PROFILBARU.COM

Gustaf VI Adolf
Gustaf VI Adolf
	Konung Gustaf VI Adolf, 1962.
	Kung av Sverige
Regeringstid	29 oktober 1950–15 september 1973; (22 år och 321 dagar)
Företrädare	Gustaf V
Efterträdare	Carl XVI Gustaf
Valspråk	Plikten framför allt
Första gemål	Margareta av Connaught
Andra gemål	Louise Mountbatten
Barn	Gustaf Adolf; Sigvard; Ingrid; Bertil; Carl Johan
Ätt	Bernadotte
Far	Kung Gustaf V
Mor	Drottning Victoria
Född	11 november 1882; Stockholms slott, Stockholm
Namnteckning
Död	15 september 1973; (90 år och 308 dagar); Helsingborgs lasarett, Helsingborg
Begravd	25 september 1973; Kungliga begravningsplatsen i Solna
	Heraldiskt vapen
	;
	Monogram
	;

Gustaf VI Adolf, Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, född 11 november 1882 på Stockholms slott i Stockholm, död 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i Helsingborg, Malmöhus län, var Sveriges kung från den 29 oktober 1950 och fram till sin död. Han var son till Gustaf V och Victoria av Baden och farfar till Carl XVI Gustaf. Han ingick äktenskap 1905 med den brittiska prinsessan Margaret (1882–1920) och gifte sig för andra gången 1923 med Louise Mountbatten (1889–1965).

Han föddes som prins av Sverige och Norge samt hertig av Skåne (efter unionsupplösningen 1905 var han inte längre prins av Norge) och var Sveriges kronprins 1907–1950 efter faderns tronbestigning. Gustaf VI Adolf angav i sin konungaförsäkran titeln ”med Guds Nåde Sveriges, Götes och Vendes konung”, en titel som inte används av hans efterträdare Carl XVI Gustaf.

Uppväxt

Barndom

Gustav Adolf och Vilhelm, fotograferade 1885.

Lördagen den 11 november 1882 kl. 16.25^[1] nedkom kronprinsessan Victoria av Baden med kronprins Gustafs äldste son. Vittnen var statsministern greve Arvid Posse och utrikesministern friherre Carl Fredrik Hochschild med respektive fruar. Strax därefter meddelades prinsfödseln på Artilleriplan och salut avlossades med 42 skott. Hertigen av Skåne, prins Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, döptes i Vita havet på Stockholms slott den 25 november samma år av ärkebiskop Anton Niklas Sundberg, i vatten som påstods vara hämtat från floden Jordan men i själva verket kom från slottets brunn. Vid altaret deltog även biskopen i Karlstads stift, Claes Herman Rundgren och ordensbiskopen Frithiof Grafström. Som paradvagga åt den nydöpte fungerade Karl XII:s vagga.^[2]

Louise Rinman var kronprinsbarnens sköterska, och kallades av dessa för "Vass".^[3] Den första guvernanten var mamsell Ida Borin, men hon avlöstes 1890 av informatorn doktor Carl Svedelius. I träslöjd hade prinsarna undervisningsrådet Hjalmar Berg.

En stor del av barndomens somrar tillbringades antingen på Tullgarns slott eller på slottet Mainau hos morföräldrarna. Farmor drottning Sofia lät ofta skicka efter prinsarna till Ulriksdals slott som var hennes favoritresidens.

Utbildning

Gustaf Adolf åtnjöt privat undervisning och avlade studentexamen 1900.^[4] Vårterminen 1901 skrevs arvfursten in vid Uppsala universitet och vid Stockholms nation den 8 februari 1901. Hans lektorer var historikern Harald Hjärne, statsvetaren Simon Boëthius, nationalekonomen David Davidsson och arkeologen Oscar Almgren. Från denna tid kommer de omtalade bronsåldersfynd som hertigen av Skåne fann i utgrävningen av Hågahögen, numera på Statens historiska museum. I Uppsala hann Gustaf Adolf även med studentlivet på sin fritid och var med i studentföreningen Philochorus^[5] som vurmade för folkmusik och folkdans.

Under sin utbildning i Uppsala erhöll han samtidigt militär utbildning och tog officersexamen 1902. Efter genomgången kurs vid Krigshögskolan blev han 1909 kapten (ryttmästare), 1913 major, 1916 överstelöjtnant, 1918 överste, 1923 generalmajor och 1928 generallöjtnant.^[4]

Gustaf VI Adolf talade, förutom sitt modersmål, engelska, franska och tyska flytande. Han läste även italienska helt obehindrat och förstod latin. 10 maj 1906 invaldes han som hedersledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.

Familj

Den 26 januari 1905 befann sig Gustaf Adolf i Kairo, Egypten, och där mötte han brittiske prins Arthurs äldsta dotter Margaret på en födelsedagsbankett för khediven Abbās Hilmi Pascha av Egypten. Till bordet skulle prinsen egentligen ha haft Margarets yngre syster Patricia, som ryktades vara hans blivande gemål, men i stället tog han Margaret som sin bordsdam. De förlovade sig den 26 februari 1905^[6] i Kairo och gifte sig 15 juni i Saint Georges Chapel^[7] i Windsor Castle.

Som bröllopsgåva fick prinsparet Sofiero slott av Gustaf Adolfs farfar, Oscar II. Gustaf VI Adolf behöll Sofiero slott livet ut som rekreations- och sommarbostad och bodde större delen av sitt liv i Kansliflygeln på Stockholms slott.^[8]

Barn

Med kronprinsessan Margareta:

Gustaf Adolf (1906–1947), hertig av Västerbotten, kung Carl XVI Gustafs far
Sigvard (1907–2002), hertig av Uppland till 1934, greve af Wisborg
Ingrid (1910–2000), drottning av Danmark från 1947, danska drottningen Margrethe II:s mor
Bertil (1912–1997), hertig av Halland
Carl Johan (1916–2012), hertig av Dalarna till 1946, greve af Wisborg

Kronprinsessan Margareta insjuknade och avled våren 1920 i akut blodförgiftning, gravid i åttonde månaden. Kronprins Gustaf Adolf reste mycket under sin änklingstid, bland annat till England 1923 där han bland vänner mötte sin andra gemål, Louise Mountbatten, på en middagsbjudning.

Förlovningen med lady Louise Mountbatten eklaterades den 1 juli 1923, och paret vigdes den 3 november samma år i Chapel Royal i St. James's Palace i London av ärkebiskopen av Canterbury. Makarna fick tillsammans ett dödfött flickebarn 1925.

Louise Mountbatten tillhörde genom drottning Victoria av Storbritannien samma familjekrets som Margareta. (Louises farbror var gift med Margaretas faster, och en annan faster till Margareta var mormor till Louise.)

Drottning Louise avled i mars 1965 på Sankt Görans sjukhus.

Målning av Sydney Prior Hall föreställande vigseln mellan Storbritanniens kung Edvard VII:s brorsdotter, prinsessan Margaret, och arvprins Gustaf Adolf, 15 juni 1905 i St. George's Chapel, Windsor.
Kronprinsparet på Sofiero.
Kronprins Gustaf Adolf med familj 1912; kronprinsessan Margareta, prinsarna Gustaf Adolf och Sigvard, prinsessan Ingrid samt den då nyfödde prins Bertil.
Kung Gustaf VI Adolf och drottning Louise.

Regentskap och intressen

Efter fadern Gustaf V:s bortgång den 29 oktober 1950 svor kung Gustaf VI Adolf den kungliga eden och höll minnestal över den döde monarken i rikssalen den 30 oktober.

Gustaf VI Adolf var känd som en ivrig och även kunnig amatörarkeolog, som vid flera tillfällen begav sig till bland annat Italien för att delta i utgrävningar, och då inte minst från etruskernas gamla samhällen runt Viterbo utanför Rom. Han besökte även Grekland och Främre Orienten. Sin första utgrävning var han med om som sextonåring, under riksantikvarien Hans Hildebrand vid Tullgarns slott. Bland hans utmärkelser kan nämnas att han invaldes som hedersmedlem av British Academy 1953. Han blev hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1944^[9] och vid Londons universitet den 22 juli 1960, samt hedersledamot av den Påvliga arkeologiska akademin i juli 1960.^[10]

Ett annat intresse var kinesisk konst och hans samling av ostindiskt porslin finns nu på Östasiatiska museet i Stockholm.

Han reste som kronprins till USA på "den stora resan" 1926–1927, var ordförande i Riksidrottsförbundet, reste till svenskborna i Estland 1931, företog årliga stora manövrar med armén. Det har sagts att han skrev 7 000 namnteckningar per år, och var värd för 3 000 gäster per år. Han var beskyddare för cirka 200, huvudsakligen ideella, vetenskapliga och idrottsliga sammanslutningar samt konstföreningar.^[11]

Gustaf VI Adolf var den förste svenske monarken efter frihetstiden som inte i någon högre grad brukade sin politiska makt. Enda egentliga undantaget var regeringskrisen 1957. Detta första och enda elddop inom politiken skötte han ur parlamentarisk synvinkel korrekt. Det har påståtts att han liksom fadern varit "sina rådgivares rådgivare", men det har inte bekräftats. Han hade ändå en så stark ställning, att riksdagen trots de starka vänstervindar som blåste i början av 1970-talet inte ville låta den nya regeringsformen träda ikraft fullt ut, angående kungens befogenheter; förrän efter Gustaf Adolfs frånfälle.

År 1962 medverkade kungen i filmen Nils Holgerssons underbara resa som sig själv.

Redan 1907 hade Gustaf Adolf blivit "AIK:s beskyddare och förste hedersledamot", en roll som övertogs av Sveriges nuvarande kung, hans sonson, Carl XVI Gustaf 1974. ^[12]

Slutet

Den 18 augusti 1973 insjuknade Gustaf VI Adolf i blödande magsår i sitt sommarresidens, Sofiero slott strax norr om Helsingborg. Han opererades den 21 augusti av Albert Broomé på grund av tilltagande blödning. Efter operationen drabbades kungen av lunginflammation, förmaksflimmer och njursvikt.^[13] Han avled stilla klockan 20:35 den 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i kretsen av de närmaste. Den direkta dödsorsaken var lunginflammation. Han hade valt att inte låta sig begravas i Riddarholmskyrkan, utan gravsattes på Kungliga begravningsplatsen i Solna. Det var första gången sedan 1689 som en svensk monark inte gravsattes på Riddarholmen i Stockholm.

Mediebevakning

I jämna steg med kungens tillstånd i början av hans sjukdomsperiod (23–28 augusti) ägnades intensiv svensk massmediebevakning även åt Norrmalmstorgsdramat i Stockholm; direktsändningar i televisionen växlade då mellan kungens tillstånd och läget vid Norrmalmstorg.^[14] Även situationen med militärkuppen i Chile den 11 september och den pågående valkampanjen inför riksdagsvalet den 16 september ägde stor publicitet vid tidpunkten men kom något i skymundan i mediebevakningen. Gustaf Adolfs begravning (utom själva gravsättningen) direktsändes 25 september samtidigt i Sveriges Televisions båda två kanaler.

Titlar och heraldiskt vapen

Gustaf VI Adolf bar under sin tid som kung följande titel:
Hans Majestät Gustaf VI Adolf med Guds Nåde Sveriges, Götes och Vendes Konung^[15]

Från sin födsel till och med 1905 var Gustaf VI Adolf prins av Sverige och Norge med titeln Sveriges arvfurste. Vid födseln utnämndes han till Hertig av Skåne, en titel han brukade fram till trontillträdet.
Hans Kunglig Höghet Gustaf Adolf, Sveriges och Norges Arvfurste, Hertig av Skåne^[16]

Från 1907 till 1950 då han uppsteg på tronen bar han titeln Sveriges kronprins.
Hans Kunglig Höghet Gustaf Adolf, Sveriges Kronprins, Hertig av Skåne^[17]

	Gustaf VI Adolfs vapen som svensk och norsk arvfurste, samt som hertig av Skåne – 1882–1905
	Gustaf VI Adolfs vapen som svensk kronprins, samt som hertig av Skåne – 1907–1950
	Kungens personliga vapen, lika med Stora Riksvapnet^[18]

Ordnar och utmärkelser

Gustaf VI Adolfs släpspänne, utställt i ordenssalarna på Stockholms slott.

Svenska ordnar

Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (riddare av Kungliga Serafimerorden) från födseln. Ordens herre och mästare 1950–1973
Kommendör med stora korset av Kungliga Svärdsorden från födseln. Ordens herre och mästare 1950–1973
Kommendör med stora korset av Kungliga Nordstjärneorden från födseln. Ordens herre och mästare 1950–1973
Kommendör med stora korset av Kungliga Vasaorden, 1 juni 1912.^[19] Ordens herre och mästare 1950–1973
Riddare av Kungliga Carl XIII:s orden från födseln. Ordens herre och mästare 1950–1973

Svenska Kungliga minnestecken

Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken (1897)
Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj (1906)
Oscar II:s och Sophias Guldbröllopsminnestecken (1907)
Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen (1928)
Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen (1948)

Svenska medaljer

Medaljen Illis quorum meruere labores i guld av 18:e storleken med kedja (1939)
Konung Gustaf V:s olympiska medalj (1912)

Svenska beskyddarskap

Beskyddare för Johanniterorden i Sverige 1950–1973

Utländska ordnar och utmärkelser

Riddare av husorden Fidelitas
Storhertig Fredriks av Baden jubileumsmedalj (1902)
Storhertig Fredrik och Louise Guldbröllopsminnestecken (1906)
Storkors av Leopoldsorden
Storkors av Södra korsets orden
Storkors med kedja av orden Al Mérito
Riddare av Elefantorden
Storkommendör av Dannebrogsorden
Dannebrogsmännens hederstecken
Mohammed Ali-orden av första klassen med kedja
Storkors av Salomos Insegels orden
Storkors med kedja av Finlands Vita ros' orden
Storkors av Hederslegionen
Storkors av Frälsareorden
Storkors med kedja av Sankt Georgs och Konstantins orden
Storkors med kedja av Quetzalorden
Hohenzollernska husorden av första klassen
Rafidain-orden av första klassen
Storkors med kedja av Pahlevi-orden
Storkors med kedja av Isländska falkorden
Riddare av Annunziataorden
Chrysantemumorden med kedja
Storkors av Pionjärorden
Storkors av första klass med kedja av Örnorden
Storkors av Lejonorden
Riddare av Norska Lejonorden

Storkors med kedja av Sankt Olavs orden
Storkors av Oldenburgska Hus- och förtjänstorden
Storkors med briljanter av Solorden
Storkors av Torn- och svärdsorden, senast 1910
Riddare av Svarta örns orden
Riddare första klassen av Röda örns orden
Storkors av Carol I:s orden
Riddare av Ryska Sankt Andreas orden
Riddare av Ryska Sankt Alexander Nevskij-orden
Riddare av Ryska Vita örnens orden
Riddare av första klassen av Sankt Annas orden
Ryska Sankt Stanislausorden
Riddare av Rautenkroneorden
Storkors av Sachsen-Ernestinska husorden
Riddare av Gyllene skinnets orden
Riddare av Strumpebandsorden
Storkors av Bathorden
Storkors av Victoriaorden
Victoriakedjan
Konung George V:s och Drottning Marys kröningsmedalj (1911)
Storkors av orden Maha Chakri
Kejsar Wilhelm I:s Minnesmedalj
Osmanié-orden av första klassen
Storkors av första klassen av Österrikiska förbundsrepublikens förtjänstorden
Storkors av Sankt Stefansorden

Källa:^[20]^[21].

Hedersdoktorat

1918 hedersdoktor vid Lunds universitet
1926 hedersdoktor vid Yale, Princeton och Clarks universitet
1929 vid Cambridge
1932 vid Dorpats universitet.^[4]
1952 hedersdoktor vid Helsingfors universitet

Utländska militära grader

Hedersgeneral i danska armén, senast 1950-talet.
Hedersamiral i brittiska flottan, 1 maj 1951.^[22]
Hedersflygmarskalk i brittiska flygvapnet, 15 september 1959.^[23]

Anfäder

Eugène de Beauharnais, Italiens vicekung

Joséphine av Leuchtenberg

Augusta av Bayern

Kung Gustaf V

Hertig Fredrik Vilhelm av Nassau-Weilburg

Hertig Wilhelm I av Nassau

Luise av Sayn-Hachenburg

Sophie av Nassau

Prins Paul av Württemberg

Pauline av Württemberg

Charlotte av Sachsen-Hildburghausen

Kung Gustaf VI Adolf

Storhertig Karl Fredrik av Baden

Storhertig Leopold av Baden

Luise von Geyersberg

Storhertig Friedrik I av Baden

Kung Fredrik Vilhelm III av Preussen

Kejsar Wilhelm I, kung av Preussen

Louise av Mecklenburg-Strelitz

Prinsessan Louise av Preussen

Storhertig Karl Fredrik av Sachsen-Weimar-Eisenach

Augusta av Sachsen-Weimar

Maria Pavlovna av Ryssland

Se även

Lista över Sveriges hertigar och hertiginnor

Källor

Fjellman, Margit (1952). Vår kung: Sju decennier i Gustaf VI Adolfs liv - en kavalkad i ord och bild. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 1494470
Fjellman, Margit (1957). Ett år med kungen. [Stockholm]: [Åhlén & Åkerlund]. Libris 2236183
Kung Gustaf och hans folk: en krönika i ord och bild ... Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1950. Libris 1398586
När var hur: aktuell årsbok. 1974. Stockholm: Bokförlaget DN. 1973. Libris 8261509
Roger Älmeberg (2017), Gustaf VI Adolf. Regenten som räddade monarkin. Norstedts 2017. ISBN 978-91-1-307358-3

Noter

^ Fridh, Kjell (1995). Gamle kungen: Gustaf VI Adolf : en biografi. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7281986. ISBN 91-46-16462-6. ”Citat ur boken från brev av prinsessan Eugénie” ^{[sidnummer behövs]}
^ Lindorm, Erik (1979). Oscar II och hans tid: [1872-1907] : en bokfilm. Ny svensk historia, 99-0172400-7 ([Ny uppl.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 151. Libris 7280369. ISBN 91-46-13375-5
^ Elgklou, Lars (1978). Bernadotte: historien - och historier - om en familj. Stockholm: Askild & Kärnekull. sid. 131f. Libris 7589807. ISBN 91-7008-882-9
^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
^ [philochoros.se ”historia”]. philochoros.se. Läst 6 december 2018.
^ Almanack för alla. 1913. Stockholm: Norstedt. 1912. sid. 12. Libris 423201
^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin (Sjette årgången, [2 oktober 1904 - 24 september 1905]). Göteborg: Förlags AB Hvar 8 dags tryckeri. 1905. sid. 620
^ Palmstierna, Carl-Fredrik; Stillert, Willy (1962). Kungens böcker: ett reportage om Gustav VI Adolfs privata bibliotek. Malmö: Allhem. Libris 679561 ^{[sidnummer behövs]}
^ ”Hedersdoktorer 1944-2008”. Kungliga Tekniska högskolan. Arkiverad från originalet den 24 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100324033630/http://www.kth.se/om/fame/hedersdoktorer/1.3974. Läst 12 april 2009.
^ Lindorm, Per-Erik (red.) (1960). Panorama 60 – en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 175
^ Fjellman, Margit (1957). Ett år med kungen. [Stockholm]: [Åhlén & Åkerlund]. sid. 13. Libris 2236183
^ ”AIK vill värva kungabarnet”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 3 december 2024. https://web.archive.org/web/20241203230456/https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/6nBJQo/aik-vill-varva-kungabarnet. Läst 12 december 2020.
^ Ingvar Gustafson, Christer Carlsson, Hans Huldt, Magnus Hägerdal (16 oktober 2024). ”Gustaf VI Adolfs sista tid på Helsingborgs lasarett”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2024/10/gustaf-vi-adolfs-sista-tid-pa-helsingborgs-lasarett/. Läst 13 november 2024.
^ Kungliga biblioteket, temasida om Norrmalmstorgsdramat Arkiverad 28 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
^ Kungl. Maj:ts kungörelse (1962:379)
^ Sveriges Statskalender 1905
^ Sveriges Statskalender 1925
^ Genom lagen om rikets vapen 15 maj 1908
^ Sveriges statskalender 1925. 957: Kungl. Vasaorden, sida 935 Läst 13 april 2016
^ Kleberg, Johan (1935). Kungl. svenska riddarordnarna I : Historisk översikt ; Kungl. Serafimerorden ; Kungl. Svärdsorden ; Kungl. Nordstjärneorden. Stockholm: Skandinaviska Biografiska förlaget. sid. 97f
^ T:son Uggla, Erik (1963). Ordenskalender 1963. Stockholm: Sekreterarämbetet vid Kungl. Maj:ts orden. sid. 1
^ ”Gustaf VI Adolf's befordran till amiral i brittiska flottan”. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/39237/supplement/2927. Läst 10 februari 2018.
^ ”Gustaf VI Adolf's befordran till flygmarskalk i brittiska flygvapent”. https://www.thegazette.co.uk/London/issue/41815/supplement/5791. Läst 1 januari 2018.