Kosmodromen i Bajkonur är världens första och största rymdraketuppskjutningsplats.[1] Den är belägen på Kazakstans ökenstäpp 200 kilometer öster om Aralsjön och ligger 90 meter över havet.[1] Ett leasingavtal med Kazakstan ger Ryssland rätten att använda Bajkonur, nuvarande avtal gäller till 2050.[2] Idag är Bajkonur Rysslands största kosmodrom och härifrån sker uppskjutningarna av en del av de kosmonauter och astronauter som tjänstgör på ISS.[3]
Ryssland har byggt en ny rymdbas i östra Ryssland som fått namnet Vostotjnyj,[4][5] av anledning att minska beroenden av Bajkonur. Under 2012 uppskattades att enbart 25 % av ryska uppskjutningar gjordes från rysk mark, målet är att siffran ska vara 90 % till 2030.[6]
Historik
Kosmodromen byggdes ursprungligen av Sovjetunionen på 1950-talet.[7] Beslutet att bygga en raketuppskjutningsplats i Bajkonur togs 1955, då beslut togs att bygga Testanläggning nummer 5 här för att utveckla den nya interkontontinentala missilenSemjorka.[7] Snart började rymdfarkoster testas här och namnet blev "kosmodrom".[7][1] Dess existens och plats var till en början en militär hemlighet. Namnet var ägnat att förvirra, eftersom gruvstaden Bajkonur låg 32 mil bort,[3] och omvärlden identifierade basen först efter det ett amerikanskt U2-plan hittat den genom att följa järnvägsspåren i Kazakstan, den 5 augusti 1957.[8]
Från kosmodromen har ett antal historiska flygningar startat. År 1957 skickades Sputnik 1 och Sputnik 2 upp härifrån.[3] År 1961 startade Jurij Gagarin sin resa mot rymden här, liksom Valentina Teresjkova 1963.[7][3] Inom ramen för rymdprogrammet Interkosmos har rymdfarare från 13 länder startat sina resor mot rymden här.[9]
Nedelinkatastrofen inträffade 24 oktober 1960 och är den största kända raketolyckan. 126 människor, militärer, ingenjörer och tekniker, omkom när en militär interkontinental raket exploderade i kosmodromen. Katastrofen har fått sitt namn efter Mitrofan Nedelin, chef för Sovjetunionens strategiska rakettrupper, som var ett av dödsoffren. Olyckan hemlighölls av myndigheterna fram till 1989.
^Enligt The Economist 8 november 2014, sidan 51, har dock Kazakstan rätt att säga upp avtalet med ett års varsel, vilket avsevärt förändrar tidsperspektivet.