]
År			Folkmängd	Areal (ha)
1900			315 347	^†
1950			814 850	^##
1960			957 655	25 965
1965			962 306	26 897
1970			973 392
1975			995 296
1980			989 424
1990			1 040 907	34 093
1995			1 148 953	37 360
2000			1 212 179	37 552
2005			1 252 020	37 730
2010			1 372 565	38 163
2015			1 515 017	41 401
2020			1 617 407	42 243
Anm.: Sammanvuxen med Flemingsberg, Jakobsberg och Tullinge 1970, med Alby, Bollmora, Fittja, Handen, Kallhäll och Norsborg 1975, med Stäket 1980, med Sollentuna och Tyresö 1995, med Boo, Brevikshalvön, Gimmersta, Kummelnäs (utbruten igen från 2018), Raksta, Sjöberg, Täby och Älta 2015. Sollentuna och Upplands Väsby utbruten 2015.Kummelnäs uppgått 2020.[10]  † Stad med förstäder 1900.  ^## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Referenser

Noter

1. ^ [ ] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] Statistiska tätorter 2023, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 28 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 11 september 2013.^{[källa från Wikidata]}
4. Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
5. SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 105 i pdf:en
6. ^ [ ] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 187. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
7. ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
8. Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Stockholm, med Sundbyberg, Dufbo, Hufvudsta, Hagalund, Stocksund, Djursholm, Liljeholmen och en mindre del av Nacka socken.
9. Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 7 
10. ^ [ ] Förändringar i antalet tätorter, 2010-2015, SCB, läst 1 november 2016.