En månad senare skickade man upp nästa satellit i programmet, Sputnik 2, som hade med sig hunden Lajka på sin färd. Satelliten sköts upp 3 november1957 och stannade i omloppsbana under 162 dygn innan den återinträdde i jordens atmosfär den 14 april 1958 och brann upp. Lajka var då sedan länge död. Under tiden i omloppsbana samlade ryssarna data till sitt rymdprogram.
De två följande satelliterna innehöll instrument för att bland annat avläsa strålningsstyrkan i van Allen-bältet. Sputnik 5 följde sedan 19 augusti1960, vilken hade en mängd djur och växter med sig, vilka till skillnad från Lajka (Sputnik 2) togs levande tillbaka till jorden.
Fortsättning
Efter de tre första uppskjutningarna övergick Sputnik i huvudsak till satellitserien Korabl (ryska för 'skepp'; se Sputnik 4). Denna var föregångare till Vostok, den första bemannade rymdfarkosten.[1] I västerländska medier nämndes en rad vidare ryska rymdsatelliter som "Sputnik" (inklusive Venera).