|
Politikåret 1988
Händelser
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
- 1 november – Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher avslutar ett tre dagars besök i Polen.[1]
- 7 november – Sovjetunionen firar 71-årsminnet av Oktoberrevolutionen, och för första gången sedan den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979 närvarar majoriteten av västambassadörerna.[1]
- 9 november – 50-årsminnet av Kristallnatten 1938 uppmärksammas i Västtyskland.[1]
- 11 november – Phillip Jenninger avgår som talman i Västtysklands förbundsdag, efter ett tal i samband med 50-årsminnet av Kristallnatten 1938, som av vissa tolkats som en hylning till Adolf Hitler. I talet har han kallat Adolf Hitlers första år vid makten i Tyskland för ett "triumftåg, vars motsvarighet historien knappast känner".[1]
- 9 november – I Maldiverna meddelas att ett statskuppförsök mot president Maumoon Abdul Gayoom slagits ned, och ett hundratal personer gripits.[1]
- 15 november – PLO-ledaren Yassir Arafat utropar en palestinsk stat.[1]
- 22 november - 25-årsminnet av mordet på John F. Kennedy uppmärksammas med ceremonier i bland annat Dallas och Washington, DC.[1]
- 23 november - Sveriges finansminister Kjell-Olof Feldt presenterar en skattereform,, avsedd att träda i kraft 1991, vilken betonar att inkomst av kapital skall beksattas lika med inkomst av arbete, samt att olika boendeformer skall behandlas likvärdigt.[1]
- 24 november – 41-årige Miklos Nemeth utses ny premiärminister i Ungern.[1]
- 25 november – Frankrikes president François Mitterrand inleder ett besök i Sovjetunionen.[1]
- 26 november – USA vädjar PLO-ledaren Yassir Arafat inresevisum.[1]
- 27 november – Vid en SIFO-mätning i Sverige, den första efter valet, noteras Sveriges socialdemokratiska arbetareparti fortfarande för fler sympatisörer än de tre borgerliga partierna i Sveriges riksdag tillsammans.[1]
December
Val och folkomröstningar
Organisationshändelser
- 21 januari – En maning till fullständigt stopp för kärnvapenprover utfärdas från Sexnationsgruppens (Argentina, Grekland, Indien, Mexiko, Sverige och Tanzania) möte i Stockholm.[1]
- 24 januari – Jan P. Syse utses till partiledare för norska Høyre.[1]
- 6 februari – Sverigedemokraterna bildas.
- 3 mars
- 16 februari – George H.W. Bush vinner Republikanska partiets primärval New Hampshire.[1]
- 11 mars – Nordiska rådet avslutar sin session i Oslo.[1]
- 4 april – Miljöpartiet avslutar en fyra dagars partikongress i Uppsala.[1]
- 8 mars – George H.W. Bush vinner överlägsen seger vid flera av Republikanska partiets primärval.[1]
- 22 maj – 76-årige János Kádár avgår som generalsekreterare för Ungerns kommunistiska parti, och ersätts av Károly Grósz.[1]
- 1 juni – Sveriges statsminister Ingvar Carlsson talar, för första gången som svensk statsminister, vid FN:s extra generalförsamling.[1]
- 13 juni – De nordiska statsministrarna möts på Harpsund.[1]
- 21 juni
- 25 juni – FN:s tredje nedrustningskonferens avslutas utan att något slutdokument kan antas. Mötet började i början av juni 1988.[1]
- 28 juni – Ett EG-toppmöte avslutas i Hannover, och enas om att utreda bildandet av en ekonomisk och monetär union.[1]
- 1 juli – Sovjetunionens kommunistiska parti avslutar sin 19:e kongress, vilken präglas av glasnost och perestrojka. Mandatperioderna begränsas, så att till exempel partichefen Michail Gorbatjovs mandattid löper ut i april 1999.[1]
- 21 juli – Demokratiska partiet väljer i Atlanta Michael Dukakis till sin presidentkandidat.[1]
- 17 augusti – Republikanska partiet väljer i New Orleans George H.W. Bush till sin presidentkandidat.[1]
- 26 september – USA:s president Ronald Reagan gör sitt sista tal i FN:s generalförsamling som amerikansk president.[1]
- 5 oktober – Centerpartiet i Sjöbo kommun utesluter Sven-Olle Olsson, Börje Ohlsson och Per-Ingvar Magnusson för sina sympatier med Nysvenska rörelsen.[1]
- 22 oktober – Organisationen Sajudis bildas i Vilnius, till stöd för perestrojkan.[1]
- 27 oktober – Finland får för första gången på 20 år en plats i FN:s säkerhetsråd.[1]
- 7 december – Sovjetunionens president Michail Gorbatjov håller ett tal i FN:s generalförsamling, där han menar att "slutna samhällen" inte fungerar och att sovjetiska staten inte längre har "monopol på sanningen". Därmed attackerar han hela den ideologiska basen för stormaktskonflikten, som ser ut att gå mot sitt slut.[1]
Födda
Avlidna
- 1 januari – Rolf Presthus, 51, norsk politiker, Høyres partiledare sedan 1986.[1]
- 3 januari – Gaston Eyskens, 82, belgisk politiker, premiärminister i Belgien under fem omgångar mellan 1949 och 1972.[1]
- 13 januari – Chiang Ching-kuo, 77, taiwanesisk politiker, president sedan 1978.[1]
- 14 januari – Georgij Malenkov, 86, sovjetisk politiker, regeringschef 1953-1955.[1]
- 8 mars – Kurt Georg Kiesinger, Västtysklands tidigare förbundskansler.[1]
- 30 mars – Edgar Faure, fransk politiker, premiärminister vid två tillfällen 1952 och 1956.[1]
- 11 juni – Giuseppe Saragat, italiensk politiker, president 1964-1971.[1]
- 14 juni – Gösta Skoglund, svensk politiker, socialdemokratisk ledamot av Sveriges riksdag 1940-1970, Sveriges kommunikationsminister 1957-1965.[1]
- 17 augusti – Mohammad Zia ul-Haq, 64, Pakistans president 1978–1988.[1]
- 3 oktober – Franz Josef Strauss 73, västtysk politiker.[1]
Källor
Fotnoter
Externa länkar
|
|
