PROFILBARU.COM

Lista över demokratiska partiets presidentkandidater

År	Resultat	Presidentkandidat	Vicepresidentkandidat	Främsta utmanare i egna partiet
1828	vann	Andrew Jackson	John C. Calhoun^[a]	-
1832	vann	Andrew Jackson	Martin Van Buren	-
1836	vann	Martin Van Buren	Richard Mentor Johnson	-
1840	förlorade	Martin Van Buren	Richard Mentor Johnson	-
1844	vann	James K. Polk	George M. Dallas	-
1848	förlorade	Lewis Cass	William Orlando Butler	-
1852	vann	Franklin Pierce	William Rufus de Vane King^[b]	-
1856	vann	James Buchanan	John Cabell Breckinridge^[c]	-
1860^[d]	förlorade	Stephen Arnold Douglas	Herschel Vespasian Johnson	Andrew Johnson, Horatio Seymour, Robert M.T. Hunter, Joseph Lane, Daniel Dickinson, James Guthrie
1864^[e]	förlorade	George B. McClellan	George H. Pendleton	Thomas H. Seymour
1868	förlorade	Horatio Seymour	Francis Preston Blair, Jr.	-
1872	förlorade	Horace Greeley^[f]	B. Gratz Brown	-
1876	förlorade^[g]	Samuel J. Tilden	Thomas A. Hendricks	-
1880	förlorade	Winfield Scott Hancock	William Hayden English	-
1884	vann	Grover Cleveland	Thomas A. Hendricks^[h]	-
1888	förlorade^[i]	Grover Cleveland	Allen Granberry Thurman	-
1892	vann	Grover Cleveland^[j]	Adlai E. Stevenson	-
1896	förlorade	William Jennings Bryan	Arthur Sewall	-
1900	förlorade	William Jennings Bryan	Adlai E. Stevenson	-
1904	förlorade	Alton B. Parker	Henry G. Davis	-
1908	förlorade	William Jennings Bryan	John W. Kern	-
1912	vann	Woodrow Wilson	Thomas R. Marshall	-
1916	vann	Woodrow Wilson	Thomas R. Marshall	-
1920	förlorade	James M. Cox	Franklin D. Roosevelt	-
1924	förlorade	John W. Davis	Charles W. Bryan	-
1928	förlorade	Alfred Emanuel Smith	Joseph Taylor Robinson	-
1932	vann	Franklin D. Roosevelt	John Nance Garner	-
1936	vann	Franklin D. Roosevelt	John Nance Garner	-
1940	vann	Franklin D. Roosevelt	Henry A. Wallace	-
1944	vann	Franklin D. Roosevelt	Harry S. Truman	-
1948	vann	Harry S. Truman	Alben W. Barkley	-
1952	förlorade	Adlai Stevenson	John Sparkman	-
1956	förlorade	Adlai Stevenson	Estes Kefauver	-
1960	vann	John F. Kennedy	Lyndon B. Johnson	Lyndon B. Johnson
1964	vann	Lyndon B. Johnson	Hubert Humphrey	-
1968	förlorade	Hubert Humphrey	Edmund Muskie	Robert F. Kennedy^[k], George Wallace, George McGovern
1972	förlorade	George McGovern	Sargent Shriver	Henry M. Jackson, George Wallace, Shirley Chisholm
1976	vann	Jimmy Carter	Walter Mondale	Jerry Brown
1980	förlorade	Jimmy Carter	Walter Mondale	Edward Kennedy
1984	förlorade	Walter Mondale	Geraldine Ferraro	Jesse Jackson, Gary Hart
1988	förlorade	Michael Dukakis	Lloyd Bentsen	Jesse Jackson, Richard Gephardt, Gary Hart, Al Gore
1992	vann	Bill Clinton	Al Gore	Jerry Brown, Paul Tsongas
1996	vann	Bill Clinton	Al Gore	-
2000	förlorade	Al Gore	Joseph Lieberman	Bill Bradley
2004	förlorade	John Kerry	John Edwards	John Edwards, Howard Dean, Wesley Clark
2008	vann	Barack Obama	Joe Biden	Hillary Clinton, John Edwards
2012	vann	Barack Obama	Joe Biden	-
2016	förlorade	Hillary Clinton	Tim Kaine	Bernie Sanders
2020	vann	Joe Biden	Kamala Harris
2024	förlorade	Kamala Harris	Tim Walz

Se även

Kommentarer

^ John C. Calhoun och George Clinton är de enda vicepresidenter som har tjänstgjort för två olika presidenter. Åren 1824-28 var Calhoun John Quincy Adams vicepresident och vald för det Demokratisk-republikanska partiet. Efter en konflikt med president Adams blev Calhoun demokrat och Andrew Jacksons vicepresident efter att de besegrat Adams i presidentvalet 1828. Han kom dock i konflikt även med Jackson och avgick som vicepresident i december 1832 (kort före mandatperiodens slut) och blev istället vald till senator. Calhoun och Spiro Agnew är de enda som avgått från sin post som vicepresident.
^ William R. King dog den 18 april 1853 i tuberkulos. Han hade då suttit som vicepresident i 45 dagar, vilket är några dagar längre än John Tyler (en månad) och Andrew Johnson (42 dagar).
^ John C. Breckinridge var 36 år när han valdes till vicepresident 1856 och är därmed den yngsta personen någonsin på denna post. Se även fotnot 4.
^ I presidentvalet 1860 splittrades det demokratiska partiet i en nordlig och en sydlig fraktion på grund av slavfrågan. Sydstatsdemokraternas presidentkandidat var den sittande vicepresidenten John C. Breckinridge. Joseph Lane utsågs till fraktionens vicepresidentkandidat.
^ I presidentvalet 1864 ingick det republikanska partiet i en allians med vissa demokratiska politiker från framför allt nordstaterna. Allianspartiet döptes till National Union Party, leddes av sittande president Abraham Lincoln och dess vicepresidentkandidat var demokraten Andrew Johnson. National Union Party vann i valet en jordskredsseger över det splittrade demokratiska partiet.
^ Greeley/Brown nominerades först av det från republikanska partiet utbrutna partiet Liberal Republican Party och därefter även av det demokratiska partiet. Greely dog 1872, strax efter presidentvalet och före valet i Elektorskollegiet.
^ 1876 års presidentval är ett av USA:s mest omdiskuterade där Tilden/Hendricks erhöll fler röster men trots detta förlorade valet i Elektorskollegiet.
^ Hendricks var demokratiska partiets vicepresidentkandidat 1876 och 1884. Han segrade tillsammans med Cleveland 1884, men dog redan året därpå.
^ Sittande president Cleveland och vicepresidentkandidaten Thurman (vicepresidenten Hendricks dog under föregående mandatperiod) erhöll fler röster än sina republikanska utmanare Harrison/Morton, trots detta förlorade de valet i Elektorskollegiet. Samma sak hade hänt 1876, men det skulle dröja 112 år innan det hände igen år 2000 när George W. Bush besegrade sittande vicepresidenten Al Gore.
^ Cleveland är den enda president som nämns två gånger i USA:s lista över presidenter. Han var USA:s 22:a och 24:e president och är den enda som har förlorat ett omval och därefter återkommit som president.
^ Robert Kennedy mördades under primärvalskampanjen. Som bror till den några år tidigare mördade presidenten John F. Kennedy hade många annars sett honom som den självklara kandidaten för partiet.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of United States Democratic Party presidential tickets, 30 oktober 2008.

[1] John C. Calhoun och George Clinton är de enda vicepresidenter som har tjänstgjort för två olika presidenter. Åren 1824-28 var Calhoun John Quincy Adams vicepresident och vald för det Demokratisk-republikanska partiet. Efter en konflikt med president Adams blev Calhoun demokrat och Andrew Jacksons vicepresident efter att de besegrat Adams i presidentvalet 1828. Han kom dock i konflikt även med Jackson och avgick som vicepresident i december 1832 (kort före mandatperiodens slut) och blev istället vald till senator. Calhoun och Spiro Agnew är de enda som avgått från sin post som vicepresident.

[2] William R. King dog den 18 april 1853 i tuberkulos. Han hade då suttit som vicepresident i 45 dagar, vilket är några dagar längre än John Tyler (en månad) och Andrew Johnson (42 dagar).

[3] John C. Breckinridge var 36 år när han valdes till vicepresident 1856 och är därmed den yngsta personen någonsin på denna post. Se även fotnot 4.

[4] I presidentvalet 1860 splittrades det demokratiska partiet i en nordlig och en sydlig fraktion på grund av slavfrågan. Sydstatsdemokraternas presidentkandidat var den sittande vicepresidenten John C. Breckinridge. Joseph Lane utsågs till fraktionens vicepresidentkandidat.

[5] I presidentvalet 1864 ingick det republikanska partiet i en allians med vissa demokratiska politiker från framför allt nordstaterna. Allianspartiet döptes till National Union Party, leddes av sittande president Abraham Lincoln och dess vicepresidentkandidat var demokraten Andrew Johnson. National Union Party vann i valet en jordskredsseger över det splittrade demokratiska partiet.

[6] Greeley/Brown nominerades först av det från republikanska partiet utbrutna partiet Liberal Republican Party och därefter även av det demokratiska partiet. Greely dog 1872, strax efter presidentvalet och före valet i Elektorskollegiet.

[7] 1876 års presidentval är ett av USA:s mest omdiskuterade där Tilden/Hendricks erhöll fler röster men trots detta förlorade valet i Elektorskollegiet.

[8] Hendricks var demokratiska partiets vicepresidentkandidat 1876 och 1884. Han segrade tillsammans med Cleveland 1884, men dog redan året därpå.

[9] Sittande president Cleveland och vicepresidentkandidaten Thurman (vicepresidenten Hendricks dog under föregående mandatperiod) erhöll fler röster än sina republikanska utmanare Harrison/Morton, trots detta förlorade de valet i Elektorskollegiet. Samma sak hade hänt 1876, men det skulle dröja 112 år innan det hände igen år 2000 när George W. Bush besegrade sittande vicepresidenten Al Gore.

[10] Cleveland är den enda president som nämns två gånger i USA:s lista över presidenter. Han var USA:s 22:a och 24:e president och är den enda som har förlorat ett omval och därefter återkommit som president.

[11] Robert Kennedy mördades under primärvalskampanjen. Som bror till den några år tidigare mördade presidenten John F. Kennedy hade många annars sett honom som den självklara kandidaten för partiet.

[a]

[b]

[c]

[d]

[e]

[f]

[g]

[h]

[i]

[j]

[k]