Ole Norrback

Ole Norrback
Född	18 mars 1941[1] (83 år) Övermark[2], Finland
Medborgare i	Finland
Sysselsättning	Politiker[3], diplomat
Befattning
Ledamot av Finlands riksdag Finlands försvarsminister (1987–1990) Finlands undervisningsminister (1990–1991)
Politiskt parti
Svenska folkpartiet i Finland
Barn	Anders Norrback (f. 1963)
Utmärkelser
Militärens förtjänstmedalj (1990)[4] Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1990)[5] Storkorset av isländska falkorden (1995)[6] Storkorset av Finlands Lejons orden (1998)[5] Storkorset av Isabella den katolskas orden (1999)[7] Storkorsets hedersorden[8] Storkors av Södra korsets orden[8] Storkors av Chilenska förtjänstorden[8] Norska förtjänstordens storkors[8]
Redigera Wikidata

Johan Ole Norrback, född 18 mars 1941 i Övermark, är en finlandssvensk politiker (SFP) och diplomat.

Norrback avlade folkskollärarexamen 1965 och var 1967–71 ombudsman för Svenska folkpartiet i svenska Österbotten samt 1971–89 för Svenska Österbottens Landskapsförbund. Han var riksdagsman 1979–87 och 1991–99, ordförande i svenska riksdagsgruppen 1983-87 och partiordförande 1990-98.

Norrback var politisk sekreterare i Trafikministeriet 1976–77. I tolv år var han minister utan avbrott, försvarsminister 1987–90, undervisningsminister 1990–91, trafikminister 1991-95 samt Europa- och utrikeshandelminister 1995-99; nordisk samarbetsminister 1991-99. Han lämnade därefter politiken för diplomatbanan och var 1999–2003 ambassadör i Oslo^[9] samt 2003-2007 i Aten. 2007–08 var Norrback östersjökoordinator på utrikesministeriet. Ole Norrback var sammanlagt minister i 4370 dagar.

Norrback var ordförande i Nordiskt gränshinderforum sedan 2007-13^[10], i styrelsen för Vasa Universitet 2010-13, i Svenska pensionärsförbundet sedan 2009 samt i Kulturfonden för Norge och Finland 2008-11. 2006 förlänades han ministertiteln av Finlands president Tarja Halonen.

Ole Norrback är far till politikern Anders Norrback.^[11]

Utmärkelser

•  Militärens förtjänstmedalj, 4 juni 1990^[4]
•  Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden, 6 december 1990^[5]
•  Storkorset av isländska falkorden, 26 september 1995^[6]
•  Storkorset av Finlands Lejons orden, 6 december 1998^[5]
•  Storkorset av Isabella den katolskas orden, 29 januari 1999^[7]
•  Storkorsets hedersorden^[8]
•  Storkors av Södra korsets orden^[8]
•  Storkors av Chilenska förtjänstorden^[8]
•  Norska förtjänstordens storkors^[8]

[Redigera Wikidata]

Referenser

1. Ole Norrback, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5565-1416928958171, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag.^{[källa från Wikidata]}
3. Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, Id för finländska riksdagsledamöter: 304, läst: 3 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
4. ^ [ ] läs online, www.hs.fi , läst: 5 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
5. ^ [ ] läs online, ritarikunnat.fi , läst: 5 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
6. ^ [ ] läs online, www.forseti.is , läst: 5 september 2023.^{[källa från Wikidata]}
7. ^ [ ] BOE-ID: BOE-A-1999-2507.^{[källa från Wikidata]}
8. ^ [ ] Suomen valtiokalenteri, 2023, s. 163.^{[källa från Wikidata]}
9. http://www.finland.no/public/default.aspx?contentid=108419
10. http://arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2011/grensehinder/article.2011-05-31.4392332419
11. ”Anders Norrback kliver in i pappa Ole Norrbacks skor”. Svenska YLE. 6 maj 2019. https://arenan.yle.fi/1-50143025. Läst 26 december 2023. 

Externa länkar

• ”Ole Norrback”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5565-1416928958171