Jesse Jackson

Jesse Jackson
Jesse Jackson, 10 oktober 2013.
Född	8 oktober 1941[1][2][3] (83 år) Greenville, USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	University of Illinois at Urbana-Champaign Chicago Theological Seminary North Carolina Agricultural and Technical State University
Sysselsättning	Politiker, människorättsförsvarare, medborgarrättsaktivist, pastor, grundare[4]
Politiskt parti
Demokratiska partiet
Maka	Jacqueline Jackson (g. 1962–)
Barn	Santita Jackson
Utmärkelser
Eugene V. Debs Award (1978)[5] Spingarnmedaljen (1989)[6] Hedersdoktor vid Kairos universitet (1989)[7] Kommendör av Hederslegionen (2021) Presidentens frihetsmedalj James Joyce-priset Hedersdoktor vid Kairos universitet
Namnteckning
Redigera Wikidata

Jesse Louis Jackson, Sr., ursprungligen Jesse Louis Burns, född 8 oktober 1941 i Greenville i South Carolina, är en amerikansk medborgarrätts- och människorättsaktivist, politiker och baptistpastor.

Biografi

Efter universitets- och teologistudier började Jackson arbeta för Martin Luther King och blev en av dennes närmaste män. Tillsammans med denne organiserade han Southern Christian Leadership Conference (SCLC) och var i slutet av 1960-talet ledare för Operation Breadbasket. 1971 grundade han People United to Serve Humanity (PUSH), en organisation för självhjälp åt den svarta befolkningen och 1984 Rainbow Coalition.^[8]

Jesse Jackson 1983.

Under 1980-talet blev han en uppmärksammad politiker och talesman i medborgarrättsfrågor och för den afrikansk-amerikanska befolkningen. Han drev 1984 och 1988 som andra (efter Shirley Chisholm) svarta amerikan kampanjer för att bli presidentkandidat för det Demokratiska partiet. Efter några uppmärksammade negativa uttalanden om judar och Israel är Jackson inte särskilt väl sedd inom den judiska minoriteten i USA.^[9] På senare tid har Jackson dock försökt reparera relationerna, och talade bland annat offentligt för senator Joe Lieberman vid dennes presidentnomineringskampanj.^[10]

Han har därefter bland annat stött Bill Clinton och varit dennes rådgivare. Han har även verkat internationellt och vid ett antal tillfällen medverkat till att få amerikanska fångar och gisslan frisläppta. Han har på senare tid framträtt som kritiker av amerikansk utrikespolitik i Mellanöstern och Latinamerika, senast i samband med kriget i Irak 2003.

Jackson var aktiv för att frita medborgare från USA som hölls som fånge i andra stater.^[8]

Lördagen den 2 juli 2011 höll Jesse Jackson ett tal för 30 000 människor på musik- och kulturfestivalen Peace & Love i Borlänge. I talet protesterade han mot NATO:s bombningar i bland annat Libyen och citerade bland andra Bob Dylans "Blowin' in the Wind" och John Lennons "Give Peace a Chance".

Referenser

Noter

1. Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0413666co0047972, läst: 16 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
2. SNAC, SNAC Ark-ID: w6tx3dq3, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Discogs, Discogs artist-ID: 79579, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. läs online, www.rainbowpush.org .^{[källa från Wikidata]}
5. läs online, debsfoundation.org .^{[källa från Wikidata]}
6. läs online, Encyclopædia Britannica .^{[källa från Wikidata]}
7. läs online, cu.edu.eg .^{[källa från Wikidata]}
8. ^ [ ] McCudden (red.), Mary Rose (2012). ”Jackson, Jesse”. Britannica Student Encyclopedia. "II". Encyclopaedia Britannica. sid. 7 
9. Larry J. Sabato's Feeding Frenzy (21 juli 1998). ”Jesse Jackson's 'Hymietown' Remark – 1984”. Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-srv/politics/special/clinton/frenzy/jackson.htm. Läst 6 maj 2010. 
10. ”Don't ask, don't tell”. Salon. 17 augusti 2000. Arkiverad från originalet den 25 januari 2003. https://web.archive.org/web/20030125111938/http://archive.salon.com/politics/feature/2000/08/16/jackson/index.html. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Jesse Jackson.
  Bilder & media